Området som utgör kommunen är kuperat och till stor del bevuxen med skog. Genom kommunen flyter Västerdalälven. Det lokala näringslivet har sedan början av 1900-talet dominerats av jord- och skogsbruk samt träindustri. Fram till början av 2020-talet har näringslivet breddats med företag inom branscherna metall, plast, elektronik och livsmedel.
Med undantag för ett fåtal år har befolkningstrenden varit negativ sedan kommunen bildades 1971. Kommunpolitiken har dominerats av Centerpartiet och Socialdemokraterna. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Socialdemokraterna och Moderaterna.
Kommunstyrelsen i Vansbro kommun består av 11 ordinarie ledamöter. Över tid har mästan alla kommunens nämnder avskaffats och kommunstyrelsen har därför kommit att ta över ansvaret för nästan all frågor i den kommunala verksamheten.[16] Det betyder till exempel att kommunstyrelsen fungerar som Arbetslöshetsnämnd, Krisledningsnämnd samt att den har personalansvar.[17]
Det lokala näringslivet har sedan början av 1900-talet dominerats av jord- och skogsbruk samt träindustri. Fram till början av 2020-talet har näringslivet breddats med företag inom branscherna metall, plast, elektronik och livsmedel. I början av 2020-talet fanns cirka fem procent av kommunens arbetstillfällen inom jord- och skogsbruk, 23 procent inom tillverkningsindustrin och 18 procent inom vård och omsorg. Fåmansföretag dominerade bland kommunens företag, men bland större företag hittades Orkla Foods Sverige AB och Monark Exercise. Det fanns även en stor mängd hantverkare inom trä, lera och sten.[7]
Vid sidan av rikssvenska talas flera dialekter i kommunen. De huvudsakliga dialekterna är äppelbomål, nåsmål och järnamål, vilka hör till de nedre västerdalsmålen. Dessutom talas en rad olika invandrarspråk.
Under 1600-talet började de stora skogarna på Nås, Äppelbo och Järna finnmarker befolkas av skogsfinnar, vilka talade finska dialekter. Numera är finskan helt utdöd på finnmarken. Dessa finnmarkers historia och arkeologiska lämningar efter skogsfinnarna har dokumenterats genom projektet Finnmarkens Miljö & Kulturarv.[20]
Historiskt har det även funnits resandefolk[21] och samer[22] i kommunen. Bland annat har byn Lappheden i Äppelbo fått sin namn efter samer som uppehöll sig där.[23]Carl von Linné beskrev en samisk bosättning utanför Äppelbo som han besökte under sin Dalaresa 1734.[24] Byn Strömsheden i Järna var en resandebosättning, där bland annat flera glasförare vid Johannisholms glasbruk i Venjan bodde.[21]
Från stenåldern har ett 30-tal fornlämningar hittats, däribland åtta stenyxor. Under järnåldern kom järnproduktionen igång och rester från järnframställning har hittats på ett 100-tal platser, främst kring Dalälven. Även andra fynd från järnåldern har hittats, exempelvis gravar, rösen och stensättningar.
I huvudsak fem sorters bebyggelseformer: den fasta agrara bebyggelsen, fäbodställena, finnmarksbebyggelsen, bruksanläggningar och industrisamhällen. Gemensamt för dessa är att de alla på olika sätt nyttjar naturen. En vanlig byggnad är sidokammarstugan, speciellt i fäbodarna. Industrisamhällena härstammar dels från 1800-talets järnbruk och dels från sågverk som etablerades i slutet av 1800-talet.[25]
Alla de tre tidigare enheter som 1971 bildade kommunen hade, som så ofta i Dalarna, egna heraldiska vapen. Man valde till en början att använda alla tre mot bakgrund av ett blått band. 1986 registrerades det nuvarande vapnet hos PRV. Det innehåller element från de tre tidigare vapnen.
Sedan 1950 anordnas årligen Vansbrosimningen, ett 3000 meter långt lopp i öppet vatten. Startåret hade tävlingen 10 deltagare och nästan 70 år senare 14 000 deltagare.[26]