öst
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]öst
- uttal: östœst
- (endast i obestämd form singular) ett av de fyra huvudväderstrecken; en av de fyra grundläggande navigationsriktningarna på jorden: åt höger sett i riktning mot Nordpolen
- (endast i obestämd form singular) östblocket, östvärlden
Översättningar
[redigera]väderstreck
- arabiska: شَرْق (ar) m (šarq)
- bokmål: øst (no), aust (no)
- bosniska: istok
- danska: øst (da)
- engelska: east (en)
- estniska: ida (et)
- finska: itä (fi)
- franska: est (fr) invariable
- grekiska: ανατολή (el) f (anatolí)
- hebreiska: מִזְרָח (he) m (mizrakh)
- indonesiska: timur (id)
- italienska: est (it) m
- japanska: 東 (ja)
- jiddisch: מזרח m (mizrekh)
- kurdiska: rojhilat (ku)
- nederländska: oosten (nl) n
- nynorska: aust
- polska: wschód (pl) m
- portugisiska: este (pt) m, leste (pt) m
- ryska: восток (ru)
- spanska: este (es) m
- tjeckiska: východ (cs) m
- tyska: Ost (de), Osten (de)
Adjektiv
[redigera]öst
- perfektparticip av ösa
Adverb
[redigera]öst
- (mindre brukligt) i riktning mot öster; på östra sidan av
Verb
[redigera]öst
- uttal: ö:støːst
- böjningsform av ösa
Tyska
[redigera]Verb
[redigera]öst
- böjningsform av ösen