Eusthenopteron

	Eusthenopteron; Status i världen: Fossil; Stratigrafisk utbredning: devon
	Reproduktion av hur Eusthenopteron foordi kan ha sett ut.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Lobfeniga fiskar; Sarcopterygii
Underklass	Tetrapodomorpha
Överordning	Osteolepidida
Familj	Tristichopteridae
Släkte	Eusthenopteron
Vetenskapligt namn
	§ Eusthenopteron
Auktor	Whiteaves, 1881
Arter
	E. foordi Whiteaves, 1881 (typart); E. savesoderberghi Jarvik, 1937; E. traquairi Westoll, 1937; E. farloviensis White, 1961; E. onobruchevi Vorobyeva, 1977;
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Eusthenopteron är ett släkte lobfeniga fiskar från förhistorisk tid, nära släkt med tetrapoder. Tidiga skildringar av detta djur visar det som levande i våtmarker eller helt på land, men paleontologer kan genom modern forskning nu styrka att det rörde sig om vattenlevande djur. Släktet omfattar minst två arter som levde under yngre devonperioden för cirka 385 miljoner år sedan. Eusthenopteron beskrevs först av Joseph Frederick Whiteaves år 1881, som en del av en stor samling av fiskar från Miguasha nationalpark i Kanada.

Beskrivning

Rent anatomiskt så delar Eusthenopteron många unika egenskaper med de första tetrapoderna. De största individerna blev uppemot 1,8 meter långa, och de hade ett mönster av benplattor i kraniet liknande de som återfinns i släktena Ichthyostega och Acanthostega. Precis som de flesta andra fiskar i kladen Tetrapodomorpha hade Eusthenopteron inre näsborrar (choaner), som bara återfinns hos landlevande djur och lobfeniga fiskar. De hade tänder liknande de hos de första medlemmarna i underklassen Labyrinthodontia, groddjur som levde för 360 till 150 miljoner år sedan. Släktet är även känt för att arterna börjat utveckla ben i fenorna. Det skiljer sig från exempelvis benfiskarna, och man tror att fenorna hos Eusthenopteron senare utvecklades till benen på dagens landlevande djur.