Användare:Andejons/Käpphästar

Jag har åsikter om diverse ting, större eller mindre. Detta är ett försök till sammanfattning av vissa av dem.

Källor

Jag försöker i möjligaste mån använda källor när jag inför nytt material. Jag anser dock att man bör vara något återhållsam, och inte försöka källhänvisa varenda mening. I ingresser eller stycken som understöds av en redan välrefererad artikel bör man vara än mer återhållsam. Jag tycker också det är irriterande med mallar om källor som slängs på artiklar som inte ger sken av annat än att vara i huvudsak korrekta: sådana mallar borde användas när artikeln behöver källor, inte när den bara bör ha dem (vilket är i stort sett alltid). Mallen bör dessutom på något sätt förklara vad som behöver källor. I huvuddelen av fallen vore det bättre att be om källor till enskilda påståenden eller resonemang.

En typ av artiklar som verkligen måste ha källor är dock sådana som behandlar brott, brottslingar och liknande; rent allmänt borde vi vara restriktiva med sådant här material. I synnerhet gäller detta namn på personer.

Dessutom gäller att om det finns goda skäl att tro att det inte finns några goda, oberoende källor alls bör artikeln raderas. Artiklar måste inte ha en källförteckning, men det måste vara möjligt att ställa upp en. Diverse databasposter eller omnämnanden i förbifarten är inte tillräckliga.

Många tycks vilja dela upp källor och ange bokkällor under en rubrik "Tryckta källor". Detta är troligen någon sorts missuppfattning av instruktioner för att skriva universitetsuppsats, där det finns en rimlig uppdelning mellan "Tryckta källor", som är ungefär det som normalt är acceptabelt att använda som källor på Wikipedia, samt egna intervjuer, eller arkivkällor, som vanligen här inte ses som acceptabla källor. "Otryckta källor" är således ett tecken på att man sysslar med forskning, inte encyklopediskt arbete. Att särskilja mellan böcker och tidningar å ena sidan och elektroniska källor å andra sidan verkar heller inte medföra någon större nytta för skribenter eller läsare, i synnerhet inte i ett läge när många källor finns i båda former. Slutsats: rubriken "Källor" är fullt tillräcklig.

Relevans

Relevansbegreppet finns, enligt mitt sätt att se det, ytterst till för att hjälpa Wikipedia att nå sitt mål om att vara ett uppslagsverk. För att uppslagsverket skall vara användbart måste det gå att hitta i det, så det går inte att ha artiklar om allt möjligt; de artiklar som finns måste dessutom hålla tillräckligt kvalitet för att vara läsaren till hjälp, vilket kräver underhåll. Därmed är det rimligt att begränsa innehållet.

Begränsning görs på två fronter: dels mot sådana ämnen som allmänt inte har i ett uppslagsverket att göra, antingen på grund av bristande stabilitet (tidtabeller) eller på grund av att det finns andra mer lämpade former (ordförklaringar hanteras bättre av Wiktionary, citat av Wikiquote, etc.), dels mot ämnen som teoretiskt skulle vara lämpade, men där ämnet är så okänt att det inte går att behandla på rimlig nivå. Här menar jag att det är rimligt att börja med att utgå från de övriga riktlinjer som finns, om att det till exempel skall finnas källor som kan bekräfta vad som står i artikeln. Detta bör dock skärpas ytterligare: i en värld där alltmer kataloger, över registrerade idrottsutövare, utgivna böcker, bilar, folkbokförda, m.m, o.s.v, etc., finns lätt tillgängliga, så kan inte sådant godkännas som enda källor. Värdet i en uppslagsverksartikel ligger i att den kan förklara i vad som gör ett visst ämne speciellt, inte i att den lyckas omvandla en tabellrad till enkel prosa. Vem som var polsk mästare i lerduveskytte 1979 kan man läsa ut, och söka sig till, lika väl ur en digital tabell som i en artikel om personen.

Allmänintresse

Ett sidospår: ofta anförs "allmänintresse" i relevansdebatter. Detta ord har en teknisk betydelse, förklarad i vår artikel: sådant som allmänheten borde veta. Detta är generellt inte Wikipedias uppgift att meddela. Vissa saker bör anses ha väldigt högt allmänintresse, till exempel att föra ut uppgifter om bränder, kemiska utsläpp och liknande, men Wikipedia har inga mekanismer för sådant. Det kan anses att Wikipedia som helhet bidrar med ett allmänintresse i att tillgängliggöra information, men argumentet är då så vagt att det är svårt att använda i relevansdiskussioner: i de fall där det finns ett tydligt allmänintresse finns det vanligen heller inga större tvivel om relevansen.

Jag misstänker att när man skriver "allmänintresse" menar man nästan alltid "allmänt intresse", alltså ett stort intresse bland många läsare. Även detta är problematiskt. Man kan troligen hävda att ett sådant intresse finns för att till exempel få reda på vem som blivit anklagad för, eller utsatt för, uppmärksammade brott, men det finns starka restriktioner kring vad som kan skrivas om detta (ironiskt nog faller dessa snarast tillbaka på "allmänintresse" i den tekniska meningen), så även detta är uppenbart inte ett argument som i andra fall anses som överväldigande.

Olika artikelformer

Ibland stöter man på artiklar där ett stycke helt fått ersättas av en lista; typiskt handlar det om något tämligen perifert för ämnet, som "Vampyrer i populärkultur". Sådana listor bör tas bort, då de är ett otyg som dels gör det svårare att skriva en riktig text och dels tenderar att dra till sig allsköns tillägg så att även en genomtänkt lista förr eller senare innehåller allt möjligt. Rent allmänt bör listor vara utrustade med tydliga kriterier så att man lätt kan säga när något hör hemma eller tas bort från dem.

Många av de bättre artiklarna som kallar sig listor är egentligen tabeller. Sådana får det gärna skapas fler av. Helst borde de också namnges som sådana.

Om en artikel har en längd motsvarande ett lagom stycke i en större artikel bör den infogas. Exempelvis ser jag inget värde i att ha en separat artikel "Långtbortistans ekonomi" som är lika lång eller kortare än stycket under rubriken "Ekonomi" i artikeln om Långtbortistan.

Vad gäller WP:globalt perspektiv anser jag att Wikipedia kan bättre än att bara täcka svenska förhållanden. Sådana som rör svenska språket är dock naturligt av större intresse än sådana som rör andra språk.

Omdirigeringar och särskiljning

Det bör alltid finnas något under huvudordet. Under uppslagsord "foo" skall antingen ligga en artikel om foo, en grensida eller en omdirigering till en riktig artikel. Aldrig omdirigering till "foo (olika betydelser)".

Särskiljningar bör undvikas. Grensidor använder man när det finns fler än två betydelser, endast i undantagsfall om det finns två. På samma sätt länkar man inte från "foo (bar)" till "foo", för om allt funkar som det ska skall man inte komma till den senare när man vill åt den förra.

WP:POMMF är en bra princip. Den bör för det mesta följas.

Robotskapade artiklar

Svenskspråkiga Wikipedia har en uppsjö robotskapade artiklar. Dessa präglas i stor grad av "skit in, skit ut", samt ibland även av "luft in, skit ut". Det största misstaget som gjorts var att tillåta generellt skapande av artiklar om många typer av objekt, i vilket land som helst, utifrån en källa som innehöll stora mängder fel, samtidigt som vissa av objekten helt enkelt inte var beskrivna - kunde beskrivas - i källan på ett adekvat sätt. En hårdare kvalitetskontroll på ett tidigt stadium hade besparat oss mycket huvudvärk senare.

Diverse

Tyvärr verkar inte alla veta skillnaden mellan patronymikon och moderna -son–efternamn. Patronymikon skall inte sorteras på, och inte användas som riktiga egennamn. Skriver man om Snorre Sturlasson så kan man omtala honom som Snorre, eller Snorre Sturlasson, men inte Sturlasson. På samma sätt skall han inte sorteras på Sturlasson, eftersom det enda som uppnås med detta är att man finner honom under hans faders förnamn. Patronymikon slutar i Sverige användas från 1600-talet (adel, vissa hade riktiga efternamn redan tidigare) till 1800-talet (allmänt, eftersom alla därefter skall ha riktiga efternamn). De förekommer fortfarande på Island.

Inledande radbrytningar är irriterande, speciellt när de förekommer på grund av att mallskapare lagt in en radbrytning mellan slutet på tabellen och </noinclude>. Alla tycks inte se dem, men har man väl lärt sig göra det går de inte att ignorera.

Jag anser att artiklar om brittisk adel bör namnges så kort som möjligt. Titlar med ordningsnummer ("NN, X:e hertig av Y") förekommer nästan bara på svwp (jag har även sett det på Ugglan, men NE verkar använda årtal), och ger för det mesta bara längre artikelnamn utan att reellt hjälpa med särskiljningen. Arthur Wellesley är känd som hertigen av Wellington, inte som "1:e hertig av Wellington" (en formulering som dessutom ger intryck av att han var den hertig av Wellington som hade högst rang, inte som avsett var tidigast). Ingen tvivlar på vilken Lord Byron som avses med det uttrycket, men "George Gordon, 6:e baron Byron" är en okänd figur.