Sävars socken
| Sävars socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Kommun | Umeå kommun |
| Bildad | 1823 |
| Area | 786 kvadratkilometer |
| Upphov till | Sävars kommun Sävars församling |
| Motsvarar | Sävars distrikt |
| Tingslag | Västerbottens södra domsagas tingslag (–) Umeå tingslag (–) |
| Karta | |
  Sävars sockens läge i Västerbottens län. | |
| Koordinater | 63°54′18″N 20°32′59″Ö / 63.905°N 20.54972222°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 0153 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Sävars distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Sävars socken i Västerbotten ingår sedan 1974 i Umeå kommun och motsvarar från 2016 Sävars distrikt.
Socknens areal är 785,99 kvadratkilometer, varav 766,06 land.[1] År 2000 fanns här 6 128 invånare.[2] Tätorterna Täfteå, Botsmark och Bullmark samt tätorten och kyrkbyn Sävar med sockenkyrkan Sävars kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Sävars församling utbröts 1823 ur Umeå landsförsamling.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Sävars församling och för de borgerliga frågorna till Sävars landskommun. Ur landskommunen utbröts 1925 Holmöns landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Umeå kommun.[2] Församlingen uppgick 2007 i Sävar-Holmöns församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Sävar, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Västerbotten. De indelta soldaterna tillhörde Västerbottens regemente.[4]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Sävars socken ligger kring Sävarån och Täfteån öster och norr om Umeå. Socknen är utanför ådalarna en flack och myrrik skogsmark något mer kuperad i norr innanför kustområdet.[5][6][1]
Byar
[redigera | redigera wikitext]- Bodbyn
- Botsmark
- Bullmark
- Furunäs
- Gravmark
- Gunnismark
- Hemmesmark
- Lillåkälen
- Tomterna
- Tväråmark
- Tålsmark
- Täfteböle
- Täfteå
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Från stenåldern är cirka 15 boplatser funna. 20 gravrösen är funna vid bronsålderns kustlinje. Tomtningar och labyrinter har påträffats i skärgården.[5][6][7][8]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1539 Szeuara) kommer från kyrkbyn. Förleden kan vara sä(r), 'sjö' syftande på havet. Efterleden kan vara vara, 'höglänt markområde; stenig skogsbacke; grusmark'.[9][6]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Sävars socken 1830–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1830 | 1 133 | |||
| 1840 | 1 828 | |||
| 1850 | 2 263 | |||
| 1860 | 2 601 | |||
| 1870 | 2 889 | |||
| 1880 | 3 199 | |||
| 1890 | 3 412 | |||
| 1900 | 3 276 | |||
| 1910 | 3 354 | |||
| 1920 | 3 491 | |||
| 1930 | 3 425 | |||
| 1940 | 3 600 | |||
| 1950 | 3 529 | |||
| 1960 | 3 342 | |||
| 1970 | 3 802 | |||
| 1980 | 4 876 | |||
| 1990 | 5 756 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Sävar socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Sävar socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Sävars socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sävars socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Fahlgren, Karl, red (1973). Blad ur Sävar sockens historia: utarb. på uppdrag av socknens kommunstyrelse. Umeå: Kommunkansliet (distr.). Libris 490906
- Bredberg, Calle (2006). Sävar: Sveriges sista slagfält : anno 19:de augusti 1809 ; Sävarån : fiskeådran. Sävar: Sävar hembygdsförening. Libris 10144826
- Persson, Anders; Bagger Folke (2007). Sävar: Sveriges sista slagfält : anno 19:de augusti 1809. Sävar: Sävar hembygdsförening. Libris 10652281
- Sandström, Allan (2000). ”När kriget slutade i Sävar”. Västerbotten / [redaktör: Ninni Wahlsten] (Stockholm : Svenska turistfören. (STF), 2000): sid. 52-61 : färgill.. Libris 3352944
- Sävar kyrka 50 år. Kyrkporten : hälsning till församlingsborna i Sävar och Holmön, 1984:3. Sävar: Sävar församling. 1984. Libris 10936345
- Tedestedt, Robert (1999). ”Tragedin i Sävar”. Västerbotten (Umeå. 1920) 1999:2,: sid. 49-55 : ill.. 0346-4938. ISSN 0346-4938. Libris 10144553
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Sävars socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Sävars socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
| |||||||
