Hoppa till innehållet

Övervakning

Från Wikipedia

Övervakning är den verksamhet som utövas när någon kontrollerar något som pågår. Begreppet används bland annat för offentliga eller privata institutioners kontroll över vad enskilda eller grupper av individer sysslar med.

Traditionellt har övervakning använts av polisen för att följa upp göranden av kriminella och av säkerhetspolisen för att följa personer som klassas som säkerhetsrisker. Med ny teknik har dock massövervakning möjliggjorts som inte bara övervakar redan utpekade riskpersoner utan mer eller mindre alla med syfta att hitta potentiella personer.

Datorkommunikation

[redigera | redigera wikitext]
Andel av de svenska internetanvändarna (16+ år) som är oroad över att myndigheter inkräktar på den personliga integriteten på internet, år 2015–2019. Siffror från Internetstiftelsen.
Andel av de svenska internetanvändarna (16+ år) som är oroad över att stora företag som Facebook och Google inkräktar på den personliga integriteten på internet, år 2015–2019. Siffror från Internetstiftelsen.

Datorkommunikation kan övervakas med avancerade datorsystem som exempelvis systemet Echelon.

Den stora majoriteten av datorövervakning involverar övervakningen av data och trafik på internet[1]. I USA till exempel krävs det att alla telefonsamtal och all bredbands internettrafik är underkastade övervakning dygnet runt.[2][3][4]

Det är alldeles för mycket data på Internet för att människor ska kunna söka igenom allt. Därför är det automatiserade övervakningsdatorer som sållar bland den stora mängd av data för att identifiera och rapportera till de humana utredarna om vilket material som anses vara misstänksamt. Det fungerar genom att datorerna känner av/blir triggade av vissa ord och fraser, eller att någon har besökt en speciell webbplats. Även kommunikationer via email och chattar med misstänksamma personer eller organisationer genomsöks[5]. Det spenderas miljarder dollar per år av agenturer som NSA och FBI för att utveckla, köpa, genomföra och operativsystem som Carnivore och ECHELON för att fånga upp och analysera all data.[6]

Datorer kan vara övervakningsmål för att personuppgifter ska vara sparade på dem. Om någon är kapabel att installera en programvara, till exempel som FBI:s Magic Lantern och CIPAV, på datorsystemet så kan de enkelt få obehörig tillgång till dess data. Sådan programvara kan bli installerad fysiskt eller på distans.[7] Annan form av datorövervakning känd som Van Eck phreaking, involverar läsning av elektromagnetiska strålningar från datorer för att extrahera data från dem på avstånd från hundratals meter.[8][9] NSA driver en databas som kallas ”pinwale”, som lagrar och kopierar ett stort antal e-postmeddelanden från både amerikanska medborgare och utlänningar.[10][11]

I undersökningen Svenskarna och internet från 2019 uppgav 45 procent av de svenska internetanvändarna att de kände sig övervakade på internet och 30 procent kände sig inte övervakade. Främst oroade man (46 %) sig för övervakning från storföretag som Google och Facebook medan färre (21 %) oroade sig över att bli övervakade av myndigheter. Oro över att bli övervakad på internet tycks bli allt mer vanlig, sedan 2015 har andelen som oroar sig för att storföretag inkräktar på integritet på nätet ökat med 17 procentenheter.[12] Under coronapandemin 2020 ökade oron för storföretagens inkräktande på den personliga integriteten framförallt hos personer som arbetade hemifrån, där 64 procent var oroliga för övervakning, vilket är att jämföra med gruppen myndiga svenska internetanvändare där 52 procent oroade sig.[13]

Telefoner

[redigera | redigera wikitext]

Den officiella och inofficiella avlyssningen av telefonlinjer är omfattande. I USA kräver till exempel Communications Assistance For Law Enforcement Act (CALEA) att all telefonkommunikation och VoIP-kommunikation ska vara tillgänglig för realtidsavlyssning av federala brottsbekämpande myndigheter och underrättelsetjänster.[14][15][16] Två stora telekommunikationsföretag i USA, AT&T och Verizon — har kontrakt med FBI, ålägger dem att behålla sina telefonsamtalsregister för federala myndigheter så att de enkelt kan söka igenom dem, i utbyte mot 1 800 000$/år.[17] Mellan åren 2003 och 2005 skickade FBI ut mer än 140 000 National Security Letters för att få information om deras kunders samtals- och internethistorik. Ungefär hälften av breven begär information om medborgarna i USA.[18]

Det behövs inte människor för att övervaka de flesta samtal. Tal till text-funktionsmjukvara skapar maskinläsbar text från det uppfångade ljudet, som sedan behandlas av automatiska telefonanalysprogram, som till exempel de som utvecklats av verksamheter som Information Awareness Office eller företag som Verint och Narus, som letar efter vissa ord och fraser, för att bestämma om en mänsklig faktor behöver se över samtalet.[19]

Brottsbekämpning och underrättelseservice i Storbritannien och USA innehar teknik för att aktivera mikrofoner i mobiltelefoner på distans, genom att få åtkomst till mobiltelefoners diagnostik eller underhållsfunktioner för att lyssna på samtal som tar plats nära personen som håller i mobilen.[20][21]

Debatten om staters övervakning

[redigera | redigera wikitext]

Stater som vill övervaka sina medborgare brukar hävda att övervakning minskar piratkopiering, våld, förtal, ekonomisk brottslighet, hatbrott och annan brottslighet.[källa behövs]

Säkerhetsexpertis kritiserar storskalig övervakning för att den minskar säkerheten.[förtydliga][22]

Många civila rättigheter och privata grupper, såsom Electronic Frontier Foundation och American Civil Liberties Union, har uttalat oro över att tillåta myndigheterna ökad övervakning av medborgarna och samhället kan bli ett massövervakningssamhälle med alltför begränsade politiska och personliga friheter. [23][24]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ "Diffie, Whitfield; Susan Landau (August 2008). "Internet Eavesdropping: A Brave New World of Wiretapping" Scientific American. Retrieved Maj 26, 2014.
  2. ^ "CALEA Archive -- Electronic Frontier Foundation". Electronic Frontier Foundation (website). Retrieved Maj 26, 2014.
  3. ^ "CALEA: The Perils Of Wiretapping the Internet". Electronic Frontier Foundation (website). Retrieved Maj 26, 2014.
  4. ^ "CALEA: Frequently Asked Questions". Electronic Frontier Foundation (website). Retrieved Maj 26, 2014.
  5. ^ "Hill, Michael (October 11, 2004). "Goverment funds chat room surveillance research". USA Today. Associated Press. Retrieved Maj 26, 2014.
  6. ^ "McCullagh, Declan (January 30, 2007). "FBI turns to broad new wiretap method". ZDNet News. Retrieved Maj 26, 2014.
  7. ^ "FBI's Secret Spyware Tracks Down Teen Who Made Bomb Threats". Wired Magazine. Juli 18, 2007.
  8. ^ "Van Eck, Wim (1985). "Electromagnetic Radiation from Video Display Units: An Eavesdropping Risk?". Computers & Security 4 (4): 269–286. doi:10.1016/0167-4048(85)90046-X.
  9. ^ "Kuhn, M.G. (2004). "Electromagnetic Eavesdropping Risks of Flat-Panel Displays". 4th Workshop on Privacy Enhancing Technologies: 23–25.
  10. ^ Risen, James; Lichtblau, Eric (June 16, 2009). "E-Mail Surveillance Renews Concerns in Congress". New York Times. pp. A1. Retrieved Maj 27, 2014.
  11. ^ Ambinder, Marc (June 16, 2009). "Pinwale And The New NSA Revelations". The Atlantic. Retrieved Maj 27, 2014.
  12. ^ ”Digital integritet och delaktighet”. Svenskarna och internet 2019. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/digital-integritet-och-delaktighet/#o%cc%88vervakning-och-intra%cc%8ang. Läst 6 november 2019. 
  13. ^ ”Digital integritet och nätbedrägerier”. Svenskarna och internet 2020. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/digital-integritet-och-natbedragerier/. Läst 1 april 2021. 
  14. ^ "CALEA Archive -- Electronic Frontier Foundation". Electronic Frontier Foundation (website). Retrieved Maj 27, 2014."
  15. ^ "CALEA: The Perils of Wiretapping the Internet". Electronic Frontier Foundation (website). Retrieved Maj 27, 2014.
  16. ^ "CALEA: Frequently Asked Questions". Electronic Frontier Foundation (website). Retrieved Maj 27, 2014.
  17. ^ Singel, Ryan (September 10, 2007). "Rogue FBI Letters Hint at Phone Companies' Own Data Mining Programs - Updated". Threat Level (Wired). Retrieved Maj 27, 2014.
  18. ^ Roland, Neil (March 20, 2007). "Mueller Orders Audit of 56 FBI Offices for Secret Subpoenas". Bloomberg News. Retrieved Maj 27, 2014.
  19. ^ Piller, Charles; Eric Lichtblau (July 29, 2002). "FBI Plans to Fight Terror With High-Tech Arsenal". LA Times. Retrieved Maj 27, 2014.
  20. ^ Schneier, Bruce (December 5, 2006). "Remotely Eavesdropping on Cell Phone Microphones". Schneier On Security. Retrieved Maj 27, 2014.
  21. ^ McCullagh, Declan; Anne Broache (December 1, 2006). "FBI taps cell phone mic as eavesdropping tool". CNet News. Retrieved Maj 27, 2014.
  22. ^ How To Not Catch Terrorists, 2007-03-26 Bruce Schneier, hämtat 2007-05-31
  23. ^ "Is the U.S.Turning Into a Surveillance Society?" American Civil Liberties Union. Retrieved Maj 26, 2014.
  24. ^ "Bigger Monsters, Weaker Chains: The Growth of an American Surveillance Society" American Civil Liberties Union. 15 januari 2003. Åtkomst 26 maj 2014.[förtydliga]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Underrättelseverksamhet
Militär underrättelseverksamhet‎
och underrättelseorgan		Lawrence av Arabien
Civil underrättelseverksamhet
Övervakning och signalspaning‎
Kryptologi‎‎
Spioneri och spioner
Se även Fiktiva hemliga agenter och spioner
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Övervakning&oldid=49072547”