Matthew Henson
Matthew Henson, född 8 augusti 1866 i Charles County, Maryland, USA, död 9 mars 1955 i New York, var en framstående afroamerikansk upptäcktsresande, mest känd för sitt nära samarbete med Robert Peary på sju expeditioner till Arktis under nästan 23 år. Tillsammans tillbringade de 18 år i den utmanande arktiska miljön. Henson är särskilt ihågkommen för sitt deltagande i den berömda expeditionen 1908–1909, där de påstod sig ha nått den geografiska nordpolen den 6 april 1909. Henson själv hävdade att han var den första i deras grupp att sätta fot på Nordpolen.[1]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]När Henson var 12 skrev han på som kabinpojke på det tremastade segelfartyget Katie Hines. Han var till sjöss i sex år. Som afroamerikan fick han inte göra karriär i flottan. Vid 18 års ålder blev han tjänsteman åt militären Robert Peary. Henson följde med en expedition till Nicaraguas djungel och därefter erbjöd Peary honom att delta i en polarexpedition.[2]
Under Pearys expedition till Grönland lärde sig Henson inuiternas språk och tog hand om slädhundarna.[3] Under de följande 20 åren deltog Henson i alla expeditioner under Pearys ledning.
Under expeditionen 1908 nådde Henson den 6 april tillsammans med Peary och de fyra inuiterna, Oo-tah, E-ging-wah, See-gloo och Oo-ke-ah, Nordpolen. De anses vara de första personerna att nå Nordpolen, även om detta inte är helt fastslaget och expeditionsanteckningarna är omstridda. Även andra äventyrare har påståtts ha nått polen tidigare.[2]
I motsats till Peary fick Henson på grund av sin hudfärg inget beröm för sin insats. 1912 skrev Henson sin första avhandling, A Negro Explorer at the North Pole, och 1947 utkom hans självbiografi, Dark Companion.[4] 1954 bjöds han in till Vita huset av president Dwight Eisenhower där han uppmärksammades för sitt tidiga arbete som upptäcktsresande.
Henson dog den 9 mars 1955 i New York. Han begravdes i Woodlawn cemetery i Bronx i New York. Men 1988 flyttades hans och hans frus kvarlevor till Arlingtonkyrkogården i Washington DC till en grav bredvid Robert E. Peary.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]- 1959 uppsattes en minnestavla på Maryland State House.
- I oktober 1996 beställde den amerikanska flottan USNS Henson, ett Pathfinder-fartyg, namngivet efter Henson.
- Hensonglaciären på Grönland fick sitt namn efter Henson.
- År 2000 tilldelades Henson postumt Hubbard-medaljen av National Geographic Society.[5]
- I september 2021 uppkallade Internationella astronomiska unionen en månkrater efter honom.[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Theroux, Marcel (24 maj 2020). ”Matthew Henson: the pioneering African-American Arctic adventurer” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/travel/2020/may/24/matthew-henson-arctic-explorer-first-man-to-north-pole. Läst 11 augusti 2024.
- ^ [a b] ”The Inside Story of the African American Explorer Who was the First Man to Stand on Top of the North Pole” (på engelska). Adventure. 28 februari 2014. https://www.nationalgeographic.com/adventure/article/the-legacy-of-arctic-explorer-matthew-henson. Läst 11 augusti 2024.
- ^ ”Matthew Henson: The US' unsung Black explorer” (på brittisk engelska). www.bbc.com. https://www.bbc.com/travel/article/20230418-matthew-henson-the-us-unsung-black-explorer. Läst 11 augusti 2024.
- ^ ”Matthew Henson - Facts, Quotes & Family” (på amerikansk engelska). Biography. 22 juni 2021. https://www.biography.com/history-culture/matthew-henson. Läst 11 augusti 2024.
- ^ ”Historic Photos Show the Epic Voyages of Black Explorer”. web.archive.org. 25 februari 2016. Arkiverad från originalet den 25 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160225105214/http://news.nationalgeographic.com/2016/02/160224-polar-explorer-matthew-henson-photos/. Läst 11 augusti 2024.
- ^ ”Lunar Crater Named After Arctic Explorer Matthew Henson by International Astronomical Union, Accepting NASA/LPI Proposal - NASA” (på amerikansk engelska). 20 september 2021. https://www.nasa.gov/science-research/planetary-science/lunar-crater-named-after-arctic-explorer-matthew-henson-by-international-astronomical-union-accepting-nasa-lpi-proposal/. Läst 11 augusti 2024.
Övriga källor
[redigera | redigera wikitext]- S. Allen Counter: „North Pole Legacy: Black, White and Eskimo“, University Massachusetts Press 1991, ISBN 0870237365
- William James Mills, Exploring Polar Frontiers: A Historical Encyclopedia, Volume 2, M-Z, Santa Barbara, Calif.: ABC-CLIO, 2003, ISBN 1-57607-422-6
- Robert Edwind Peary, The North Pole, London: Hodder and Stoughton, 1910