Nils Ahnlund

Nils Ahnlund
	Nils Ahnlund
Född	23 augusti 1889; Uppsala församling, Sverige
Död	11 januari 1957 (67 år); Västerleds församling
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Historiker, professor
Befattning
	Stol nummer 11 i Svenska Akademien (1941–1957)
Arbetsgivare	Stockholms universitet
Barn	Hans Olof Ahnlund (f. 1919); Erik Ahnlund (f. 1921); Knut Ahnlund (f. 1923)
Föräldrar	Olof Ahnlund
	Redigera Wikidata

Nils Gabriel Ahnlund, född 23 augusti 1889 i Uppsala, död 11 januari 1957 i Västerleds församling, var en svensk historiker. Han var professor vid Stockholms högskola 1928–1955 och blev ledamot av Svenska Akademien 1941.

Biografi

Nils Ahnlund föddes i Uppsala som äldste son till dåvarande tillförordnade professorn i dogmatik och moralfilosofi Olof Ahnlund och Hilda Svensson, en tegelmästaredotter från Nättraby. 1893 utnämndes fadern till kyrkoherde i Umeå landsförsamling och tillträdde ämbetet två år senare, då kyrkan togs i bruk efter branden 1888. 1908 avlade Nils Ahnlund studentexamen vid Umeå högre allmänna läroverk och skrevs därefter in vid Uppsala universitet. Han blev snabbt en av Harald Hjärnes främsta lärjungar och disputerade där 1918 med avhandlingen Gustaf Adolf inför tyska kriget; stormaktstiden var redan i början av karriären det ämnesområde han främst forskade om.

1916–1926 arbetade han på Svenska Dagbladet som uppmärksammad politisk publicist. Även om han betraktades som ett chefredaktörsämne valde han att därefter medverka på friare basis och satsa på den akademiska banan.^[6]

Han lämnade Uppsala 1923 när han utnämndes till docent vid Stockholms högskola. Fem år senare erhöll han den första professuren i historia där. Återigen under andra världskriget medverkade han kritiskt i den politiska debatten med ett fosterländskt patos.

Ahnlund publicerade populärhistoriska framställningar i olika tidningar och i radio, varigenom han blev känd och uppskattad även av en bredare publik. I den akademiska världen rönte han flera bevis för uppskattning. Han blev ledamot av Vitterhetsakademien redan 1934, ordförande i Historiska klubben i Stockholm och i Historielärarnas förening. 1936 tillträdde Nils Ahnlund som ledamot i den av Stockholms stadskollegium nyinrättade "Stockholms stadskollegiums Handbokskommitté" tillsammans med Gustaf Ahlbin, redaktör, Bertil Boëthius, riksarkivarie, Oscar Larsson, borgarråd, Fredrik Ström, redaktör och Sten Wahlund statistiker. År 1941 blev han invald i Svenska Akademien som efterträdare åt Torsten Fogelqvist på stol 11, år 1952 valdes han in i Vetenskapsakademien, och han var även ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, samt 1944–1956 preses för Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning,^[7] med mera. Han fick även uppskattning internationellt, bland annat genom att han utsågs till ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten samt flera andra nordiska samfund, och blev vice president i Comité International des Sciences Historiques (CISH) (eng. ICHS).

Ahnlund var under studenttiden i Uppsala Föreningen Heimdals ordförande åren 1914–1915.^[8]

1919 var Ahnlund en drivande kraft bakom grundandet av Stads- och kommunhistoriska institutet 1919 i samarbete med borgarrådet Yngve Larsson och historikern Nils Herlitz.^[9] Han var även styrelseledamot i Samfundet Nordens Frihet 1940–1945 och medlem i Tisdagsklubben.^[10]

Han var kyrkligt engagerad och bl.a. ledamot av 1935 års psalmbokskommitté, och översatte 1936 Gottfried Arnolds psalm från 1697 till svenska, Seger giv, du segerrike med nummer 568 i Den svenska psalmboken 1986. Han var också ledamot av kyrkomötet

I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bronsbyst över honom utförd 1942 av Gunnar Lybeck.

Författarskap

Stormaktstiden behandlas i flera verk, liksom även relationen mellan Sverige och Tyskland, men som historiker var Ahnlund mycket bred. Han har skrivit flera biografier som varit värdefulla bidrag till historieskrivningen; Gustaf Adolf den store (1932), Engelbrekt (1934), en essä om Jonas Hallenberg (1923), en bok om Nils Rabenius (1927) och Axel Oxenstierna (1940), samt en bok om Karl XII:s död. En bibliografi över Axel Oxenstierna publicerade Ahnlund 1931, och han gjorde även bibliografiska förteckningar över riksdagsakter, till exempel borgarståndets. Han har likaså på olika sätt forskat om Norrlands historia och kulturhistoria.

Familj

Ahnlund var son till kontraktsprosten teologie doktor Olof Ahnlund och Hilda Svensson. Han var gift med filosofie kandidat Lisa Hallberg, dotter till kyrkoherden Hans Emil Hallberg och Anna Cavallin. Makarna var föräldrar till läkaren Hans Olof Ahnlund, lagmannen Erik Ahnlund, litteraturvetaren Knut Ahnlund och museichefen Henrik Ahnlund, farföräldrar till Nathan Shachar och farfars föräldrar till Elsa Järpehag. De är begravna i Gustaf Vasa kyrkas kolumbarium.

Bibliografi

”Nils Ahnlunds tryckta skrifter 1939-1949”. Historiska studier tillägnade Nils Ahnlund 23/8 1949. Stockholm: Norstedt. 1949. sid. 340-366. Libris 8204009
Mo och Domsjöverken : deras ägare och utveckling intill 1873. Stockholm: Almqvist & Wicksell. 1917. Libris 1392429
Gustaf II Adolf inför tyska kriget. Stockholm: Nya tryckeri-aktiebolaget. 1918. Libris 8074378 - Akademisk avhandling.
Storhetstidens gryning : gestalter och händelser. Stockholm: Geber. 1918. Libris 22179
Sundsvalls historia. 1-2. Sundsvall. 1921. Libris 422303
Anmärkningar till handlingar rörande professuren i historia vid Uppsala universitet : sakkunniges utlåtanden och humanistiska sektionens betänkande. Stockholm: Nord. bokh. 1923. Libris 1469335
Det ekonomiska programmet för oppositionen vid 1815 års riksdag. Stockholm: Förf. 1923. Libris 1469336
Historieskrivaren Jonas Hallenberg. Stockholm: Författaren. 1923. Libris 1469337
Oljoberget och Ladugårdsgärde : svensk sägen och hävd. Stockholm: Geber. 1924. Libris 8074380
Sakkunskap och slutsatser : med anledning av Handlingar rörande tillsättandet av lediga professorsämbetet i historia vid universitetet i Lund 1922-1925. Stockholm: Författaren. 1925. Libris 1469338
Nils Rabenius : (1648-1717) : studier i svensk historiografi. Stockholm: Geber. 1927. Libris 374975
Kring Stockholms blodbad. Stockholm: [Författaren]. 1928. Libris 1299037
Svensk sägen och hävd : kulturbilder. Stockholm: Geber. 1928. Libris 8074383
Svenskt och tyskt i Stockholms äldre historia. Stockholm: Norstedt. 1929. Libris 1299040
Kring Gustav Adolf. Stockholm: Geber. 1930. Libris 31158
Stadshistorisk revy 1929-1930; 1931-1933. Stockholm: [Nordiska bokhandeln]. 1931-1934. Libris 1350645
Gustav Adolf den store. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse. 1932. Libris 17276871
Från medeltid och vasatid : historia och kulturhistoria. Stockholm: Geber. 1933. Libris 8074381
Sveriges riksdag : historisk och statsvetenskaplig framställning. Bd 3, Ståndsriksdagens utdaning 1592-1672. Stockholm. 1933. Libris 53547
Engelbrekt : tal och uppsatser. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse. 1934. Libris 28302
Ladugårdslandet : till Hedvig Eleonora kyrkas 200-årsminne 1737- 1937. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse. 1937. Libris 420436 - Tillsammans med Simon Skoglund.
Nya Sverige : de historiska huvuddragen. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse. 1938. Libris 516233
Finland : två tal. Stockholm: Bonnier. 1939. Libris 1363873 - Tillsammans med Eirik Hornborg.
De sista Vasarna : [Karl IX, Gustav Adolf, Kristina] : tre krönikespel. Stockholm: Norstedt. 1939. Libris 1360419
Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död. Stockholm: Norstedt. 1940. Libris 8390017
Finlands öde - och Sveriges?. Stockholm: Bonnier. 1940. Libris 1360420 - Tillsammans med K.A. Bratt.
Torsten Fogelqvist : inträdestal i Svenska akademien den 20 december 1941. Stockholm. 1941. Libris 45322
Nordisk horisont. Nordens serie, 0348-8721 ; 1. Stockholm: Kooperativa förbundet. 1943. Libris 387150 - Tillsammans med Ivar Harrie och Gerhard Hafström.
Politiska fredsmål. Världspolitikens dagsfrågor, 0042-2754 ; [1943 :4]. Stockholm: Utrikespolitiska institutet. 1943. Libris 804248
Svenskt och nordiskt från skilda tider. Stockholm: Norstedt. 1943. Libris 8074382
Jämtlands och Härjedalens historia. Del 1, Intill 1537. Stockholm: Norstedt. 1948. Libris 418316
Dokument och vittnesbörd till vår tids historia. Skrifter / utgivna av Utrikespolitiska institutet, 99-0257893-4 ; 7. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförl. 1950. Libris 380667
Stockholms historia före Gustav Vasa. Monografier / utgivna av Stockholms kommunalförvaltning, 0346-6035 ; 15. Stockholm. 1953. Libris 54057
Historiska kungsord : en polemik med efterspel. Stockholm: Norstedt. 1954. Libris 1433608
Den svenska utrikespolitikens historia. 1. 1, Tiden före 1560. Stockholm: Norstedt. 1956. Libris 54188
Tradition och historia. Stockholm: Norstedt. 1956. Libris 301069
Jonas Hallenberg : minnesteckning. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361 ; [10]. Stockholm: Norstedt. 1957. Libris 22134

Referenser

^ [a b c] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/14 (1887-1891), bildid: 80002730_00153, sida 139, födelse- och dopbok, läs online läs online, läst: 10 maj 2019, ”376,Aug,23,1,,Nils Gabriel”.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 25 september 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Анлунд Нильс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Libris, 13 februari 2018, Libris-URI: sq468fmb5sz6gsg, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenska Akademin ledamotsregister: ahnlund-nils, läst: 10 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Ivar Andersson: Svenska Dagbladets historia I, 1884-1940, s. 271.
^ ”Historia”. Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning. Arkiverad från originalet den 18 november 2010. https://web.archive.org/web/20101118033555/http://www.kgaa.nu/historia.html. Läst 9 september 2009.
^ Lista över ordförande i Föreningen Heimdal
^ The Institute of Urban History Arkiverad 12 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 21 februari 2008
^ Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. Lund: Sekel Bokförlag. sid. 355. Libris 11583186. ISBN 978-91-85767-47-2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25758

Nils Ahnlund i Vem är det 1943
Nils Ahnlund i Vem är det 1953
Nils Ahnlund (artikel av Berhard Tarschys) i Svenska män och kvinnor

Vidare läsning

Björk, Ragnar (1983). Den historiska argumenteringen : konstruktion, narration och kolligation - förklaringsresonemang hos Nils Ahnlund och Erik Lönnroth. Studia historica Upsaliensia, 0081-6531 ; 132. Uppsala: Univ. Libris 8359010. ISBN 915541432X
Historiska studier tillägnade Nils Ahnlund 23/8 1949. Stockholm: Norstedt. 1949. Libris 8204009
Johnson, Eyvind (1957). Nils Ahnlund : inträdestal i Svenska akademien. Stockholm: Norstedt. Libris 1463656

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Nils Ahnlund.

Nils Ahnlund i Libris

Statsförvaltningstitlar
Företräddes av Nils Herlitz	Föreståndare för Stads- och kommunhistoriska institutet 1927 − 1936	Efterträddes av Folke Lindberg
Övrigt
Företräddes av Erland Hjärne	Ordförande för Föreningen Heimdal 1914 – 1915	Efterträddes av Georg Gripenberg

[3724f8ae1a1bf42a736484b9e1fbcb2d0552994c-1] [a b c] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/14 (1887-1891), bildid: 80002730_00153, sida 139, födelse- och dopbok, läs online läs online, läst: 10 maj 2019, ”376,Aug,23,1,,Nils Gabriel”.^{[källa från Wikidata]}

[2a34ce66f80df57e22aa3d0e9cb0204af30d6943-2] [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 25 september 2019.^{[källa från Wikidata]}

[b53b968f424506e7ba205a632c7b9826c39b3fa3-3] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Анлунд Нильс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[92b9a41978bb6c77b11dd3f03e58c4376f8e050b-4] [a b c] Libris, 13 februari 2018, Libris-URI: sq468fmb5sz6gsg, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[3adcf84bd28d7d851dc831e8989439dcf0a143b7-5] Svenska Akademin ledamotsregister: ahnlund-nils, läst: 10 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}

[6] Ivar Andersson: Svenska Dagbladets historia I, 1884-1940, s. 271.

[7] ”Historia”. Gustav Adolfsakademien för folklivsforskning. Arkiverad från originalet den 18 november 2010. https://web.archive.org/web/20101118033555/http://www.kgaa.nu/historia.html. Läst 9 september 2009.

[8] Lista över ordförande i Föreningen Heimdal

[9] The Institute of Urban History Arkiverad 12 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 21 februari 2008

[10] Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. Lund: Sekel Bokförlag. sid. 355. Libris 11583186. ISBN 978-91-85767-47-2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25758

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]