6350 Schlüter
Utseende
6350 Schlüter | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 17 oktober 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (6350) Schlüter |
Alternativnamn | 3526 P-L, 1985 FG2, 1990 EQ10, 1993 RT2[1] |
Uppkallad efter | Andreas Schlüter[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,427 AU |
Perihelium | 2,804 AU |
Halv storaxel | 3,115 AU |
Excentricitet | 0,1001214 |
Siderisk omloppstid | 5,5 år |
Medelomloppshastighet | 16,87 km/s |
Medelanomali | 47,17° |
Inklination | 11,47° |
Longitud för uppstigande nod | 335,9° |
Periheliumargument | 49,69° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 21,9 km |
Synodisk rotationsperiod | 13,2 h |
Albedo | 0,053 |
Absolut magnitud (H) | 12,37[3] |
6350 Schlüter eller 3526 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 17 oktober 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den tyske skulptören Andreas Schlüter.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 22 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 6350 Schlüter” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=6350. Läst 3 april 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 6350 Schlüter” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6350. Läst 3 april 2020.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|