Hoppa till innehållet

Arne Beurling

Från Wikipedia
Arne Beurling
RNO, RVO, LVA, LVS, LFS
Arne Beurling på 1940-talet.
FöddArne Carl-August Beurling
3 februari 1905[1]
Göteborg, Sverige
Död20 november 1986[1] (81 år)
Princeton[2], USA
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet, [2]
SysselsättningMatematiker, kryptograf, universitetslärare
Befattning
Professor
ArbetsgivareUppsala universitet (1932–1954)[2]
Institute for Advanced Study (1954–1973)[2]
SläktingarPehr Henrik Beurling
Henrik Östberg
Utmärkelser
Riddare av 1. klass av Nordstjärneorden[4]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Riddare av Vasaorden[4]
Redigera Wikidata
Byst av Arne Beurling utanför Uppsala universitet. Foto från maj 2019.

Arne Karl August Beurling, född 3 februari 1905 i Masthuggs församling i Göteborg,[5] död 20 november 1986 i Princeton i New Jersey i USA, var en svensk matematiker, verksam vid Uppsala universitet och Princeton University. Han är främst uppmärksammad för sina insatser inom området kryptering. Beurling arbetade inom den matematiska vetenskapen främst med harmonisk analys, komplex analys och potentialteori.

Under andra världskriget lyckades han inte bara knäcka utan även rekonstruera funktionen hos den tyska krigsmaktens så kallade G-skrivare. Därigenom fick den svenska regeringen och berörda svenska myndigheter under flera års tid tillgång till hemlig tysk information.

Arne Beurling var son till sjökaptenen och godsägaren Konrad Beurling, född 18 september 1872, och friherrinnan Eva Elsa Elisabet Raab, född den 15 maj 1878. Efter studentexamen 1924 vid Göteborgs högre samskola påbörjade han akademiska studier vid Uppsala universitet. Där blev han redan 1926 filosofie kandidat och två år senare filosofie licentiat. Under värnpliktstjänstgöringen 1930–1931 utbildades han i kryptoforcering och utmärkte sig som kryptoanalytiker.[6] Beurling var biträdande lärare vid Uppsala universitet 1931–1933.[7] Han disputerade 1933 i matematik på avhandlingen Études sur un problème de majoration.[8] Beurling var docent i matematik i Uppsala från 1933 och därefter professor i matematik 1937–1954.[7] Han var gästprofessor vid Harvard University 1948–1949,[9] och 1954–1973 professor vid Institute for Advanced Study vid Princeton University i USA,[10] där han även övertog Albert Einsteins tjänsterum.[11]

När kriget började anmälde Arne Beurling sig för tjänstgöring vid Försvarsstabens kryptoavdelning, senare FRA. Han arbetade inledningsvis med flera olika Sovjetiska krypton. Sommaren 1940 lyckades Beurling med sin kanske största bedrift: att knäcka tyskarnas kryptomaskin G-skrivaren.[11] Denna insats lyckades Beurling på två veckor med hjälp av penna och papper och endast ett dygns insamlade meddelanden. Tyskland lånade nämligen under världskriget svenska teleledningar för teleprintertrafik till sina trupper i Norge och den svenska militären utnyttjade detta för avlyssning och lyckades under flera år samla in flera hundratusen meddelanden. Genom Beurlings insats kunde man tillverka egna kryptomaskiner med samma funktion, vilket hjälpte Sveriges regering att få förhandskunskap om många viktiga händelser under kriget, bland andra Operation Barbarossa, Tysklands anfall på Sovjetunionen.

Hans samlade skrifter (matematiska uppsatser) utgavs postumt 1989.

Beurlings kryptobedrift

[redigera | redigera wikitext]

Knäckandet av ett krypto brukar vara en större hemlighet än kryptot självt. Det är därför märkligt att Beurlings framgångsrika arbete har kommit till allmän kännedom.

År 1985 utgav försvarsdepartementet en bok om Svensk underrättelsetjänst 1939–1945 av Wilhelm Carlgren (historiker och chef för UD:s arkiv), som tar upp en händelse[12] 1942 där tyskarna via finnarna ska ha fått information om att svenskarna kunde knäcka G-skrivarens krypto. 1990 firade FRA 50-årsminnet av Beurlings kryptobedrift sommaren 1940 med en serie interna föredrag och några som hölls på KTH den 12 juni 1990. Bengt Beckman (1925–2012), som 1991 gick i pension från FRA, och Olle Häger gjorde en tv-dokumentär G som i hemlig, som sändes 1993. Bengt Beckman skrev också boken Svenska kryptobedrifter (1996). Boken kom i en ny upplaga i pocketformat 2005, bearbetad av Kjell-Ove Widman.

Det bör tilläggas, att något som hjälpte Beurling att knäcka det tyska kryptot var att de tyska operatörerna sände flera meddelanden med samma inställningar, vilket var emot reglerna. Detta medförde att man fick ett större underlag för att kunna göra de statistiska beräkningarna av krypteringen. Beurling avslöjade aldrig hur han gick tillväga för att lyckas, vilket kanhända har ökat mystiken kring honom och hans verk inom svenska kryptobedrifter. Dock kunde Beurlings tidigare elev vid Uppsala universitet och under lång tid kryptoanalytikern på FRA Carl-Gösta Borelius på ett trovärdigt sätt i efterhand rekonstruera Beurlings bedrift.[13]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Beurling blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1937, av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 1937, av Finska Vetenskaps-Societeten 1942, av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund 1948 och av Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab 1951. Han blev hedersledamot av Göteborgs nation i Uppsala 1937.[7]

Beurling var riddare av Nordstjärneorden och riddare av Vasaorden och har fått ett torg (gatuavsnitt) i norra Kista uppkallat efter sig, Arne Beurlings torg.

Familjen Beurlings grav vid Norra begravningsplatsen i Solna.

Arne Beurling var son till Konrad Beurling (1872–1957) och Elsa Raab (1878–1957). Hans farfars farfar var urmakaren Pehr Henrik Beurling – troligen den som ändrade stavningen av släktnamnet till Beurling från tidigare Burling.

Beurling var i sitt första äktenskap gift 1936–1940 med provinsialläkaren, medicine licentiat, Britta Östberg (1907–1971),[14] som var dotter till lektorn Henrik Östberg och filosofie doktor Gerda Nilsson. Han gifte om sig 1950 med filosofie magister Karin Lindblad (1920–2006), som var dotter till järnhandlaren Henric Lindblad och Wanja Bengtsson. I första äktenskapet hade han två barn.[7][14] Arne Beurling avled den 20 november 1986 och blev gravsatt den 15 juni 1987 på Norra begravningsplatsen i Solna.[15]

  • Krypto CEG (kortopera om hur Beurling knäcker ett tjeckiskt krypto).
  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  3. ^ Beurling, ARNE KARL A., Svenskagravar.se, läs online, läst: 15 juni 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
  5. ^ Arne Beurling, riksarkivet.se.
  6. ^ Beckman, Bengt; Widman, Kjell-Ove (2006). Svenska kryptobedrifter: Hur Arne Beurling knäckte den tyska chiffertrafiken. Bonnier pocket, 99-0307595-2 ([Ny utg.] /bearbetning av Kjell-Ove Widman). Stockholm: Bonnier. sid. 280. Libris 10010516. ISBN 91-0-010619-4 
  7. ^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1964). Vem är vem?. 2, Svealand utom Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem. sid. 82. Libris 53510. https://runeberg.org/vemarvem/svea64/0106.html 
  8. ^ Beurling, Arne (1933) (på franska). Études sur un problème de majoration. Uppsala: [s.n.]. Libris 717966 
  9. ^ O'Connor, J J; Robertson, E F (18 november 2008). ”Arne Carl-August Beurling” (på engelska). School of Mathematics and Statistics, University of St Andrews, Scotland. http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Beurling.html. Läst 27 mars 2015. 
  10. ^ Eriksson, Lasse; Östberg Eriksson Kristina (2015). Kärlekens kod och krigets: berättelsen om Britta Östberg, läkare och Arne Beurling, matematiker och kryptoforcerare. Drömmen om den kreativa kärleken under FRA:s hemligstämpel. Stockholm: Blabla. sid. 172. Libris 18624510. ISBN 9789186939656 
  11. ^ [a b] Bergström, Christer (25 oktober 2010). ”Svensk knäckte nazisternas hemliga koder”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/svensk-knackte-nazisternas-hemliga-koder_5549643.svd. Läst 27 mars 2015. 
  12. ^ Beckman (2005), s. 195.
  13. ^ ”Hur gjorde Arne Beurling för att forcera G-skrivaren - FRA”. www.fra.se. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211028151037/https://fra.se/omfra/frashistoria/hurgjordearnebeurlingforattforceragskrivaren.4.15d6ea201729ce403d23d4.html. Läst 7 november 2021. 
  14. ^ [a b] Pehr Beurling, Britta Östberg, Christina Harbury på gravar.se
  15. ^ ”Norra begravningsplatsen, kvarter 10A, gravnummer 413”. Hittagraven.se. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/1/10A/413/1. Läst 27 mars 2015. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Ahlfors: The story of a friendship - recollections of Arne Beurling. Mathematical Intelligencer 1993, Heft 3 (med minnen av Bo Kjellberg och John Wermer).
  • Ahlfors, Carleson: Arne Beurling in memoriam. Acta Mathematica, Bd.161, 1988, S.1.
  • Beckman, Bengt (1996). Svenska kryptobedrifter: [med en beskrivning av hur Arne Beurling knäckte den tyska chiffertrafiken]. Stockholm: Bonnier. Libris 7149514. ISBN 91-0-056229-7 
  • Beckman, Bengt; Widman, Kjell-Ove (2006). Svenska kryptobedrifter: Hur Arne Beurling knäckte den tyska chiffertrafiken. Bonnier pocket, 99-0307595-2 ([Ny utg.] /bearbetning av Kjell-Ove Widman). Stockholm: Bonnier. Libris 10010516. ISBN 91-0-010619-4 
  • Beckman, Bengt (2011). Svenska kryptotriumfer under andra världskriget: G som i hemlig. Historiska skrifter (FRA) ; 4 ([Ny utg.]). Bromma: Försvarets radioanstalt (FRA). Libris 17735248 
  • Arne Beurling, Collected works (2 delar, 1989), redigerade av Lennart Carleson, Paul Malliavin, John Neuberger, John Wermer, ISBN 0-8176-3415-0 och ISBN 0-8176-3416-9
  • Carlgren, Wilhelm M. (1985). Svensk underrättelsetjänst 1939-1945 (1. uppl.). Stockholm: Liber/Allmänna förl. Libris 7268980. ISBN 91-38-90632-5 
  • Eriksson, Lasse; Östberg Eriksson Kristina (2015). Kärlekens kod och krigets: berättelsen om Britta Östberg, läkare och Arne Beurling, matematiker och kryptoforcerare. Drömmen om den kreativa kärleken under FRA:s hemligstämpel. Stockholm: Blabla. sid. 172. Libris 18624510. ISBN 9789186939656 
  • Hedin, Sven Fredrik (1996). ”Ett chiffersnille från Uppsala.”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift 1996(200):5,: sid. 149-155. 0023-5369. ISSN 0023-5369.  Libris 2323521

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]