Hoppa till innehållet

Hofors kommun

Hofors kommun
Kommun
Hofors centrum
SloganSveriges vänligaste kommun
Kommunens vapen.
Hofors kommunvapen
LandSverige
LandskapGästrikland
LänGävleborgs län
CentralortHofors
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd9 344 ()[1]
Areal445,71 kvadratkilometer ()[2]
- därav land409,91 kvadratkilometer[2]
- därav vatten35,8 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet22,80 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°33′00″N 16°17′00″Ö / 60.55°N 16.283333333333°Ö / 60.55; 16.283333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGävle domkrets (–)
Sandvikens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2296[3]
Anställda1 125 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2104
GeoNames2706055
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Hofors kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är tätorten Hofors.

Området som utgör kommunen är beläget inom bergslagen och där finns således en del malmfyndigheter. Sedan gammalt är området som utgör Hofors kommun förknippat med rekaterad verksamhet, nämligen järn- och ståltillverkning. Det företag som dominerade kommunens industriföretag i början av 2020-talet, Ovako Steel AB, har sin grund i Hofors bruk som anlades på 1600-talet. 

Sedan kommunen bildades 1971 har folkmängden minskat drastiskt, även om ett visst uppsving kunde skönjas i slutet på 2010-talet.

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val, sedan åtminstone 2010 har de också varit en del av de styrande koalitionerna.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Torsåkers socken där vid kommunreformen 1862 Torsåkers landskommun bildades. 1925 utbröts ur denna Hofors landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Hofors kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hofors och Torsåkers landskommuner.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 26 april 2004 i Sandvikens domsaga och ingår sen dess i Gävle domsaga.[6]

Kommunen ingår sedan 2011 i Förvaltningsområdet för finska. [7]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör kommunen är beläget inom bergslagen och där finns således en del malmfyndigheter. Järnmalm har brutits i Stillgruvan och Storgruvan norr om sjön Stor-Gösken från medeltiden till början av 1900-talet. Kuperade, skogklädda moränområden finns i väster och i öster finns Torsåker och Hoåns dalgång med öppna, flacka finsedimentområden. I kommunen finns kalottberg som Söderåsen och Högstaåsen som bildats när genom att höjderna nått över högsta kustlinjen och nedre delen därför fått en ursvallad nivå.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Hofors kommun Hela riket






  Bebyggelse (4,6 %)
  Skog (86,0 %)
  Öppen myrmark (1,8 %)
  Jordbruksmark (7,1 %)
  Övrig mark (0,6 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2023 fanns sju naturreservat i Hofors kommun.[10] Som exempel kan nämnas Köpmansmossen som omfattar ett område på 142 hektar och bildades 1987. Reservatet utgörs av en fågelrik myr som besöks av bland annat tofsvipa, trana och grönbena. Köpmansmossen är även skyddad som Natura 2000-område.[11] Ett annat exempel är Surtjärn som omfattar 7,5 hektar och ursprungligen var ett domänreservat bildat 1983. I reservatet finns tallar som vuxit i mer än 300 år. På dessa växer tallticka, en vedsvamp som växer på levande tallar som är över 150 år.[12]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Hofors församling och Torsåkers församling.

Distrikt (socknar) inom Hofors kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar församlingsindelningen 1999/2000 och i detta fall överensstämmer med landskommunerna Hofors (bildad 1925) och Torsåker.

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Hofors kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Hofors &&&&&&&&&&&06090.&&&&&06 090
2 Torsåker &&&&&&&&&&&&0848.&&&&&0848
3 Robertsholm &&&&&&&&&&&&0415.&&&&&0415

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 18 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 lämnade Miljöpartiet koalitionen och det blev då den första mandatperioden någonsin där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet styrde kommunen i en gemensam koalition.[13] Samarbetet sprack dock i början av 2017 och orsaken uppgavs vara att Vänsterpartiet ansågs vara konfliktsökande. Vänsterpartiet uppgav att Socialdemokraterna var utan politiska visioner. En ny styrande koalition bildades genom att Socialdemokraterna istället ingick ett samarbete med Centerpartiet och Liberalerna.[14] Samma partier behöll makten även under mandatperioden 2018–2022. Denna gång dock som minoritetsstyre.[15] Koalitionen tappade mandat efter valet 2022 men ingick en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och kunde på så sätt stanna vid makten.[16]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018-2022
Ordförande S Diana Blomgren
Förste vice ordförande L Torbjörn Nordström
Andre vice ordförande V Samuel Gonzalez Westling

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSKPFHTSDHOPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970624632
624632
4187,2
338
1973624722
624722
4190,3
3110
1976625622
625622
4188,8
329
19794261523
426523
4188,5
2813
1982427514
42754
4190,2
2516
1985426533
426533
4188,1
2714
19884243523
4243523
4183,5
2417
199132024213
3202423
3582,7
2015
19944213313
421333
3583,2
2015
199861832123
6183223
3576,63
1817
2002417122212
4172222
3174,32
1912
2006314142214
3144224
3176,10
2011
2010314132224
31432224
3179,86
1912
2014412134223
41234223
3181,58
1813
2018310452313
31045233
3181,93
1912
2022310542214
31054224
3178,83
1615
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, varav fyra tillhör socialdemokraterna, två tillhör Hoforspartiet medan centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, moderaterna och sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[17]

Presidium 2018-2022
Ordförande S Tomas Isaksson
Vice ordförande C Jakob Staland
2:e vice ordförande V Samuel Gonzalez Westling

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Tomas Fröjd V Carina Halfvars
Barn- och utbildningsnämnden S Daniel Johansson V Daniel Winterhamre
Miljö- och byggnadsnämnden V Sören Bergqvist S Viktor Rasjö
Valnämnden S Ann-Cathrin Sundberg V Inge-Gerd Cliffoord

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Sedan gammalt är området som utgör Hofors kommun förknippat med järn- och ståltillverkning. Det företag som dominerade kommunens industriföretag i början av 2020-talet, Ovako Steel AB, har sin grund i Hofors bruk som anlades på 1600-talet. Av de cirka 38 procent av arbetstillfällena som tillverkningsindustrin stod för tillhandahöll Ovako Steel AB mer än hälften. Förutom stålindustrin fanns även företag inom verkstadsbranschen så som Bäckströms Mekaniska Hofors AB som var huvudleverantör till basindustrin i regionen.

Genom kommunala försök att bredda näringslivet med tjänsteföretag har callcenter som Vendator Contact Center AB, kommunikationsföretag som iTell AB och logistikföretag som StjärnDistribution AB, etablerat sig där.[8]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av riksvägarna 68 och 80. Genom kommunen går även järnvägen Gävle–Borlänge.[8]

Demografi
Hofors kommun
Brännkärrsgatan, Hofors (2011).
Civilstånd
Ogifta
Antal (Andel)4 740 st (50,24 %)
Gifta
Antal (Andel)3 059 st (32,42 %)
Skilda
Antal (Andel)984 st (10,43 %)
Änkor/Änklingar
Antal (Andel)652 st (6,91 %)
Könsfördelning
Män4 863 st (51,54 %)
Kvinnor4 572 st (48,46 %)
Åldersfördelning
0–14 år1 377 st (14,59 %)
15–24 år1 150 st (12,19 %)
25–54 år3 153 st (33,42 %)
55–64 år1 341 st (14,21 %)
65+ år2 414 st (25,59 %)
Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2015 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [23]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Hofors kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
15 615
1975
  
14 456
1980
  
13 170
1985
  
12 368
1990
  
12 028
1995
  
11 368
2000
  
10 624
2005
  
10 197
2010
  
9 741
2015
  
9 435
2020
  
9 570
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 591, eller 16,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 435 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 287, eller 12,41 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 372 den 31 december 2002).[24]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Hofors kommun 9 435 personer. Av dessa var 1 272 personer (13,48 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]

Under många århundraden var Hofors en utpräglad bruksbygd, och Gästriklands bergslag hade sin verksamhet i kommunen.

Ett av områdets industriminnen är Kratte masugn, numer ruiner efter ett komplett järnbruk med masugn och smedja som anlades 1672. Masugnen lades ner 1881 men återstår gör bland annat det tidigare våghuset som används som kapell.[26] Men kommunen är även känd för andra järnrelaterade arv, nämligen Kråknäsjärnet. Fyndet hittades 1993 i närheten av Torsåkers kyrka och tillverkades omkring år 0.[27]

Andra kulturarv är gränsröset Skuruhäll i skogarna mellan Falun och Hofors och de runinskrifter som hittats i kommunen.

Blasonering: I fält av guld en svart blomma med åtta runda kronblad.

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t så sent som 1968 enligt det äldre regelverket och registrerades hos PRV 1974 enligt det nyare. Rundlarna eller "kronbladen" syftar på stål som bland annat används till kullager. [28]

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”SFS 2010:1991 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/1900-1999/d_710274-sfs-2010_1991-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  8. ^ [a b c] ”Hofors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hofors. Läst 5 oktober 2023. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=G%C3%A4vleborg&municipalities=Hofors&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 6 oktober 2023. 
  11. ^ ”Köpmansmossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/kopmansmossen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a885&sv.12.382c024b1800285d5863a885.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 6 oktober 2023. 
  12. ^ ”Surtjärn”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/surtjarn.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a885&sv.12.382c024b1800285d5863a885.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 6 oktober 2023. 
  13. ^ ”S och V ska styra Hofors”. Gefle dagblad. Arkiverad från originalet den 7 december 2014. https://web.archive.org/web/20141207085007/https://www.gd.se/gastrikland/hofors/s-och-v-ska-styra-hofors-1. Läst 5 oktober 2023. 
  14. ^ ”Nytt styre i Hofors – Socialdemokraterna bryter med Vänsterpartiet”. Arbetarbladet. Arkiverad från originalet den 10 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170310030747/http://www.arbetarbladet.se/gavleborg/hofors/nytt-styre-i-hofors-socialdemokraterna-bryter-med-vansterpartiet. Läst 5 oktober 2023. 
  15. ^ Redin, Jonas (3 oktober 2018). ”Hofors styrande partitrio fortsätter – men nu i minoritet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/hofors-styrande-partitrio-fortsatter-men-nu-i-minoritet. Läst 5 oktober 2023. 
  16. ^ ”Senaste nytt om valet 2022 i Gävleborgs län”. SVT Nyheter. 5 september 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/senaste-nytt-om-valet-2022-i-gavleborgs-lan. Läst 5 oktober 2023. 
  17. ^ ”Kommunstyrelsen”. Hofors kommun. http://www.hofors.se/kommun--politik/politik/fortroendevalda/kommunstyrelsen.html. Läst 27 december 2016. 
  18. ^ läs online, www.gd.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
  19. ^ [a b] läs online, www.hofors.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.hofors.se , läst: 16 maj 2021.[källa från Wikidata]
  21. ^ [a b] läs online, www.hofors.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www.gd.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
  23. ^ [a b] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och år”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. Läst 2 januari 2021. 
  24. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 december 2016. 
  25. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 16 december 2016. 
  26. ^ ”Kalvsnäs kvarn och Kratte masugn”. Länsmuseet Gävleborg. 4 februari 2021. https://lansmuseetgavleborg.se/kulturmiljo/jarnriket/besoksmal/kalvsnas-kvarn-och-kratte-masugn/. Läst 5 oktober 2023. 
  27. ^ ”Gåtfulla Kråknäsjärnet gäckar forskare”. Arbetarbladet. 12 oktober 2008. https://www.arbetarbladet.se/2008-10-13/gatfulla-kraknasjarnet-gackar-forskare. Läst 5 oktober 2023. 
  28. ^ Nevéus, Clara; Bror Jacques de Wærn (1992). Ny svensk vapenbok. Streiffert. ISBN 91-7886-092-X 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]