Hvitfeldtsplatsen

Hvitfeldtsplatsen är en plats i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Platsen är cirka 170 meter lång,^[1] och sträcker sig från Kaserntorget till rondellen vid Rosenlundsbron där Rosenlundsplatsen och Sahlgrensgatan ansluter. Platsen uppmättes till 1 720 kvadratmeter år 1900,^[2] och till 4 611 kvadratmeter år 1915.^[3]

Platsen fick sitt namn 1883 till minne av Margareta Hvitfeldt, och efter sitt läge vid Högre latinläroverket som uppkom genom en donation av Margareta Hvitfeldt redan 1664.

Bilder

Stenhus i hörnet Rosenlundsplatsen-Hvitfeldtsplatsen, uppfört 1882 och rivet i mitten på 1970-talet för att lämna plats åt Televerkets sexvåningshus utan gård.^[4]
Hvitfeldtsplatsen sett från söder med före detta Högre latinläroverket i bakgrunden.
Rondell vid Hvitfeldtsplatsen. Här sammanstrålar Hvitfeldtsplatsen med Sahlgrensgatan, Rosenlundsbron och Rosenlundsplatsen.

Källor

Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 137f

^ Eniro.se: Mät sträcka
^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 6
^ Statistisk Årsbok för Göteborg : Tredje allmänna bostadsräkningen i Göteborg den 31 december 1915, C. A. Tiselius, Kommitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1915, s. 148
^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 317f

Vidare läsning

Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 187-194. Libris 2054907. https://runeberg.org/gamlagot/2/0187.html

Externa länkar

Eniro kartor, Hvitfeldtsplatsen
Hvitfeldtsplatsen, Gator & Torg, Innerstaden Göteborg.

[1] Eniro.se: Mät sträcka

[2] Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 6

[3] Statistisk Årsbok för Göteborg : Tredje allmänna bostadsräkningen i Göteborg den 31 december 1915, C. A. Tiselius, Kommitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1915, s. 148

[4] Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 317f

[1]

[2]

[3]

[4]