1002 Olbersia
Utseende
1002 Olbersia | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Vladimir A. Albitskij |
Upptäcktsplats | Simeizobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 15 augusti 1923 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1002) Olbersia |
Alternativnamn | 1923 OB, A923 PJ, 1956 UR[1] |
Uppkallad efter | Heinrich W. Olbers[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,216 AU |
Perihelium | 2,356 AU |
Halv storaxel | 2,786 AU |
Excentricitet | 0,1544377 |
Siderisk omloppstid | 4,65 år |
Medelomloppshastighet | 17,84 km/s |
Medelanomali | 44,34° |
Inklination | 10,77° |
Longitud för uppstigande nod | 343,7° |
Periheliumargument | 354,8° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 22,9 km |
Synodisk rotationsperiod | 10,2 h |
Albedo | 0,147 |
Absolut magnitud (H) | 11,0[3] |
1002 Olbersia eller 1923 OB[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 15 augusti 1923 av den ryske astronomen Vladimir A. Albitskij vid Simeizobservatoriet på Krim. Den har fått sitt namn efter den tyske astronomen Heinrich Wilhelm Olbers.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 10 kilometer.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1002 Olbersia” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1002. Läst 27 juni 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1002) Olbersia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 87. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1003. Läst 27 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|