kalifat

Se även Kalifat.

Svenska

Substantiv

Böjningar av kalifat	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kalifat	kalifatet	kalifat	kalifaten
Genitiv	kalifats	kalifatets	kalifats	kalifatens

kalifat

• uttal: kalɪˈfɑːt

1. (politik, religion) en kalifs ämbete
2. (politik, religion) det rike som styrs av en kalif

   Etymologi: I svenskan sedan 1786, av medeltidslatin caliphatus; se vidare kalif.

Översättningar

en kalifs ämbete eller rike som styrs av en kalif

• engelska: caliphate ^(en)
• finska: kalifaatti ^(fi)
• franska: califat ^(fr) m
• katalanska: califat m
• occitanska: califat ^(oc) m
• persiska: خلافت‎ ^(fa) (xelâfet)
• polska: kalifat ^(pl) m
• portugisiska: califado m
• spanska: califato ^(es) m
• turkiska: hilafet ^(tr)
• tyska: Kalifat ^(de) n