avail

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av avail  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens avail avails avail
Preteritum availed
Perfektparticip availed
Presensparticip availing, vard. availin'

avail

  1. gagna, hjälpa; vara till nytta
  2. tjäna till
    Etymologi: Av medelengelska availen (”vara till nytta”), av fornfranska a (”att”) + vail, av valoir ("att vara värd"), av latinska valeō (”jag är värd(ig)”), av urindoeuropeiska *wal ("vara stark").

Besläktade ord

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av avail  Singular Plural
Nominativ avail avails
Genitiv avail's avails'

avail

  1. nytta
    Of little or no avail.
    Till liten eller ingen nytta.