Hoppa till innehållet

Johan Gabriel Sparfwenfeldt

Från Wikipedia
Johan Gabriel Sparfwenfeldt
Porträtt över Johan Gabriel Sparfwenfeldt av Lucas von Breda
Född17 juli 1655[1][2]
Åmål[2], Sverige
Död2 juni 1727[1][2] (71 år)
Romfartuna församling[2], Sverige
BegravdRomfartuna kyrka[2]
Medborgare iSverige[3]
Utbildad vidUppsala universitet[2]
SysselsättningSpråkvetare, dagboksskrivare, diplomat, forskare
Befattning
Ambassadör
Ceremonimästare, Kungliga Hovstaterna (1695–1701)[2]
Ceremonimästare, Kungliga Hovstaterna (1701–1712)[2]
Noterbara verkLexicon Slavonicum och Parentation på ryska över Karl XI
MakaAntoinetta Sofia Hildebrand
(g. 1695–1704)[2]
BarnChristina Sparfvenfeldt (f. 1695)[2]
Johan Henrik Sparfwenfeldt (f. 1698)[2]
Beata Ester Sparfvenfeldt (f. 1701)[4][5][2]
Margareta Elisabet Sparfvenfeldt (f. 1701)[2]
FöräldrarJohan Sparfwenfeldt[2]
Christina Uggla
SläktingarClaas Uggla
Redigera Wikidata

Johan Gabriel Sparfwenfeldt,[a] född 17 juli 1655 i Åmål, död 2 juni 1727 på Åbylund, var en svensk språkforskare, diplomat, överceremonimästare, översättare och orientalist.

Sparfwenfeldt företog flera resor till länder i Europa och Nordafrika för att utforska gamla manuskript. Han uppehöll sig flera år i Ryssland, där han nedtecknade sina reseskildringar. Under en sejour till Nordafrika, omkring 1690, mötte han flera svenska slavar, tillfångatagna under skeppsfärder.

Sparfwenfeldt var språkligt begåvad; talade flera språk, och uppmärksammades särskilt för sina bidrag inom ämnet slaviska språk. Parentation på ryska över Karl XI, författad av honom, är av betydelse för kunskap om transkribering av ryska språket, vid slutet av 1600-talet.

Uppväxtåren

[redigera | redigera wikitext]

Familj- och släktbakgrund

[redigera | redigera wikitext]
Sparfwenfeldtska gravkoret i Romfartuna kyrka.

Johan Gabriel Sparfwenfeldt föddes i Åmål i Dalsland. Han var son till överste Johan Gabrielsson Sparfv, som adlades med namnet Sparfwenfeldt år 1652[6] och sedan skrev sig till Åbylund, Romfartuna socken i Västmanland. Hans mor, Christina Uggla, dotter till Johan Claesson Uggla, samt syster till sjömilitären Claas Uggla i Averstad på Värmlandsnäs.

Sparfwenfeldt gifte sig den 26 mars 1695 i Tyska kyrkan med Antoinetta Sophia Hildebrand, dotter till Maria Sofia Amija och Henrik Jakob Hildebrand,[7] som adlades och namnet Hildebrand. Paret fick nio barn under åtta år. Bland dem märks Christina, Johan Henrik och Margretha Sparfwenfeldt.[8] En tid ägde och bodde Sparfwenfeldt på Åbylunds säteri i Romfartuna socken. Sparfwenfeldt avled där 1727.[9] Han hade då varit änkling sedan flera år tillbaka.

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Redan vid sju års ålder sändes Sparfwenfeldt till Uppsala för att påbörja sina studier, och där blev han student.[10] Även om exakt inriktning av hans studier inte är dokumenterad, finns det indikationer som antyder att han möjligtvis ägnade sig åt juridik och språk.[11]

Vistelser i utlandet

[redigera | redigera wikitext]

Europa

[redigera | redigera wikitext]

Från 1677 tillbringade Sparfwenfeldt en tid utomlands, där han bland annat genomförde resor till länder som Danmark, England och Nederländerna.[12] Efter fem års bortovaro hemkommen till Sverige reste han med en svensk beskickning till Moskva.[7] Han vistades i Ryssland från 1684,[13] där beskrev han, som en av få, samhället Nyen.[14] Han beskrev också en fest hos guvernören i Novgorod 1684.[15] Han återvände hem år 1687, genom Livland, men fick sedan i uppdrag att återvända utomlands för att söka efter svenska och "götiska" minnesmärken.[16] Sparfwenfeldt vistades därför i Nederländerna, Frankrike och Italien, åren 1689–1694. Under denna tid begav han sig även till Nordafrika, men måste inom kort återvända till Europa i följd av en härjande pest.

Spanien

[redigera | redigera wikitext]

Sparfwenfeldt blev ivägskickad från 1689 till 1690 till Spanien av kung Karl XI för att söka efter "götiska" och "visigotiska" lämningar och material i spanska arkiv.[17][18] Han vistades omkring 1690 i Madrid, där han förvärvade en atlas över spanska städer, "Atlas del Marqués de Heliche",[19] och pergamentboken "Codex aureus". Det antas att "Codex aureus" författades på 700-talet.[7] Han besökte under denna resa också Toledo.[20]

Nordafrika

[redigera | redigera wikitext]
Alger, ca 1690.

Under Sparfwenfeldts forskarresa till Nordafrika på 1690-talet besökte han Alger och Tunis, där han skulle söka efter fornlämningar, men oväntat mötte flera svenska slavar, vilket beskrivits som ett dramatiskt möte,[21] med slavarnas önskningar om att få återförenas med närstående, och att få återkomma till hemorten.[22] I Alger sökte han friköpa slavarna.[23][24]

Rom

[redigera | redigera wikitext]

Under en vistelse i Rom år 1692 fick han audiens hos påven Innocentius XII.[11] Som den första lutherska trosbekännaren blev han beviljad tillträde till Vatikanstatens bibliotek. Detta unika tillfälle uppstod efter att han presenterade sitt arbete, "Lexicon Slavonicum", för påven.[25][16] Han återvände till Sverige år 1694,[21] där han sedan förblev.[12]

Forskargärning

[redigera | redigera wikitext]
Faksimil över Sparfwenfeldts parentation över Karl XI.

Resultaten av hans efterforskningar föreligger i en värdefull samling handskrivna och tryckta verk, av vilka en del (39 st.) kom Antikvitetsarkivet till godo (en tryckt förteckning över dessa utgavs 1705), en annan del (30 handskrifter och 118 tryck), mest på spanska, tilldelades Kungliga biblioteket (tryckt katalog utgavs av Gustaf Lillieblad 1706) samt ännu en del (112 st.), mest bestående av arabiska, persiska, turkiska, grekiska och latinska författares arbeten (katalog, utarbetad av Celsius och E. Benzelius, utgavs 1706).[26] Vad gäller översättningar översatte han bland andra Saveedra och Jacinti Dygdereglor.[27] Sparfwenfeldt åtnjöt av sina samtida stort anseende för sin lärdom, särskilt för sin ovanliga språkkunnighet. Han talade och skrev inte mindre än fjorton olika språk.[25]

Av hans arbeten kan nämnas Vocabularium germanico-turcico-arabico-persicum (utan årtal), Parentation på ryska över Karl XI (1697; fyra blad, folio; tryckta ej med ryska, utan latinska typer) och "Lexicon Slavonicum" (handskrift i Uppsala universitetsbibliotek).[28]

Korrespondens

[redigera | redigera wikitext]

I Linköpings stiftsbibliotek förvaras Sparfwenfeldts korrespondens,[29] bland annat nio brev från Leibniz (utgivna av Harald Wieselgren i "Antiqvarisk tidskrift för Sverige", del 7, 1883). Han brevväxlade med bland andra filosofen Gottfried Wilhelm von Leibniz,[21][30] Hiob Ludolf och Erik Benzelius den yngre.[31] Sparfwenfeldt rådfrågade Leibniz bland annat om vilka språk som skulle ingå i hans lexikon.[7]

Donationer

[redigera | redigera wikitext]

En ansenlig del av de böcker och manuskript som tillhört Johan Gabriel Sparfwenfeldt donerades av hans sonson, major Carl Jacob Sparfwenfeldt, 1774.[32] Sparfwenfeldt har dessutom donerat av honom översatta verk till Svenska kyrkans Samlingar och studier,[33] samt två kinesiska kartor till Uppsala universitetsbibliotek.[7]

Hovkarriär

[redigera | redigera wikitext]

År 1695 utnämnde Karl XI Sparfwenfeldt till ceremonimästare, och senare till överceremonimästare 1701,[34][35][36] en befattning han innehade till 1712 då han själv tog avsked. Sparfwenfeldt åtnjöt respekt inom adeln och ansågs vara en lärd och välrest man. På grund av hans persona rekommenderas han av Jean Antoine de Mesmes d'Avaux att ta tjänst för Frankrike.[37]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Vocabularium germanico - turcico - arabico persicum.. U. o. tr. å.. 1694. Libris 2519862 
  • Lexicon Slavonicum. Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis, 0346-7465 ; 24. Uppsala: Univ.-bibl. 1987-1992. Libris 705317. ISBN 91-554-1927-5  - Edited and commented by Ulla Birgegård.
  • J. G. Sparwenfeld's diary of a journey to Russia 1684-87. Slavica Suecana. Series A, Publications, 1102-2418 ; 1. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakad. 2002. Libris 8666957. ISBN 91-7402-324-1  - Edited, translated and with a commentary by Ulla Birgegård.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Det förekommer flera stavningvarianter av Sparfwenfeldts namn, såsom Sparfvenfeldt och Sparwenfeld (arabiska: سبارفنفيلت; latin: Sparvenfeldius; ryska: Спарвенфельд).

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Johan Gabriel Sparwenfeld, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 20002, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 373, läst: 25 april 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: 97mpl8lt277j70w, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sparfvenfeldt nr 541, Adelsvapen-Wiki, Adelsvapen-Wiki-ID: Sparfvenfeldt_nr_541.[källa från Wikidata]
  5. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”XI. Ätten Sparfvenlfeldt”. Westmanlands Allehanda: s. 10. 22 juli 1904. https://tidningar.kb.se/2830513/1904-07-22/edition/166369/part/1/page/4/?q=%22Sparfvenfeldt%22. Läst 8 mars 2023 (via Svenska dagstidningar). 
  7. ^ [a b c d e] Birgegård, Ulla. ”Johan Gabriel Sparwenfeld”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/20002. Läst 15 oktober 2020. 
  8. ^ Kihlman, L. F. (1828). Beskrifning öfver Kumla Socken. tryckt hos Carl Erik Ekmarck. sid. 115. https://books.google.se/books?id=lwsXArkgAiEC&pg=PA115&dq=Sparfvenfeldt&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjlqNL2mffzAhWzQfEDHVMGBzcQ6AF6BAgIEAI#v=onepage&q=Sparfvenfeldt&f=false. Läst 1 november 2021 
  9. ^ ”Åbylund”. Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige. sid. 501. https://runeberg.org/hgsl/7/0505.html. Läst 7 augusti 2023 
  10. ^ Birgegård 1985, sid. 15.
  11. ^ [a b] Birgegård 1985, sid. 3.
  12. ^ [a b] Bagrow, Leo (1947). ”Sparwenfeld's Map of Siberia” (på engelska). Imago Mundi 4: sid. 65–70. ISSN 0308-5694. https://www.jstor.org/stable/1149750. Läst 1 augusti 2023. 
  13. ^ Эдуард, Волков (8 september 2019). ”Николае Милеску Спэтару – первый молдавский учёный и писатель, достигший мировой известности” (på ryska). AVA.MD. https://ava.md/2019/09/08/nikolae-milesku-spetaru-pervyy-moldavskiy/. Läst 8 mars 2023. 
  14. ^ ”Петербург от Ландскроны до Ниеншанца” (på ryska). Antenna Daily. 15 maj 2020. https://antennadaily.ru/2020/05/15/landskrona/. Läst 8 mars 2023. 
  15. ^ ”Что ели и чем лакомились новгородцы в былые времена” (på ryska). Новгород.ру. 3 juli 2019. https://news.novgorod.ru/articles/read/908.html. Läst 8 mars 2023. 
  16. ^ [a b] Gezelius, Georg (1780). Försök til et biographiskt lexicon öfver namnkunnige och lärde svenske män, etc. hos Magnus Swederus. sid. 68–69. https://books.google.com/books?id=IIShhMKRWPYC&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA68&dq=Sparfvenfeldt+syrien&hl=sv. Läst 1 augusti 2023 
  17. ^ MacInnes, Allan I. (2006) (på engelska). Shaping the Stuart World, 1603 - 1714: The Atlantic Connection. BRILL. ISBN 978-90-04-14711-9. https://books.google.com/books?id=PgdYwvIayvMC&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA346&dq=sparwenfeldt&hl=en. Läst 6 augusti 2023 
  18. ^ Lychnos : Lärdomshistoriska samfundets årsbok: Annual of the Swedish History of Science Society. Almqvist & Wiksell International. 1954. sid. 27. https://books.google.com/books?id=QzQwAAAAIAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=Sparwenfeld&q=Sparwenfeld&hl=sv. Läst 1 augusti 2023 
  19. ^ ”Imágenes de un Imperio Perdido. El atlas del Marqués de Heliche” (på spanska). https://4gatos.es/editorial/atlas-del-marques-de-heliche/. Läst 1 augusti 2023. 
  20. ^ Svea: Tidskrift för vetenskap och konst. Palmblad. 1821. https://books.google.se/books?id=z1wgAQAAMAAJ&pg=PA98&lpg=PA98&dq=sparfvenfeldt+toledo&source=bl&ots=H3eUvAUcq8&sig=ACfU3U3t2vPj_Z4q6dP1uQ_hlFQ_UqtD2Q&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjE2uDyuLqAAxXNVfEDHYnoBUQQ6AF6BAghEAM#v=onepage&q=sparfvenfeldt%20toledo&f=false. Läst 1 augusti 2023 
  21. ^ [a b c] Östlund 2014, sid. 50.
  22. ^ Östlund 2014, sid. 52.
  23. ^ Höjer, Henrik (8 april 2015). ”Här såldes svenska sjömän som slavar”. Forskning & Framsteg. https://fof.se/artikel/2015/4/har-saldes-svenska-sjoman-som-slavar/. Läst 8 mars 2023. 
  24. ^ Gustafsson, Harald (9 januari 2015). ”Nordiska män såldes som slavar i Afrika”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/98a995de-7594-319b-8d24-948ac4aaee5d/nordiska-man-saldes-som-slavar-i-afrika. Läst 8 mars 2023. 
  25. ^ [a b] ”Orts- och personalanteckningar ur gamla papper”. Helsingborgs-Posten Skåne-Halland. 15 februari 1904. https://tidningar.kb.se/2723330/1904-02-15/edition/101476/part/1/page/3/?q=%22Lexicon%20Slavonicum%22&from=1904-01-01&to=1904-12-31. Läst 1 augusti 2023 (via Svenska dagstidningar). 
  26. ^ ”Kort 26487: Rålamb. Fol. N:o 39.”. Handskriftsamlingens nominalkatalog. https://kortkataloger.kb.se/hsnominal/26487/. Läst 28 juni 2018. 
  27. ^ Strindberg, August (1890). Tryckt och otryckt. Bonnier. sid. 224. https://books.google.se/books?id=y9Kx9JRuaGEC&pg=PA223&dq=sparvenfeld&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiviOyN28v9AhXIQ_EDHQunDbMQ6AF6BAgHEAI#v=onepage&q=sparvenfeld&f=false. Läst 8 mars 2023 
  28. ^ Birgegård 1985, sid. 1.
  29. ^ Nordisk familjebok. 1891. sid. 177–178. https://runeberg.org/nfao/0095.html. Läst 1 augusti 2023 
  30. ^ ”Leibniz, toleransen och några svenska konvertiter”. Signum. 1 mars 2021. https://signum.se/artikelarkiv/leibniz-toleransen-och-nagra-svenska-konvertiter/. Läst 26 april 2023. ”Leibniz stod för övrigt under lång tid i brevkontakt med honom liksom med en annan svensk, Johan Gabriel Sparwenfeldt, den välkände språkforskaren.” 
  31. ^ Birgegård 1985, sid. 4.
  32. ^ Kungl. bibliotekets handlingar. Kongl. boktryckeriet., P. A. Norstedt & Söner. 1924. sid. 248. https://books.google.se/books?id=TVHQAAAAMAAJ&q=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&dq=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiBl9Hoy7fsAhVJtIsKHR35BFQQ6AEwBHoECAMQAg. Läst 15 oktober 2020 
  33. ^ Samlingar och studier till Svenska Kyrkans historia. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokforlag. 1948. https://books.google.se/books?id=BAcbAAAAMAAJ&q=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&dq=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiBl9Hoy7fsAhVJtIsKHR35BFQQ6AEwBnoECAgQAg. Läst 15 oktober 2020 
  34. ^ von Celse, Magnus (1961). Kort historia över Kungl. Norstedt. https://books.google.se/books?id=3OYaAAAAMAAJ&q=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&dq=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiBl9Hoy7fsAhVJtIsKHR35BFQQ6AEwAnoECAQQAg. Läst 15 oktober 2020 
  35. ^ Crusenstolpe, Magnus Jakob (1847). Huset Tessin, under enväldet och frihetstiden: romantiserad skildring. S. Magnus. https://books.google.se/books?id=rUs1AQAAMAAJ&pg=PA99&dq=Sparfvenfeldt&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjlqNL2mffzAhWzQfEDHVMGBzcQ6AF6BAgFEAI#v=onepage&q=Sparfvenfeldt&f=false. Läst 1 november 2021 
  36. ^ Birgegård 1985, sid. 16.
  37. ^ Lindström, Peter (2013) (på engelska). Flattering Alliances: Scandinavia, Diplomacy and the Austrian-French Balance of Power, 1648-1740. Nordic Academic Press. sid. 86. ISBN 978-91-87351-07-5. https://books.google.se/books?id=DeQnARvVFGAC&pg=PA86&dq=Sparfvenfeldt&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjlqNL2mffzAhWzQfEDHVMGBzcQ6AF6BAgKEAI#v=onepage&q=Sparfvenfeldt&f=false. Läst 1 november 2021 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Svenska orientalister
Carl Magnus Agrell | Herman Almkvist | Tor Andræ | Matthias Asp | Carl Aurivillius | Henric Benzelius | Carl Fredrik Bergstedt | Jacob Jonas Björnståhl | Bengt Magnus Bolméer | Henrik Brenner | Johannes Bureus | Olof Celsius den äldre | Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe | Abraham Konstantin Mouradgea d'Ohsson | Magnus Dublar | Johan Engeström | Peter Forsskål | Jonas Hambraeus | Sven S. Hartman | Jonas Fredrik Hesse | Petrus Holm | Bo Holmberg | Bonde Humerus | Achatius Kahl | Sigrid Kahle | Gustaf Knös | Tryggve Kronholm | Carlo Landberg | Gustaf Lillieblad | Henrik Gerhard Lindgren | Arne Melvinger | Axel Moberg | Davoud Monchi-Zadeh | Matthias Norberg | Johan Teodor Nordling | Andreas Norrelius | H.S. Nyberg | Jonas Otter | Claes Ramström | Gösta Rignell | Karl-Erik Rignell | Carl Schultén | Pehr Sjöbring | Johan Gabriel Sparfwenfeldt | Haquin Stridsberg | Anders Svanborg | Esaias Tegnér den yngre | Abraham Thorberg | Johan Adam Tingstadius | Christopher Toll | Carl Johan Tornberg | Hampus Tullberg | Otto Fredrik Tullberg | Bo Utas | Gösta Vitestam | Georg Wallin den yngre | Geo Widengren | Herman Emanuel Yllander | Karl Vilhelm Zetterstéen | Johan David Åkerblad
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johan_Gabriel_Sparfwenfeldt&oldid=55342387”