5490 Burbidge
Utseende
5490 Burbidge | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (5490) Burbidge |
Alternativnamn | 2019 P-L, 1983 EP, 1983 GK1[1] |
Uppkallad efter | Margaret Burbidge[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,578 AU |
Perihelium | 2,028 AU |
Halv storaxel | 2,303 AU |
Excentricitet | 0,1195477 |
Siderisk omloppstid | 3,5 år |
Medelomloppshastighet | 19,63 km/s |
Medelanomali | 80,38° |
Inklination | 3,234° |
Longitud för uppstigande nod | 220,6° |
Periheliumargument | 273,0° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 3,5 km |
Albedo | 0,418 |
Absolut magnitud (H) | 13,9[3] |
5490 Burbidge eller 2019 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den brittiska astrofysikern Margaret Burbidge.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 5490 Burbidge” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5490. Läst 21 september 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 5490 Burbidge” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5490. Läst 21 september 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|