Hoppa till innehållet

Oxioner

Från Wikipedia

Oxioner är varelser med mänskliga ansikten med djurs kroppar och lemmar, som enligt Publius Cornelius Tacitus antogs leva långt norrut i Europa i närheten av finnarna.

Tacitus redogör i boken Germania för de uppgifter han har lyckats få tag på om märkliga människor som klarar av att överleva i det skrämmande norra Europa som har "en frånstötande landskapsbild och ett hårt klimat".[1] Han lokaliserar dem i närheten av finnarna, och beskriver dem på följande sätt:

Resten är redan sagolik: att hellusierna och oxionerna har människors huvuden och ansikten, (men) djurs kroppar och lemmar: Det vill jag, då det ännu är outforskat, lämna osagt.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Tacitus; Önnerfors Alf, Kaliff Anders (2005). Germania. Wahlström & Widstrands klassikerserie, 99-3365423-3 ([Ny utg.][arkeologisk kommentar av Anders Kaliff]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9709771. ISBN 9146203532