Hoppa till innehållet

Supermåne

Från Wikipedia
Månen 19 mars 2011.
Supermåne går upp över Östersjön. 6 maj 20:50 Ystad 2012.
Supermåne över Lincoln Memorial (NASA). Observera att man kan få månen att framstå som "hur stor som helst" på ett foto med hjälp av teleoptik. Om man förflyttar sig bort från ett närbeläget föremål, som en byggnad, minskar detta snabbt i skenbar storlek. När man kommit "dubbelt så långt bort" är föremålet "hälften så stort". Månen är dock så långt bort att skillnaden på grund av förflyttningen inte är märkbar. Så, förflytta dig till det dubbla avståndet från byggnaden, och månen ser dubbelt så stor ut!
Diagram över avståndet mellan månens och jordens medelpunkter under en sjuhundradagarsperiod. Notera dels att jorden befinner sig 340 000 km till (sjutton diagramrutor) under diagrammet och att "super-supermånen" (det vill säga om fullmånen inträffar när månen är nära apogeum) är en ganska vanlig måne någon dag före och efter och skiljer sig inte speciellt från fullmånen en månad innan eller efter.

Supermåne (på engelska supermoon) myntades av astrologen Richard Nolle 1979 och han definierade det som

"...en nymåne eller fullmåne som inträffar då månen är som närmast eller nära (inom 90 procent av) sitt närmaste avstånd till jorden i en viss bana (perigeum). Kort sagt, jorden, månen och solen är i linje[a], med månen i sin närmaste position till jorden."[1]

Supermåne är inte ett begrepp som normalt används inom astronomin. Den term som används är i stället perigeum-syzygy, vilket avser en fullmåne (eller nymåne) som infaller nära perigeum.[2] Detta inträffar med en periodicitet av ungefär fjorton fullmånar.

En full- eller nymåne vid perigeum för med sig något högre tidvatten än vanligt. Skillnaden kan enligt NOAA röra sig om några centimeter.[3] Lokala förhållanden kan förstärka effekten till cirka 15 centimeter.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Hur stor fullmånen ter sig på himlen beror på var i sin elliptiska omloppsbana månen befinner sig när fullmånen inträffar. Hur elliptisk månbanan är varierar och dess närmaste punkt (perigeum) ligger på ett avstånd av 356 355 till 370 399 km från jorden (i genomsnitt 363 396 km) och avståndet till den mest avlägsna punkten (apogeum) varierar från 404 042 till 406 725 km (i genomsnitt 405 504).[4] Månen rör sig ett varv i sin bana från perigeum till perigeum (och passerar såklart apogeum däremellan) på ungefär 27,55 dygn (månens anomalistiska omloppstid). "Var tjugoåttonde dag" är den alltså sådär 34 000 till 50 000 kilometer närmare jorden än fjorton dagar senare (eller tidigare). Skillnaden i avstånd slår därför på cirka plus minus sju procent. En fullmåne som infaller vid närmaste perigeum ser därför ut att ha ungefär 14 procent större diameter än en som infaller nära mest avlägsna apogeum. Skillnaden i månens totala ljusstyrka är därigenom cirka 30 procent (eftersom ytan varierar med kvadraten på diametern och 1,142≈1,30; månytan upplevs däremot vara lika ljusstark).

På grund av att systemet jorden-månen roterar ett varv kring solen på ett år är tiden mellan fullmånarna längre (månen får snurra lite extra i sin bana för att hamna på samma linje som jorden-solen och därigenom bli full igen). Denna synodiska månad är 29,53 dygn. Eftersom fjorton synodiska månader (413,428 dygn) är nästan lika med femton anomalistiska (413,318 dygn) kommer månen att befinna sig på nästan samma punkt i sin elliptiska bana och vara i nästan samma fas med en periodicitet på ungefär 413 dygn.[5] Den närmaste fullmånen (i allmänhet alltså var fjortonde fullmåne) förskjuts därför i allmänhet med sådär 48 dagar från år till år.[6] Datum för närmaste ("största") fullmåne under perioden 2011 till 2020:

Datum
UTC 		Avstånd
km 		Diameter
bågminuter
2011-03-19 356 580 33,51
2012-05-06 356 954 33,48
2013-06-23 356 991 33,47
2014-08-10 356 898 33,48
2015-09-28 356 878 33,48
2016-11-14 356 523 33,52
2018-01-02 356 604 33,51
2019-02-19 356 846 33,49
2020-04-08 356 580 33,47

Under perioden 2001–2100 varierar storleken på dessa maximala supermånar, som inträffar vid (i normalfallet) var fjortonde lunation, från som minst 33,42 bågminuter till som mest 33,53 bågminuter.[7] Skillnaden mellan dessa företeelser (som upprepas ungefär var fjortonde månad) varierar under 100 år alltså inom några promille.

Skalenlig bild över månens minimala och maximala avstånd till jorden.

Supermånen den 14 november 2016 och massmedia

[redigera | redigera wikitext]

Tabellen ovan visar avståndet mellan månens och jordens masscentra och månens skenbara storlek för en observatör på just detta avstånd. Jordens diameter är dock väldigt stor (över 12700 km) i förhållande till de små skillnader (något hundratal kilometer) som föreligger mellan olika "supermånar", varför det spelar en väldigt stor roll var observatören befinner sig på jorden och när observationen sker (och avståndet till månen från "jordens mittpunkt" förändras inte försumbart snabbt med tiden). Att avståndet mellan himlakropparna har ett minimum vid en enskild "supermåne" betyder inte att detta upplevs som att månen ser större ut från varje plats på jorden än vid andra "supermånar" (skillnaden i avstånd till de nio "supermånarna" i tabellen är mindre än 500 km, medan skillnaden i avstånd för observatörerna på jordytan är ungefär en jordradie, sådär 6370 km, beroende på var de befinner sig på den jordhalva varifrån man kan se månen). Men supermånen den 14 november 2016 orsakade ändå rubriker i svenska media som "Nu kommer supermånen – då ser du den bäst",[8] "Titta, nu är supermånen här. Kan se det största klotet på 68 år"[9] och "Supermåne 14 november – månen större än på 68 år: Supermåne tillbaka på himlen 14 november - Glöm fullmåne och blodmåne. Snart är den här: Supermånen!"[10] I själva verket var den fullmåne som kunde ses på himlen från Sverige den 14 november 2016 endast den femtonde största sedan 1948, eftersom Sverige helt enkelt låg på fel plats på jorden när fenomenet inträffade.[11][12] Månen är lite närmare på platser där den ses högt på himlen, vilket är på varmare breddgrader än i Sverige. (Månens bana lutar 18°–29° mot ekvatorn och fullmånen är motsatt solen, varvid fullmånen är över norra halvklotet under dess vinter).

Koppling till naturkatastrofer

[redigera | redigera wikitext]

Spekulationer har förekommit om ett samband mellan förekomsten av supermånar och naturkatastrofer som jordbävningar och tsunami, men kopplingen är extremt svag[13][14][15][16][17]. Men på grund av den månatliga växlingen mellan månens apogeum och perigeum kan ett sådant argument inte stödjas om inte katastrofen sammanfaller med ett datum då supermåne råder. Det har hävdats att jordbävningen i Indiska oceanen 2004 var influerad av en supermåne som inträffade två veckor senare - den 10 januari 2005, men två veckor före en supermåne är månen på motsatt punkt i sin bana; dess apogeum (störst avstånd). Astrologer har även hävdat att jordbävningen och tsunamin som drabbade Japan den 11 mars 2011, var influerad av en supermåne den 19 mars, som var den närmaste supermånen sedan 1992. Problemet med detta påstående är att den 11 mars var månen faktiskt närmare apogeum än perigeum, på cirka 400 000 kilometer från jorden, vilket är längre än genomsnittet.

Supermånar mellan 1950 och 2050

[redigera | redigera wikitext]

Det uppkommer ungefär 4–6 supermånar årligen. Följande är en lista över tidigare och förutspådda extrema supermånar.

  • 10 november 1954
  • 20 november 1972
  • 8 januari 1974
  • 26 februari 1975
  • 2 december 1990
  • 19 januari 1992
  • 8 mars 1993
  • 10 januari 2005
  • 12 december 2008
  • 30 januari 2010
  • 19 mars 2011
  • 5 maj 2012[18]
  • 14 november 2016
  • 2 januari 2018
  • 21 januari 2023
  • 25 november 2034
  • 13 januari 2036

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Den astronomiska termen är syzygy. Om inte de tre himlakropparna ligger i linje kan det inte vara nymåne eller fullmåne.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Nolle: "...a new or full moon which occurs with the Moon at or near (within 90% of) its closest approach to Earth in a given orbit. In short, Earth, Moon and Sun are all in a line, with Moon in its nearest approach to Earth. At any new or full moon, Earth and Moon and Sun are all in a line...". Nolle skriver också "I’ve had questions from people who claim that my definition of SuperMoon is nonsensical because 'the Earth-Moon distance is *always* '90% or greater of its mean closest approach'." Läsaren uppmanas att själv ta ställning i denna fråga.
  2. ^ Supemåne på www.manen.nu.
  3. ^ ”Tides and Currents, Frequently Asked Questions”. NOAA. https://tidesandcurrents.noaa.gov/faq2.html#50. Läst 7 maj 2012. 
  4. ^ Under perioden 2000 f.Kr. till 3000 e.Kr. Under perioden 2001–2100 är värdena perigeum 356 425 - 370 356 (snitt 362 508) och apogeum 404 051 - 406 709 (snitt 405 408). Se Moon at perigee and apogee 2001 to 2100 på Astropixels.com.
  5. ^ På grund av att riktningen i vilken månbaneellipsens storaxel, apsidlinjen, pekar vrider sig i förhållande till fixstjärnorna med en periodicitet på 8,85 år får jorden rotera "en och en halv månad" extra för att återigen hamna i linje med apsidlinjen.
  6. ^ Full moon at perigee (super moon): 2001 to 2100 på Astropixels.com. För närmare beskrivningar se exempelvis Bruce McCurdy, 2001, Orbital Oddities: Lunation Rumination, Journal of the Royal Astronomical Society of Canada, Vol. 95, s.39-41.
  7. ^ Maxvärdet uppnås den 6 december 2052 när fullmånen (kl 07:18) inträffar 1 timme och 34 minuter innan perigeumpassagen (kl 08:52). Avståndet till månen är då 356 429 km. Se Ultimate Full Moon Perigees (Super Moons) på Astropixels.com.
  8. ^ Thomas von Heijne (13 november 2016). ”Nu kommer supermånen - då ser du den bäst”. svt Nyheter / Vetenskap. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-ser-du-supermanen. 
  9. ^ ”Titta, nu är supermånen här”. Aftonbladet. 14 november 2016. https://www.aftonbladet.se/a/VRoW2V. 
  10. ^ Expressen 2016-11-06, som också innehöll det helt felaktiga påståendet "NASA skriver att en supermåne kan upplevas som 14 procent större och 30 procent ljusare än en vanlig fullmåne."
  11. ^ Superfullmånen som inte är så unik på Astroinfo.se
  12. ^ Superfullmånar över Sverige 1948 - 2034
  13. ^ What i a Supermoon? på Natural History Museum.
  14. ^ NASA Scientist Explains Science Behind 'Supermoon' Phenomenon på Space.com.
  15. ^ What Is a Supermoon and When Is the Next One? på TimeAndDate.
  16. ^ What is a super moon, blood moon or blue moon? på Austalian Academy of Science.
  17. ^ Supermoon Tonight—Not a Threat to Earth på National Geographic.
  18. ^ ”NASA - Supermoon 2012” (på engelska). http://www.nasa.gov/topics/solarsystem/features/supermoon_2012.html. Läst 6 maj 2012. 
  19. ^ ”Blodmåne och Supermåne | Nyheter från Spanien - Megafon”. www.megafon.net. Arkiverad från originalet den 27 september 2015. https://web.archive.org/web/20150927182902/http://www.megafon.net/sv/nyheter/blodmane-och-supermane/. Läst 28 september 2015. 
  20. ^ ”EarthSky - Most “super” supermoon of 2013 on June 22-23” (på engelska). Arkiverad från originalet den 25 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130625075350/http://earthsky.org/tonight/is-biggest-and-closest-full-moon-on-june-23-2013-a-supermoon. Läst 17 juni 2013. 
  21. ^ ”Blodmåne och supermåne - på samma gång”. Arkiverad från originalet den 28 september 2015. https://web.archive.org/web/20150928234017/http://www.skrikut.se/oevriga-nyheter/61-aftonbladet/blodmne-och-supermne-p-samma-gng. Läst 28 september 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Supermåne&oldid=55852032”