Skyggenes dal

Skyggenes dal
	Skyggenes dal
	Skyggenes dal Varulv, tyskt träsnitt från tidigt 1500-tal
Regissör	Jonas Matzow Gulbrandsen
Producent	Alan R. Milligan
Manus	Clement Tuffreau; Jonas Matzow Gulbrandsen
Medverkande	Adam Ekeli; Kathrine Fagerland; John Olav Nilsen
Originalmusik	Zbigniew Preisner
Fotograf	Marius Matzow Gulbrandsen
Klippning	Mariusz Kus
Produktionsbolag	Film farms
Distribution	Another world entertainment
Premiär	8 september 2017 (TIFF); 20 oktober 2017
Speltid	91 minuter
Land	Norge
Språk	norska
	IMDb ;

Skyggenes dal ("skuggornas dal") är en norsk dramafilm från 2017 i regi av Jonas Matzow Gulbrandsen, med Adam Ekeli, Kathrine Fagerland och John Olav Nilsen i huvudrollerna. Den utspelar sig i glesbygden i Vestlandet och handlar om sexårige Aslak och hans mor som försöker hantera en familjetragedi. I sin jakt på svar får Aslak höra talas om en varulv och söker sig till den mörka omgivande skogen.

Medverkande

Adam Ekeli som Aslak
Kathrine Fagerland som Astrid
Jone Hope Larsen som Lasses far
Lennard Salamon som Lasse

Visningar

Filmen var regissörens långfilmsdebut. Den hade världspremiär vid Torontos filmfestival 2017 och Norgepremiär den 20 oktober samma år.^[1]^[2]

Mottagande

Sandeep Singh skrev i Verdens Gang: "Detta dramamysterium handlar om hur ett ungt sinne på gott och väldigt ont bearbetar obegripliga trauman genom att böja verkligheten. På så sätt påminner den om dystra barnfilmer som Pans labyrint (2006) och Till vildingarnas land (2009) – kryddat med några skräckinjagande skogssilhuetter direkt från plattformsspelet Limbo."^[3] Sveinung Wålengen skrev för Montages: "Att Aslak i stora delar av filmen ljudlöst observerar det som försiggår omkring honom, samtidigt som han närmar sig det, är ett filmspråkligt perspektiv vi känner igen från många andra så kallade 'barnvuxenfilmer', där uppväxtsskildringen i huvudsak är riktad till en vuxen publik." Han jämförde med Marius Holsts film Ti kniver i hjertet från 1994 och dess tonåriga huvudperson: "Aslak är yngre, bara sex år, men i första halvan av Skyggenes dal är det vi får se och höra knutet till hans observationer av de vuxnas värld. Senare gör han ett medvetet och självständigt val som för berättelsen vidare, till en historia om transformation – inte om att bli 'vuxen', men om att växa, att bli mer erfaren." Wålengen beskrev Aslaks vandring genom skogen som en "övergångsrit" som han liknade vid Walkabout – mannaprovet av Nicolas Roeg, och jämförde filmen i helhet med Dead Man av Jim Jarmusch.^[4]

Källor

^ Kolstad, Tom Nicolai; Jakobsen, Marianne (22 september 2017). ”Norsk debutfilm hylles av internasjonale filmkritikere” (på norska). NRK. https://www.nrk.no/sorlandet/norsk-debutfilm-hylles-av-internasjonale-filmkritikere-1.13700546. Läst 27 november 2017.
^ ”Skyggenes dal” (på norska). Filmweb.no. https://www.filmweb.no/film/article1279119.ece. Läst 27 november 2017.
^ Singh, Sandeep (19 oktober 2017). ”Filmanmeldelse «Skyggenes dal»: Bekmørk barnefilm” (på norska). Verdens Gang. https://www.vg.no/rampelys/film/filmanmeldelser/filmanmeldelse-skyggenes-dal-bekmoerk-barnefilm/a/24167520/. Läst 27 november 2017. ”Dette dramamysteriet handler om hvordan et ungt sinn på godt og veldig vondt bearbeider ubegripelige traumer ved hjelp av bøye virkeligheten. Sånn sett minner den om dystre barnefilmer som «Pan's Labyrinth» (2006) og «I Huttetuenes land» (2009) - krydret med noen skrekkinnjagende silhuetter av skog rett fra plattformspillet «Limbo».”
^ Wålengen, Sveinung (27 november 2017). ”Skyggenes dal (2017)” (på norska). Montages. http://montages.no/2017/11/analysen-skyggenes-dal-2017/. Läst 27 november 2017. ”At Aslak i store deler av filmen lydløst observerer det som foregår rundt ham, samtidig som han tilnærmer seg det, er et filmspråklig perspektiv vi kjenner igjen fra mange andre såkalte 'barnvoksenfilmer', der oppvekstfortellingen i hovedsak er myntet på et voksent publikum. Et norsk eksempel er Ti kniver i hjertet (Holst, 1994), med den stille, observante hovedkarakteren Otto. Aslak er yngre, bare seks år, men i første halvdel av Skyggenes dal er det vi får se og høre knyttet til hans observasjoner av de voksnes verden. Senere tar han et bevisst og selvstendig valg som bringer fortellingen videre, til en historie om transformasjon – ikke om å bli 'voksen', men om å vokse, å bli mer erfaren.”

[1] Kolstad, Tom Nicolai; Jakobsen, Marianne (22 september 2017). ”Norsk debutfilm hylles av internasjonale filmkritikere” (på norska). NRK. https://www.nrk.no/sorlandet/norsk-debutfilm-hylles-av-internasjonale-filmkritikere-1.13700546. Läst 27 november 2017.

[2] ”Skyggenes dal” (på norska). Filmweb.no. https://www.filmweb.no/film/article1279119.ece. Läst 27 november 2017.

[3] Singh, Sandeep (19 oktober 2017). ”Filmanmeldelse «Skyggenes dal»: Bekmørk barnefilm” (på norska). Verdens Gang. https://www.vg.no/rampelys/film/filmanmeldelser/filmanmeldelse-skyggenes-dal-bekmoerk-barnefilm/a/24167520/. Läst 27 november 2017. ”Dette dramamysteriet handler om hvordan et ungt sinn på godt og veldig vondt bearbeider ubegripelige traumer ved hjelp av bøye virkeligheten. Sånn sett minner den om dystre barnefilmer som «Pan's Labyrinth» (2006) og «I Huttetuenes land» (2009) - krydret med noen skrekkinnjagende silhuetter av skog rett fra plattformspillet «Limbo».”

[4] Wålengen, Sveinung (27 november 2017). ”Skyggenes dal (2017)” (på norska). Montages. http://montages.no/2017/11/analysen-skyggenes-dal-2017/. Läst 27 november 2017. ”At Aslak i store deler av filmen lydløst observerer det som foregår rundt ham, samtidig som han tilnærmer seg det, er et filmspråklig perspektiv vi kjenner igjen fra mange andre såkalte 'barnvoksenfilmer', der oppvekstfortellingen i hovedsak er myntet på et voksent publikum. Et norsk eksempel er Ti kniver i hjertet (Holst, 1994), med den stille, observante hovedkarakteren Otto. Aslak er yngre, bare seks år, men i første halvdel av Skyggenes dal er det vi får se og høre knyttet til hans observasjoner av de voksnes verden. Senere tar han et bevisst og selvstendig valg som bringer fortellingen videre, til en historie om transformasjon – ikke om å bli 'voksen', men om å vokse, å bli mer erfaren.”

[1]

[2]

[3]

[4]