Linnéuniversitetet
| Linnéuniversitetet | |
 | |
| Engelska: Linnaeus University | |
| Latin: Universitas Linnæus | |
| Motto | Ett universitet där allt är möjligt |
|---|---|
| Grundat | 2010 (1967) |
| Ägandeform | Statlig myndighet |
| Budget | 1761 Mkr (2016)[1] |
| Rektor | Peter Aronsson |
| Lärarkår | 927 (årsarb) (2016)[2] |
| Studerande | 14 016 helårsstudenter (2016)[3] |
| Doktorander | 302 (K167+M135)[4] |
| Säte | Växjö och Kalmar, Sverige |
| Tidigare namn | Växjö universitet (1999-2009)
Högskolan i Växjö (1977-1999) Högskolan i Kalmar (1977-2009) |
| Medlemskap | EUA, SUHF |
| Webbplats | www.lnu.se |
Linnéuniversitetet är ett svenskt statligt universitet med fem fakulteter samt nämnden för lärarutbildning, 34 000 studenter, varav ca 15 000 helårsstudenter, och 2000 anställda. Linnéuniversitetet bildades den 1 januari 2010 genom sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dessa två lärosäten upphörde att existera som separata lärosäten samma dag som Linnéuniversitetet startade. Namnet avser att hedra forskaren Carl von Linné, som var född på komministergården Råshult i Stenbrohult, Småland. Universitetet har verksamhet på huvudorterna Kalmar och Växjö. Universitetsrektor från oktober 2017 är Peter Aronsson.[5] Universitetsdirektör är Therése Iveby Gardell.
I Växjö finns universitetet samlat på ett universitetsområde (campus) strax söder om stadens centrum, och i Kalmar vid Universitetskajen i centrala staden. Universitetskajen invigdes 2021.[6]
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Bildandet av Linnéuniversitetet började som ett strategiskt samarbete, kallat Akademi sydost, år 2004. Sedan Blekinge tekniska högskola drog sig ur samarbetet under 2008 blev det Växjö universitet och Högskolan i Kalmar som 2010 gick samman.
I december 2008 tillsattes den organisationskommitté som under ledning av Lars Haikola hade till uppgift att bland annat besluta om bemanning vid Linnéuniversitetet. Organisationskommittén hade regeringens uppdrag att fungera som en interimistisk styrelse för Linnéuniversitetet under 2009. Kommittén presenterade 3 juni 2009 sitt förslag till rektor,[7] Stephen Hwang som var professor i fysik och tidigare verksam vid Karlstads universitet. Regeringen utsåg 27 augusti 2009 Stephen Hwang till rektor för Linnéuniversitetet från 1 januari 2010 till 31 december 2015.[8] Förordnandet förlängdes senare. I mars 2017 lämnade Hwang Linnéuniversitet för att bli rektor vid Högskolan i Halmstad. Från mars 2017 vikarierade Peter Aronsson som universitetsrektor och föreslogs sedan som ny ordinarie rektor. [9] Från oktober 2017 är Peter Aronsson rektor vid Linnéuniversitetet.[5]
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Linnéuniversitetet har drygt 100 utbildningsprogram på grundnivå och ca 80 utbildningsprogram på avancerad nivå. Sammanlagt ges 2 000 fristående kurser. Universitetet har även en rad olika uppdragsutbildningar såsom rektorsutbildning och polisutbildning.
Forskning
[redigera | redigera wikitext]Forskningen vid universitetet spänner över områden som humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, och det finns väletablerade forskningsområden inom ekologi och evolution, diskriminering och integration, postkolonialism, intermedialitet, biovetenskap samt 'big data'. Linnaeus University Centres är kvalitetsgranskade spetsforskningsmiljöer, men framstående forskning bedrivs även inom ett stort antal andra forskargrupper.[10] Universitetet samlar också forskning, utbildning och samverkan i så kallade Kunskapsmiljö Linné. För närvarande finns sju Kunskapsmiljö Linné.[11]
Linnaeus University Centre
[redigera | redigera wikitext]Linnaeus University Centre är Linnéuniversitetets spetsforskningsmiljöer. Inom Linnaeus University Centres bedrivs forskning med såväl nationell som internationell lyskraft och forskningsmiljöerna kvalitetsgranskas av bedömargrupper bestående av internationellt erkända forskare inom respektive område. I dagsläget finns sex stycken Linnaeus University Centres:
Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry
[redigera | redigera wikitext]Biomaterials Chemistry bedriver forskning i immunologi, organisk kemi och biokemi. Forskare inom centrumet arbetar med utveckling och tillämpning av material som kan efterlikna eller integreras i biologiska system.
Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies
[redigera | redigera wikitext]Forskning med fokus på kulturmöten som en konsekvens av kolonial expansion. Forskarna i gruppen spänner över historia, engelska, sociologi, religionsvetenskap, socialt arbete samt litteratur- och konstvetenskap.
Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications
[redigera | redigera wikitext]Data Intensive Sciences and Applications arbetar med insamling, analys och nyttogörande av stora datamängder. Forskningen har sin tyngdpunkt inom datavetenskap, men har ett mångvetenskapligt perspektiv genom ett samarbete mellan forskare från universitetets samtliga fakulteter.
Linnaeus University Centre for Discrimination and Integration Studies
[redigera | redigera wikitext]Discrimination and Integration Studies bedriver främst forskning inom nationalekonomi, men även statsvetenskap och psykologi. Forskningen undersöker hur etnisk tillhörighet, ålder, kön och sexuell läggning påverkar olika gruppers framgång på arbetsmarknaden.
Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems
[redigera | redigera wikitext]Ecology and Evolution in Microbial Model Systems forskar om vattenmiljön i och nära Östersjön och samlar forskning i mikrobiologi, evolutionsbiologi och marinbiologi. Forskningskompetensen täcker in hela Östersjöns näringskedja från minsta mikroorganismer till fiskar och fåglar.
Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies
[redigera | redigera wikitext]Intermedial and Multimodal Studies är en tvärvetenskaplig miljö med ambition att fördjupa förståelsen för alla mediers grundläggande natur och möta de utmaningar som det nya medielandskapet innebär. Forskningen spänner över främst litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, språkvetenskap, musikvetenskap, filmvetenskap och konstvetenskap.
Kunskapsmiljö Linné
[redigera | redigera wikitext]För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar har Linnéuniversitetet samlat framstående forskning, utbildning och samverkan i något så kallade kunskapsmiljöer. Kunskapsmiljöerna är tvärvetenskapliga och integrerar utbildning, forskning och samverkan för att kunna möte de komplexa utmaningar samhället står inför.
Snillen stimulerar
[redigera | redigera wikitext]2016 startades forskningspodcasten Snillen stimulerar. Med ett populärvetenskapligt fokus beskriver forskarna sin forskning och drivkraften bakom den.
Fakulteter och institutioner
[redigera | redigera wikitext]Vid universitetet finns följande fakulteter:[12]
- Ekonomihögskolan
- Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
- Fakulteten för konst och humaniora
- Fakulteten för samhällsvetenskap
- Fakulteten för teknik
Inom fakulteterna finns följande institutioner:[12]
- Ekonomihögskolan
- Institutionen för marknadsföring och turism
- Institutionen för nationalekonomi och statistik
- Institutionen för management
- Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
- Institutionen för biologi och miljö
- Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
- Institutionen för kemi och biomedicin
- Institutionen för medicin och optometri
- Institutionen för psykologi
- Fakulteten för konst och humaniora
- Institutionen för design
- Institutionen för film och litteratur
- Institutionen för kulturvetenskaper
- Institutionen för medier och journalistik
- Institutionen för musik och bild
- Institutionen för språk
- Institutionen för svenska språket
- Medieinstitutet FOJO
- Fakulteten för samhällsvetenskap
- Institutionen för didaktik och lärande
- Institutionen för idrottsvetenskap
- Institutionen för kriminologi och polisiärt arbete
- Institutionen för pedagogik och lärande
- Institutionen för rättsvetenskap
- Institutionen för samhällsstudier
- Institutionen för socialt arbete
- Institutionen för statsvetenskap
- Fakulteten för teknik
- Institutionen för byggd miljö och energiteknik
- Institutionen för byggteknik
- Institutionen för datavetenskap och medieteknik
- Institutionen för fysik och elektroteknik
- Institutionen för informatik
- Institutionen för maskinteknik
- Institutionen för matematik
- Institutionen för skog och träteknik
- Sjöfartshögskolan i Kalmar
- Nämnden för lärarutbildning
Andra enheter:[12]
Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
[redigera | redigera wikitext]
Institutionen för hälso- och vårdvetenskap är en av de institutioner som ligger under Fakulteten för hälso- och livsvetenskap vid Linnéuniversitetet. På institutionen utbildas sjuksköterskor men här ges även specialistsjuksköterskeprogram med olika inriktningar; ambulanssjukvård, anestesisjukvård, intensivvård, operationssjukvård, distriktssköterska, vård av äldre samt psykiatrisk vård. Utöver dessa utbildningar finns barnmorskeprogrammet och magisterprogram i vårdvetenskap.
Forskning
[redigera | redigera wikitext]Den vårdvetenskapliga forskningen bedrivs inom olika fält exempelvis livsvärldens teori och didaktik, hälsa och migration, familjefokuserad omvårdnad samt inom psykiatri, rättspsykiatri och akutvård. Det finns ytterligare några mindre forskargrupperingar samt enskilda forskare som bedriver egna projekt eller som under begränsad tid deltar i specifika projekt. Till institutionen hör eHälsoinstitutet, en universitetsövergripande enhet som bedriver utvärdering och forskning kring IT-stöd med ett hälsofrämjande syfte.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Åren 1907–1935 fanns en sjuksköterskeskola vid lasarettet i Västervik. Från 1940 drev Kalmar läns norra landsting, Östergötlands läns landsting och Norrköpings stad tillsammans Birgitta sjuksköterskeskola i Linköping. År 1951 startades sjuksköterskeutbildning i Kalmar tillsammans med Blekinge läns landsting, Sydöstra Sveriges Sjuksköterskeskola, SSSS.
År 1972 slogs sjuksköterskeskolan och den gymnasiala vårdutbildningen samman under namnet Stensöskolan. Årsskiftet 1987/88 delades vårdutbildningarna i en gymnasial- och en högskoleutbildning, vilken integrerades med Högskolan i Kalmar 1998. Ytterligare omorganisationer följde och Humanvetenskapliga institutionen bildades.
En sjuksköterskeskola öppnades 1893 vid Växjö lasarett. År 1936 lades skolan ner för att starta på nytt 1950, då Kronobergs och Hallands landsting bedrev gemensam sjuksköterskeutbildning. År 1978 upphörde Kronobergs-Hallands sjuksköterskeskola i och med att utbildningen förlades till Vårdskolan i Växjö. Genom organisationsförändring 1987 skapades Vårdhögskolan som senare integrerades med Högskolan i Växjö och som från 1999 blev Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete vid Växjö universitet.
Från 1 januari 2010 ingår utbildningen i Linnéuniversitetet som bildades då Högskolan i Kalmar och Växjö universitet gick samman.
Rankning
[redigera | redigera wikitext]Rankning av universitet är något som efterhand tilldragit sig större intresse. Nedan visas några rankningar där Linnéuniversitetet (eller de tidigare Växjö universitet och Högskolan i Kalmar) är med. Det gäller rankning inom Sverige.
| Organisation | År | Linnéuniversitetet | Växjö universitet | Högskolan i Kalmar |
|---|---|---|---|---|
| Sydsvenska handelskammaren[13] | 2008 | — | 12 | 22 |
| Sydsvenska handelskammaren[14] | 2009 | 8* | 14 | 18 |
| Urank - Svensk universitets- och högskoleranking[15] | 2008 | — | 16 | 28 |
| Urank - Svensk universitets- och högskoleranking[16] | 2009 | — | 17 | 25 |
- * Efter sammanvägning av värden för Växjö universitet och Högskolan i Kalmar.
Rektorer
[redigera | redigera wikitext]- Stephen Hwang (januari 2010 – mars 2017)
- Peter Aronsson vikarierande rektor (mars 2017 – september 2017)
- Peter Aronsson (oktober 2017 – september 2023)
Studentliv
[redigera | redigera wikitext]Linnéuniversitetet i Växjö har ett samlat universitetsområde, campus, där samtliga undervisningslokaler finns. Det finns dessutom 3 800 studentlägenheter och studentrum på området som är hem för ca 5 500 studenter. Hela den samlade verksamhet som universitetet och dess studenter svarar för finns på universitetsområdet söder om Växjö centrum. På campus ligger även Teleborgs slott.
På campus Växjö finns många aktiviteter för studenter, av studenter, bland annat de två studentpubarna Slottsstallarna och Sivans, belägna mitt på campus.
I Kalmar finns Kårhuset och Sjösjukan för studenterna. Aktiviteterna ligger i centrala Kalmar trots att studenterna bor runt om i staden. Linnéuniversitetets verksamhet är samla vid en nybyggda Universitetskajen.
Studentkårer
[redigera | redigera wikitext]Linnéuniversitetet har en gemensam studentkår:
- Linnékåren[17]
Studentkåren Linnékåren bildades den 1 juli 2010 genom en sammanslagning av de tidigare kårerna Studentkåren i Kalmar och Studentkåren i Växjö.
Studentnationer
[redigera | redigera wikitext]Linnéuniversitetet i Växjö har en rad föreningar som kallar sig för nationer, dock utan att ha formell status som studentnation och medlemskap i dem har inte varit obligatoriskt. De är föreningar för sociala aktiviteter som inte är knutna till någon särskild utbildning. Dessa är uppkallade efter olika landskap eller landsdelar i Sverige, till exempel Norrlands Nation eller Smålands Nation.
Följande studentnationer finns i Växjö:
- Norrlands Nation[18]
- Smålands Nation[19]
- SkåneS Nation[20]
- Västkustens Nation[21]
- Östgöta Nation[22]
- EHVS (Ekonomihögskolan I Växjö)[23]
Studentpubar
[redigera | redigera wikitext]Följande pubar finns i Kalmar:
- Lék-Stugan[24]
- Calmare Studentpub (drivs av studentföreningen Kalmar Studentliv)
- Sjösjukan (Lambda, Meskalin och Humanus)
Följande pubar finns i Växjö:
Nattklubben Corehouse, som var en nattklubb endast för Kalmars studenter, stängdes 30 oktober 2010 [25]. En av anledningarna till stängningen fanns i den hyreshöjning Kalmar kommun genomförde, vilket resulterade i att Studentkåren Högskolan i Kalmar inte längre kunde finansiera kårhusverksamheten.
Tidigare fanns det även andra studentpubar i Växjö, bl.a. Mjödner, Jolly Rodger och Pudas, som utvecklades från Club Dinotheque.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Linnéuniversitetets årsredovisning 2016, sid 57 Linnéuniversitetet.
- ^ Linnéuniversitetets årsrapport 2016, sid 57 Linnéuniversitetet.
- ^ Linnéuniversitetets årsrapport 2016, sid 21 Linnéuniversitetet.
- ^ [1] Högskoleverket.
- ^ [a b] ”Ny rektor för Linnéuniversitetet”. Regeringskansliet. 21 september 2017. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/09/ny-rektor-for-linneuniversitetet/. Läst 5 december 2017.
- ^ ”Invigning av Universitetskajen 2021”. Lnu.se. 25 oktober 2022. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/invigning-universitetskajen/. Läst 5 juli 2023.
- ^ ”Stephen Hwang föreslås som Linnéuniversitetets första rektor”. Linnéuniversitetet. 3 juni 2009. Arkiverad från originalet den 8 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140308132337/http://lnu.se/1.702. Läst 31 juli 2009.
- ^ ”Hwang klar som rektor för Linnéuniversitetet”. Linnéuniversitetet. 27 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 8 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140308122240/http://lnu.se/1.1109. Läst 6 september 2009.
- ^ ”Peter Aronsson föreslås till ny rektor”. Linnéuniversitetet. 8 juni 2017. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2017/peter-aronsson-foreslas-till-ny-rektor/. Läst 8 juni 2017.
- ^ ”Linnéuniversitetets årsredovisning 2016, s. 27”. https://lnu.se/contentassets/57e740e0bf6f44e48d7d717e4cd61002/lnu-arsredovisning-2016.pdf. Läst 27 juni 2017.
- ^ ”Kunskapsmiljöer – vårt sätt att möta samhällsutmaningar”. Lnu.se. 2 september 2020. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/kunskapsmiljoer/. Läst 5 juli 2023.
- ^ [a b c] asainf (4 juli 2023). ”Linnéuniversitetets organisation”. Linnéuniversitetet. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/Organisation/. Läst 4 juli 2023.
- ^ ”Högskolerankingen 2008”. Rapport nr 5.2008. Sydsvenska handelskammaren. 2 oktober 2008. http://www.handelskammaren.com/backoffice/bakpress/ladda/Rapport%205.08%20slutlig.pdf. Läst 26 september 2009.[död länk]
- ^ ”Högskolerankingen 2009”. Rapport nr 6.2009. Sydsvenska handelskammaren. 16 september 2009. http://www.handelskammaren.com/backoffice/bakpress/ladda/Rapport%206.09.pdf. Läst 26 september 2009.[död länk]
- ^ Forneng-Lind-Nybom (3 oktober 2008). ”En svensk universitetsranking – 2008”. Urank. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818232213/http://www.urank.se/Dokument/Endast_tabeller_urank2008.pdf. Läst 26 september 2009.
- ^ Forneng-Lind-Nybom (31 mars 2010). ”En svensk universitetsranking – 2009”. Urank. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818174556/http://www.urank.se/Dokument/Endast_tabeller_urank2009.pdf. Läst 6 april 2010.
- ^ ”Linnékåren”. Linnékåren. https://linnek.se/. Läst 5 juli 2023.
- ^ ”Norrlands Nation”. Arkiverad från originalet den 8 november 2016. https://web.archive.org/web/20161108121854/https://norrlands-nation.com/#. Läst 12 november 2018.
- ^ ”Smålands Nation”. Arkiverad från originalet den 29 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160129095737/http://smalandsnation.se/. Läst 22 januari 2016.
- ^ Skånes Nation
- ^ ”Västkustens Nation”. Arkiverad från originalet den 27 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160127110435/http://www.vknation.se/. Läst 22 januari 2016.
- ^ Östgöta Nation
- ^ ”EHVS”. ehvs.nu. https://ehvs.nu/. Läst 11 juni 2022.
- ^ ”Logga in • Instagram”. www.instagram.com. https://www.instagram.com/accounts/login/?next=https%3A%2F%2Fwww.instagram.com%2Flekstugan_kalmar%2F. Läst 11 juli 2023.
- ^ ”Snart sista kvällen på Corehouse”. Östran. Arkiverad från originalet den 11 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120611015219/http://www.ostran.se/nyheter/Kalmar/snart_sista_kvaellen_paa_corehouse. Läst 18 november 2011.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Linnéuniversitetet.
- Linnéuniversitetet, egen webbplats
- Nyttuniversitet.se, om fusionsarbetet
- Motivering till valet av namn (pdf-fil)
