motorhuv

Svenska

Substantiv

Böjningar av motorhuv	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	motorhuv	motorhuven	motorhuvar	motorhuvarna
Genitiv	motorhuvs	motorhuvens	motorhuvars	motorhuvarnas

bil med motorhuven öppen

motorhuv

1. (exemplar av) det hölje (vanligen ett metallstycke) som utgör den övre begränsningen till det rum som innehåller motorn på en bil och som kan öppnas (vanligen via en gångjärnsmekanism längs främre eller bakre randen av höljet) för att ge tillgång till det nämnda rummet

Översättningar

Översättningar

• bokmål: panser ^(no) n
• danska: motorhjelm u
• engelska:
  • amerikansk: hood ^(en)
  • brittisk: bonnet ^(en)
• finska: konepelti ^(fi)
• franska: capot ^(fr) m
• nynorska: panser n
• turkiska: kaput ^(tr)
• tyska: Motorhaube ^(de) f