Användare:Tasnu Arakun/Sandlåda

Tengwar, general use

Konsonanter

	[t]		[p]		[tʃ]		[k]
	[d]		[b]		[dʒ]		[g]
	[θ]		[f]		[ʃ]		[x]
	[ð]		[v]		[ʒ]		[ɣ]
	[n]		[m]		[ɲ]		[ŋ]
	[r]		[w, u]		[j, i]		[a]
	[r]		[r̥]		[l]		[l̥]
	[s]		[s]		[z]		[z]
	[h]		[ʍ]		[e]		[u]

Tengwar, Quenya

Konsonanter

tincotéma		parmatéma		calmatéma		quessetéma
Tinco	t [t]	Parma	p [p]	Calma	c [k]	Quessë	qu [kʷ]
Ando	nd [nd]	Umbar	mb [mb]	Anga	ng [ŋg]	Ungwë	ngw [ŋgʷ]
Sulë	th>s [θ]→[s]	Formen	f [f]	Aha	h [h]	Hwesta	hw [ʍ]
Anto	nt [nt]	Ampa	mp [mp]	Anca	nc [ŋk]	Unquë	nqu [ŋkʷ]
Númen	n [n]	Malta	m [m]	Noldo	ñ→n [ŋ]→[n]	Nwalme	ñw→nw [ŋʷ]→[nʷ]
Órë	r [r]	Vala	v [v]	Anna	*	Wilya	w [w, v]
Rómen	r [r]	Arda	rd [rd]	Lambë	l [l]	Alda	ld [ld]
Silmë	s [s]	Silmë nuquerna	s [s]	Essë	ss [s:]	Essë nuquerna	ss [s:]
Hyarmen	h [h]	Hwesta sindarinwa		Yanta	i†	Úrë	u†

* Denna tengwa har inget eget ljudvärde men används, tillsammans med en tehta (bestående av två prickar) som representerar palatalisering, för att skriva bokstaven <y>.

†Dessa tengwar används för att skriva diftonger (se nedan).

Konsonanterna <ty>, <ny>, <ly> och <hy> representerar de palatala konsonanterna [c], [ɲ], [ʎ] och [ç].

/h/ skrivs med aha före /t/, där det uttalas [x] eller [ç], och med halla i övriga fall.

/r/ skrivs med órë före konsonant och i ordslut, annars med rómen.

Vokaler

Tehtar

a [a]

e [e]

i [i]

o [o]

u [u]

- ∅

Diftonger

I quenya förekommer sex diftonger: ai, oi, ui, au, eu, iu. Dessa skrivs med en kombination av en tehta och en tengwa och läses i den ordningen. I övriga fall där vokaler befinner sig intill varandra uttalas de separat. Detta brukade Tolkien ibland markera med diaresis: exempelvis Eä, Eärendil och Eöl.

Tengwar, Sindarin (beleriandsk fullskrift)

Konsonanter

	t [t]		p [p]		c [k]		(cw) [kʷ]
	d [d]		b [b]		g [g]		(gw) [gʷ]
	th [θ]		f [f]		ch [x]		(chw) [xʷ]
	dh [ð]		v [v]		gh [ɣ]		ghw [ɣʷ]
	nn [n:]		mm [m:]		-ng [ŋ]		ngw [ŋʷ]
	n [n]		m [m]		o* *		w- [w]
	r [r]		rh [r̥]		l [l]		rh [l̥]
	s [s]		y [y]		ss [s:]		(œ) [ø]
	h [h]		hw [ʍ]		e [e]		u [u]
	(mh) [ɱ]		i [ʍ]		í [i:]		a [a]

Diftonger

ai [aⁱ]

ei [eⁱ]

ui [uⁱ]

au [aᵘ]

Tengwar, Sindarin (klassisk)

Konsonanter

	t [t]		p [p]		- -		c [k]
	d [d]		b [b]		- -		g [g]
	th [θ]		f [f]		- -		ch [x]
	dh [ð]		v [v]		- -		-ng [-ŋg]
	n [n]		m [m]		ñ, n [ŋ, n]		ñw, nw [ŋʷ, nʷ]
	r [r]		w [w]		i* *		- -
	r [r]		rh [r̥]		l [l]		rh [l̥]
	s [s]		s [s]		ss [s:]		ss [s:]
	h [h]		hw [ʍ]		e* *		u* *

Vokaler

Tehtar

a [a]

e [e]

i [i]

o [o]

u [u]

y [y]

- ∅

Diftonger

ai [aⁱ]

ei [eⁱ]

ui [uⁱ]

ae [aᵋ]

oe [oᵋ]

au [aᵘ]

Arabiska

Konsonanter

placering i ordet				namn	transkription	uttal
isolerat	finalt	medialt	initialt
ﺍ	ﺎ	–		ʾalif	ʾ, ā	[a:]
ﺏ	ﺐ	ﺒ	ﺑ	bāʾ	b	[b]
ﺕ	ﺖ	ﺘ	ﺗ	tāʾ	t	[t]
ﺙ	ﺚ	ﺜ	ﺛ	ṯāʾ	ṯ, th	[θ]
ﺝ	ﺞ	ﺠ	ﺟ	ǧīm	ǧ, j, dj	[dʒ]
ﺡ	ﺢ	ﺤ	ﺣ	ḥāʾ	ḥ	[ħ]
ﺥ	ﺦ	ﺨ	ﺧ	ḫāʾ	ḫ, ẖ, kh, x	[x]
ﺩ	ﺪ	–		dāl	d	[d]
ﺫ	ﺬ	–		ḏāl	ḏ, dh, ð	[ð]
ﺭ	ﺮ	–		rāʾ	r	[r]
ﺯ	ﺰ	–		zai	z	[z]
ﺱ	ﺲ	ﺴ	ﺳ	sīn	s	[s]
ﺵ	ﺶ	ﺸ	ﺷ	šīn	š, sh	[ʃ]
ﺹ	ﺺ	ﺼ	ﺻ	ṣād	ṣ	[sˁ]
ﺽ	ﺾ	ﻀ	ﺿ	ḍād	ḍ	[dˁ], [ðˤ]
ﻁ	ﻂ	ﻄ	ﻃ	ṭāʾ	ṭ	[tˁ]
ﻅ	ﻆ	ﻈ	ﻇ	ẓāʾ	ẓ	[zˁ], [ðˁ]
ﻉ	ﻊ	ﻌ	ﻋ	ʿayn	ʿ	[ʕ]
ﻍ	ﻎ	ﻐ	ﻏ	ġayn	ġ, gh	[ɣ]
ﻑ	ﻒ	ﻔ	ﻓ	fāʾ	f	[f]
ﻕ	ﻖ	ﻘ	ﻗ	qāf	q	[q]
ﻙ	ﻚ	ﻜ	ﻛ	kāf	k	[k]
ﻝ	ﻞ	ﻠ	ﻟ	lām	l	[l]
ﻡ	ﻢ	ﻤ	ﻣ	mīm	m	[m]
ﻥ	ﻦ	ﻨ	ﻧ	nūn	n	[n]
ﻩ	ﻪ	ﻬ	ﻫ	hāʾ	h	[h]
ﻭ	ﻮ	–		wāw	w, ū	[w], [u:]
ﻱ	ﻲ	ﻴ	ﻳ	yāʾ	y, ī	[j], [i:]

Syriska

Syriska är en abjad – en konsonantskrift. Vokalerna står antingen läsarens eget minne för eller så markeras de med hjälp av diakritiska tecken. Faktum är dock att tre av konsonanterna också kan användas för att markera vokaler.

• ’Ālap̄ <ܐ>, som representerar en glottal stöt, används också för att markera att ett ord börjar med en vokal eller att ett ord slutar i en lång främre vokal.
• Wāw <ܘ> står för w men kan också representera ett långt o eller u.
• Yōḏ <ܝ> står för y men kan också representera ett långt i.

De konsonanter som representerar klusiler kan alla också uttalas som frikativer. För att ange vilket uttal som gäller kan de markeras med antingen ett qūšāyā ("hård" klusil) eller ett rūkāẖā ("mjuk" frikativa). Andra tecken som används är ett diagonalt streck för att markera stumma konsonanter och ett tilde-liknande tecken för att markera ljud som inte finns i syriskan men som behövs för att skriva arabiska.

Konsonanter

Konsonanter

Tecken	Esṭrangelā	Östlig	Serṭā	Namn	Latin	IPA
ܐ				’alāp	’	[ʔ]
ܒ				bēṯ	b, ḇ	[b, v]
ܓ				gāmal	g, ḡ	[g, ɣ]
ܕ				dālaṯ	d, ḏ	[d, ð]
ܗ				hē	h	[h]
ܘ				wāw	w	[w]
ܙ				zayn	z	[z]
ܚ				ḥēṯ	ḥ	[ħ]
ܛ				ṭēṯ	ṭ	[tˤ]
ܝ				yōḏ	y	[j]
ܟ				kāp̄	k, ḵ	[k, x]
ܠ				lāmaḏ	l	[l]
ܡ				mīm	m	[m]
ܢ				nūn	n	[n]
ܣ				semkaṯ	s	[s]
ܥ				‘ē	‘	[ʕ]
ܦ				pē	p, p̄	[p, f]
ܨ				ṣāḏē	ṣ	[sˤ]
ܩ				qōp̄	q	[q]
ܪ				rēš	r	[r]
ܫ				šīn	š	[ʃ]
ܬ				taw	t, ṯ	[t, θ]

Vokaler

Vokaltecken finns i två varianter – en västlig och en östlig. Den västliga använder grekiska vokaler i miniatyr medan den östliga använder prickar i olika positioner. Notera att i den östliga varianten så kan tecknen för ī, ō och ū endast placeras ovanför/under yōḏ eller wāw. För övriga vokaler används bēṯ som exempel i tabellen nedan.

Västlig	Östlig	Namn	Latin
ܒܰ	ܒܲ	pṯāḥā	a
ܒܳ	ܒܵ	zqāp̄ā	ā
ܒܶ		rḇāṣā	e
	ܒܸ	zlāmā pšīqā	e
	ܒܹ	zlāmā qašyā	ē
ܒܺ	ܝܼ	ḥḇāṣā	ī
ܒܽ	ܘܿ	‘ṣāṣā (rwīḥā)	ō
ܒܽ	ܘܼ	‘ṣāṣā (allīṣā)	ū

Externa länkar

• Unicodes teckenkodtabell för syriska (PDF-fil, 79 KB)

Kharoshthi

(kharoṣṭhī)

Vokaler

Tecken	ISO
𐨀	a
𐨀𐨁	i
𐨀𐨂	u
𐨀𐨃	r̥
𐨀𐨅	e
𐨀𐨆	o

Konsonanter

Tecken	ISO	Tecken	ISO	Tecken	ISO	Tecken	ISO	Tecken	ISO
𐨐	k	𐨑	kh	𐨒	g	𐨓	gh
𐨕	c	𐨖	ch	𐨗	j			𐨙	ñ
𐨚	ṭ	𐨛	ṭh	𐨜	ḍ	𐨝	ḍhh	𐨞	ṇ
𐨟	t	𐨠	th	𐨡	d	𐨢	dh	𐨣	n
𐨤	p	𐨥	ph	𐨦	b	𐨧	bh	𐨨	m
𐨩	y	𐨪	r	𐨫	l	𐨬	v
𐨭	ś	𐨮	ṣ	𐨯	s	𐨰	z	𐨱	h
𐨲	ḱ	𐨳	ṭ́h

Diakritiska tecken

Tecken	ISO	Användning
𐨐𐨌	kā	lång vokal
𐨐𐨍	ka̱	okänd användning
𐨐𐨎	kam	nasalisering eller följande nasal
𐨐𐨏	kaḥ	aspiration
𐨒𐨸	ḡa	markerar förändringar i uttal (nasalisering, aspirering)
𐨒𐨹	ǵa	markerar förändringar i uttal (frikativisering)
𐨨𐨺	ma?	okänd användning

Ol chiki

Bokstäver

Tecken	ISO	IPA	Tecken	ISO	IPA	Tecken	ISO	IPA	Tecken	ISO	IPA	Tecken	ISO	IPA
ᱚ	la	[ɔ]	ᱛ	at	[t]	ᱜ	ag	[k’, g]	ᱝ	ang	[ŋ]	ᱞ	al	[l]
ᱟ	laa	[a]	ᱠ	aak	[k]	ᱡ	aaj	[c’, dʒ]	ᱢ	aam	[m]	ᱣ	aaw	[w, v]
ᱤ	li	[i]	ᱥ	is	[s]	ᱦ	ih	[h, ʔ]	ᱧ	iny	[ɲ]	ᱨ	ir	[r]
ᱩ	lu	[u]	ᱪ	uch	[c]	ᱫ	ud	[t’, d]	ᱬ	unn	[ɳ]	ᱭ	uy	[j]
ᱮ	le	[e]	ᱯ	ep	[p]	ᱰ	edd	[ɖ]	ᱱ	en	[n]	ᱲ	err	[ɽ]
ᱳ	lo	[o]	ᱴ	ott	[ʈ]	ᱵ	ob	[p’, b]	ᱶ	ov	[w̄]	ᱷ	oh	[ʰ]

Diakritiska tecken

Tecken	namn	användning	IPA
ᱚᱸ	mu tudag	nasalisering	[ɔ̃]
ᱚᱹ	gahla tudag	annat vokalljud	[ɔ]
ᱚᱺ	mu-gahla tudag		[ɔ̃]
ᱚᱻ	rela		[ɔ̄]
ᱚᱼ	pharka	avgränsare, förhindrar s.k. -> k
ᱚᱽ	ahad	semikonsonant -> konsonant

Modifierade vokaler

Tecken	IPA	Tecken	IPA	Tecken	IPA
ᱚᱹ	[ɔ]	ᱟᱹ	[ǝ]	ᱮᱹ	[ɛ]

Tatariska

Före 1928

Före 1928 skrevs tatariska med en variant av den arabiska skriften (İske imlâ till 1920, Yaña imlâ 1920–1928).

1928–1940

I Sovjetunionen skrevs tatariska med en latinsk ortografi kallad jaŋalif 'nytt alfabet.

A a	B ʙ	C c	Ç ç	D d	E e	Ə ə	F f	G g	Ƣ ƣ	H h	X x
/ɑ, ʌ/	/b/	/ɕ/	/ʑ/	/d/	/e/	/æ/	/f/	/g/	/ɣ/	/h/	/x/
I i	J j	K k	Q q	L l	M m	N n	O o	Ɵ ɵ	P p	R r	S s
/i/	/ʒ/	/k/	/q/	/l/	/m/	/n/	/o/	/œ/	/p/	/r/	/s/
Ş ş	T t	U u	Y y	V v	W w	Z z	Ƅ ƅ
/ʃ/	/t/	/u/	/y/	/w/	/w/	/z/	/ɯ/

A a	B ʙ	C c	Ç ç	D d	E e	Ə ə	F f	G g	Ƣ ƣ	H h	I i
/ɑ, ʌ/	/b/	/ɕ/	/ʑ/	/d/	/e/	/æ/	/f/	/g/	/ɣ/	/h/	/i/
J j	K k	L l	M m	N n	Ŋ ŋ	O o	Ɵ ɵ	P p	Q q	R r	S s
/j/	/k/	/l/	/m/	/n/	/ŋ/	/o/	/œ/	/p/	/q/	/r/	/s/
Ş ş	T t	U u	V v	W w	X x	Y y	Z z	Ƶ ƶ	Ƅ ƅ	'	Ь j
/ʃ/	/t/	/u/	/w/	/w/	/x/	/y/	/z/	/ʒ/	/ɯ/	/ʔ/	/ɨɪ/

1940–2000

1939 beslöt den stalinistiska administrationen att det latinska alfabetet var en symbol för fienden och att det kyrilliska skulle införas för alla språk inom Sovjetunionen.

Аа	Әә	Бб	Вв	Гг	Дд	Ее	Ёё	Жж	Җҗ	Зз	Ии
/a/	/æ/	/b/	/w/	/g, ɣ/	/d/	/je, jɯ, e/	/jo/	/ʒ/	/ʑ/	/z/	/i/
Йй	Кк	Лл	Мм	Нн	Ңң	Оо	Өө	Рр	Сс	Тт	Уу
/j/	/k, q/	/l/	/m/	/n/	/ŋ/	/o/	/ø/	/p/	/r/	/s/	/t/
Үү	Фф	Хх	Һһ	Цц	Чч	Шш	Щщ	Ъъ	Ыы	Ьь	Ээ
/y, w/	/f/	/x/	/h/	/ts/	/ɕ/	/ʃ/	/ʃɕ/	/ʔ/	/ɯ/	/ʔ/	/e, ʔ/
Юю	Яя
/ju, jy/	/ja, jæ/

Efter 2000

2002 beslutade det tatarstanska parlamentet om att återgå till en latinsk ortografi kallad zamanälif 'modernt alfabet'. Denna planeras vara färdig 2011 såvida den inte stoppas av lagliga hinder. År 2002 ogiltigförklarades den av den Ryska federationen och en lag stiftades som förbjöd användningen av andra alfabet än det kyrilliska. Lagen har kritiserats av både det tatarstanska parlamentet och av människorättsorganisationer.

Mellan år 2000 och 2002 användes bokstäverna ə, ɵ och ŋ istället för ä, ö och ñ och bokstaven í saknades.

A a	Ä ä	B b	C c	Ç ç	D d	E e	F f	G g	Ğ ğ	H h	I ı
/ɑ, ʌ/	/æ/	/b/	/ʑ/	/ɕ/	/d/	/e/	/f/	/g/	/ɣ/	/h/	/ɯ/
İ i	Í í	J j	K k	L l	M m	N n	Ñ ñ	O o	Ö ö	P p	Q q
/i/	/ɨɪ/	/ʒ/	/k/	/l/	/m/	/n/	/ŋ/	/o/	/œ/	/p/	/q/
R r	S s	Ş ş	T t	U u	Ü ü	V v	W w	X x	Y y	Z z
/r/	/s/	/ʃ/	/t/	/u/	/y/	/w/	/w/	/x/	/j/	/z/

Kannada (siffror)

Siffra	Kannada	Namn	Uttal
0	೦	ಸೊನ್ನೆ	sonne
1	೧	ಒಂದು	oṁdu
2	೨	ಎರಡು	eraḍu
3	೩	ಮೂರು	mūru
4	೪	ನಾಲ್ಕು	nālku
5	೫	ಐದು	aidu
6	೬	ಆರು	āru
7	೭	ಏಳು	ēḷu
8	೮	ಎಂಟು	eṁṭu
9	೯	ಒಂಭತ್ತು	oṁbhattu
10	೧೦	ಹತ್ತು	hattu

Ge'ez

		ä [ə]	u	i	a	e	ə [ɨ]	o	wa	yä [jə]
Hoy	h	ሀ	ሁ	ሂ	ሃ	ሄ	ህ	ሆ
Läwe	l	ለ	ሉ	ሊ	ላ	ሌ	ል	ሎ	ሏ
Ḥäwt	ḥ	ሐ	ሑ	ሒ	ሓ	ሔ	ሕ	ሖ	ሗ
May	m	መ	ሙ	ሚ	ማ	ሜ	ም	ሞ	ሟ	ፙ
Śäwt	ś	ሠ	ሡ	ሢ	ሣ	ሤ	ሥ	ሦ	ሧ
Rəʾs	r	ረ	ሩ	ሪ	ራ	ሬ	ር	ሮ	ሯ	ፘ
Sat	s	ሰ	ሱ	ሲ	ሳ	ሴ	ስ	ሶ	ሷ
Ḳaf	ḳ	ቀ	ቁ	ቂ	ቃ	ቄ	ቅ	ቆ	ቋ
Bet	b	በ	ቡ	ቢ	ባ	ቤ	ብ	ቦ	ቧ
Täwe	t	ተ	ቱ	ቲ	ታ	ቴ	ት	ቶ	ቷ
Ḫarm	ḫ	ኀ	ኁ	ኂ	ኃ	ኄ	ኅ	ኆ	ኋ
Nähas	n	ነ	ኑ	ኒ	ና	ኔ	ን	ኖ	ኗ
ʾÄlf	ʾ	አ	ኡ	ኢ	ኣ	ኤ	እ	ኦ	ኧ

		ä [ə]	u	i	a	e	ə [ɨ]	o	wa	yä [jə]
Kaf	k	ከ	ኩ	ኪ	ካ	ኬ	ክ	ኮ	ኳ
Wäwe	w	ወ	ዉ	ዊ	ዋ	ዌ	ው	ዎ
ʿÄyn	ʿ	ዐ	ዑ	ዒ	ዓ	ዔ	ዕ	ዖ
Zäy	z	ዘ	ዙ	ዚ	ዛ	ዜ	ዝ	ዞ	ዟ
Yämän	y	የ	ዩ	ዪ	ያ	ዬ	ይ	ዮ
Dänt	d	ደ	ዱ	ዲ	ዳ	ዴ	ድ	ዶ	ዷ
Gäml	g	ገ	ጉ	ጊ	ጋ	ጌ	ግ	ጎ	ጓ
Ṭäyt	ṭ	ጠ	ጡ	ጢ	ጣ	ጤ	ጥ	ጦ	ጧ
P̣äyt	p̣	ጰ	ጱ	ጲ	ጳ	ጴ	ጵ	ጶ	ጷ
Ṣädäy	ṣ	ጸ	ጹ	ጺ	ጻ	ጼ	ጽ	ጾ	ጿ
Ṣ́äppä	ṣ́	ፀ	ፁ	ፂ	ፃ	ፄ	ፅ	ፆ
Äf	f	ፈ	ፉ	ፊ	ፋ	ፌ	ፍ	ፎ	ፏ	ፚ
Psa	p	ፐ	ፑ	ፒ	ፓ	ፔ	ፕ	ፖ	ፗ

Grundtecken	ḳ	ḫ	k	g
	ቀ	ኀ	ከ	ገ
Labialiserad	ḳʷ	ḫʷ	kʷ	gʷ
	ቈ	ኈ	ኰ	ጐ

	ä	i	a	e	ə
ḳʷ	ቈ	ቊ	ቋ	ቌ	ቍ
ḫʷ	ኈ	ኊ	ኋ	ኌ	ኍ

	ä	i	a	e	ə
kʷ	ኰ	ኲ	ኳ	ኴ	ኵ
gʷ	ጐ	ጒ	ጓ	ጔ	ጕ

Grundtecken	b	t	d	ṭ
	በ	ተ	ደ	ጠ
Affrikata	v [v]	č [t͡ʃ]	ǧ [d͡ʒ]	č̣ [t͡ʃʼ]
	ቨ	ቸ	ጀ	ጨ

Grundtecken	ḳ	k
	ቀ	ከ
Affrikata	ḳʰ [q]	x [x]
	ቐ	ኸ
Labialiserad	ḳhw [qʷ]	xʷ [xʷ]
	ቘ	ዀ

Grundtecken	s	n	z
	ሰ	ነ	ዘ
Palataliserad	š [ʃ]	ñ [ɲ]	ž [ʒ]
	ሸ	ኘ	ዠ

Grundtecken	g	ḫʷ
	ገ	ኈ
Nasal	[ŋ]	[ŋʷ]
	ጘ	ⶓ

	ä	u	i	a	e	ə	o	wa
š	ሸ	ሹ	ሺ	ሻ	ሼ	ሽ	ሾ	ሿ
ḳʰ	ቐ	ቑ	ቒ	ቓ	ቔ	ቕ	ቖ
ḳhw	ቘ		ቝ	ቛ	ቜ	ቚ
v	ቨ	ቩ	ቪ	ቫ	ቬ	ቭ	ቮ	ቯ
č	ቸ	ቹ	ቺ	ቻ	ቼ	ች	ቾ	ቿ
[ŋʷ]	ⶓ		ⶔ		ⶕ	ⶖ

	ä	u	i	a	e	ə	o	wa
ñ	ኘ	ኙ	ኚ	ኛ	ኜ	ኝ	ኞ	ኟ
x	ኸ	ኹ	ኺ	ኻ	ኼ	ኽ	ኾ
xʷ	ዀ		ዂ	ዃ	ዄ	ዅ
ž	ዠ	ዡ	ዢ	ዣ	ዤ	ዥ	ዦ	ዧ
ǧ	ጀ	ጁ	ጂ	ጃ	ጄ	ጅ	ጆ	ጇ
[ŋ]	ጘ	ጙ	ጚ	ጛ	ጜ	ጝ	ጞ	ጟ
č̣	ጨ	ጩ	ጪ	ጫ	ጬ	ጭ	ጮ	ጯ

	š	ḳʰ	ḳhw	v	č	[ŋʷ]	ñ	x	xʷ	ž	ǧ	[ŋ]	č̣
	ሸ	ቐ	ቘ	ቨ	ቸ	ⶓ	ኘ	ኸ	ዀ	ዠ	ጀ	ጘ	ጨ
Amhariska	✓			✓	✓		✓	✓	✓	✓	✓		✓
Tigrinja	✓	✓	✓	✓	✓		✓	✓	✓	✓	✓		✓
Tigre	✓				✓					✓		✓
Blin	✓	✓		✓	✓	✓	✓		✓	✓	✓	✓	✓