Karl Carstens
Karl Carstens | |
Född | 14 december 1914[1][2][3] Bremen, Tyskland |
---|---|
Död | 30 maj 1992[1][2][3] (77 år) Meckenheim, Nordrhein-Westfalen |
Begravd | Riensbergs begravningsplats |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Yale Law School Münchens universitet Kölns universitet |
Sysselsättning | Politiker[4], jurist, diplomat, domarsekreterare[5] |
Befattning | |
Secretary of state from Germany (1966–1967) Förbundskanslidirektör (1968–1969) Ledamot av Förbundsdagen sjunde förbundsdagen (1972–1976)[6] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1973–1973)[7] Ordförande för CDU/CSU:s Förbundsdagsgrupp (1973–1976) Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1974–1977)[7] Ledamot av Förbundsdagen åttonde förbundsdagen (1976–1979)[8] Förbundsdagspresident (1976–1979) Tysklands förbundspresident (1979–1984) | |
Arbetsgivare | Kölns universitet |
Politiskt parti | |
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (–)[5] CDU (–) | |
Maka | Veronica Carstens |
Utmärkelser | |
Se lista | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Karl Carstens, född 14 december 1914 i Bremen, Tyskland, död 30 maj 1992 i Meckenheim, Nordrhein-Westfalen, Tyskland, var en tysk politiker som tillhörde kristdemokraterna (CDU).
1976–1979 var han talman (förbundsdagspresident) för den tyska förbundsdagen och mellan 1979 och 1984 var han förbundspresident i Förbundsrepubliken Tyskland.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Carstens föddes i stadsdelen Schwachhausen i Bremen. Hans far stupade i första världskriget innan sonen föddes. Efter studenten 1933 började han studera juridik och statsvetenskap i Frankfurt am Main, Greifswald, Dijon, München, Königsberg och Hamburg. Han tog sin första juridiska statsexamen 1936 och sina andra 1939. 1938 promoverades han till Dr. jur. och började arbeta i Bremen. Han deltog i andra världskriget vid ett luftvärnsartilleri där han blev löjtnant. 1940-1945 var han medlem i NSDAP.
Efter kriget började han arbeta som advokat i Bremen. Han var 1945-1947 även periodvis verksam hos borgmästaren Theodor Spitta och var med och tog fram Bremens författning. 1948 började han studera vid Yale i New Haven där han tog en Masters of Laws 1949. 1949-1954 följde arbete som rättslig rådgivare hos senaten i Bremen och samtidigt var han lärare vid Kölns universitet. 1954 började hans karriär vid tyska utrikesdepartementet.
Han började som västtysk ständig representant vid Europarådet i Strasbourg och var sedan verksam vid tyska UD i Bonn. Han var expert för europafrågor och ställföreträdare för utrikesministern. 1958 övertog han avdelningen West I Europa. 1960 utnämndes han till professor.
Carstens var medlem av CDU sedan 1955. Hans politiska karriär tog vidare fart 1960 då han blev statssekreterare. 1966 följde statssekreterarposten i försvarsministeriet. 1968-1969 var Carstens chef för Bundeskanzleramt under Kurt Georg Kiesinger.
1972 blev han förbundsdagsledamot. Han var ordförande för CDU/CSU:s förbundsdagsgrupp 1973-1976 och utnämndes 1976 till förbundsdagens president. 23 maj 1979 valdes han till Tysklands femte förbundspresident som efterträdare till Walter Scheel.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Storofficer av Italienska republikens förtjänstorden, 19 december 1959[9]
- Storofficer av Kristi militärorden, 4 februari 1960[10]
- Hederstecken i silver och band av Österrikiska republikens förtjänstorden, 1962[11]
- Hedersmedborgare i Berlin, 1964
- Hedersmedborgare i Bonn, 1964
- Storkorsriddare av Republiken Italiens förtjänstorden, 8 augusti 1965[12]
- Storkors av Kristi militärorden, 13 oktober 1966[10]
- Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors, 1976
- Stort hederstecken i guld med band av Österrikiska republikens förtjänstorden, 1977[11]
- Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors av särskilda klassen, 1979
- Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden, 18 september 1979[13]
- Storkedja av Sankt Jakobs Svärdsorden, 23 december 1980[10]
- Storkors med kedja av Karl III:s orden, 28 september 1981[14]
- Österrikiska republikens förtjänstorden i guld, 1982[11]
- Hedersdoktor vid Dijons universitet, 24 oktober 1983[4]
- Karlspriset, 31 maj 1984[15]
- Lucius D. Clay Medal, 1986
- Hanns Martin Schleyer-Preis, 1986
- Storkorset av Isabella den katolskas orden
- Bayerska förtjänstorden[16]
- Jamaicaorden[17]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Discogs, Discogs artist-ID: 2696880, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 13 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] filmportal.de, Filmportal-ID: 17d77dc6a4aa4169adba42fda4a04c2f, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gilles Bertrand, Trois siècles d'université en Bourgogne, Éditions universitaires de Dijon, 2022, ISBN 978-2-36441-442-6.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Angehörige des Bundestags / I. -. X. Legislaturperiode : ehemaliger NSDAP- & / oder Gliederungsmitgliedschaften, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 28 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.assembly.coe.int .[källa från Wikidata]
- ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 12 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.quirinale.it .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.parlament.gv.at .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.quirinale.it .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.quirinale.it .[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-1981-27457.[källa från Wikidata]
- ^ Der Karlspreisträger 1984 Karl Carstens (på tyska), läs online, läst: 14 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.bayerischer-verdienstorden.de .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, jis.gov.jm .[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Karl Carstens.
- www.dhm.de – Biografi Deutsches Historisches Museum
- www.bundespraesident.de – Biografie på bundespraesident.de
|