Hoppa till innehållet

Milenko Vesnić

Från Wikipedia
Milenko Vesnić
Född13 februari 1862[1] ​eller ​13 februari 1863[2]
Dunišiće, Serbien
Död15 maj 1921[1]
Paris
BegravdBelgrads nya begravningsplats
Medborgare iJugoslavien och Furstendömet Serbien
Utbildad vidBelgrads universitet
Münchens universitet
SysselsättningDiplomat[3], författare[4], jurist[4], politiker, översättare[4]
Befattning
Jugoslaviens utrikesministerium
Jugoslaviens premiärminister (1920–1921)
ArbetsgivareBelgrads universitet
Politiskt parti
Radikala folkpartiet
Redigera Wikidata

Milenko Radomar Vesnić, född 13 december 1863 i Dunišić, död 28 maj 1921 i Paris, var en serbisk politiker och diplomat.

Vesnić studerade i Belgrad och Paris, blev juris doktor 1887 och, efter återkomsten till hemlandet, professor i folkrätt vid Belgrads universitet (1892). Han invaldes i skupštinan (paralamentet) och blev samma år undervisningsminister i en kortlivad radikal ministär. Han råkade sedermera i konflikt med kung Milan I, häktades, men fick 1900 amnesti och återvände efter dynastiskiftet 1903 till det politiska livet. Samma år blev Vesnić serbiskt sändebud i Rom och 1904 i Paris, invaldes ånyo i skupsjtinan och var en tid dennas president.

Vid Londonkonferensen 1913 var Vesnić serbisk delegerad. Han var även medlem av Fasta mellanfolkliga domstolen i Haag. Under första världskriget var Vesnić, som återtagit sin sändebudspost i Paris, synnerligen verksam för att främja de storserbiska expansionssträvandena. Vid fredskonferensen i Paris representerade han den nya jugoslaviska staten.

Vesnić blev 1920 premiärminister i en koalitionsministär, vilken genom ett alliansfördrag (14 augusti) med Tjeckoslovakien gav uppslag till bildandet följande år av Lilla ententen. Han tog jämte Ante Trumbić personligen del i de förhandlingar med Italien om Fiume, vilka ledde till avslutandet av kompromissfördraget i Rapallo (12 november 1920). Efter parlamentsvalen (november) avlöstes han som ministerpresident av Nikola Pasić (december samma år) och återgick än en gång till sändebudsposten i Paris.

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Arhiv Jugoslavije, läs online, läst: 14 februari 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2015897236, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]