bekantskap

Svenska

Substantiv

Böjningar av bekantskap	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bekantskap	bekantskapen	bekantskaper	bekantskaperna
Genitiv	bekantskaps	bekantskapens	bekantskapers	bekantskapernas

bekantskap

1. en (ofta ytlig) relation mellan två personer; det att två personer känner till varandra
2. person någon har en (ytlig) relation till

   Han var bara en ytlig bekantskap under just den terminen.

   Sammansättningar: bekantskapskrets

3. det att känna till eller ha viss erfarenhet av något

   Under sommaren får du stifta bekantskap med ett nytt språk.

Översättningar

relation mellan två personer

• franska: connaissance ^(fr) f
• frisiska: kunde u
• tyska: Bekanntschaft ^(de) f

det att känna till eller ha viss erfarenhet av något

• franska: connaissance ^(fr) f
• tyska: Bekanntschaft ^(de) f, Bekanntheit ^(de) f