Wilhelmshaven
| Wilhelmshaven | |||
| Kreisfri stad | |||
 Stadsparken.
| |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Niedersachsen | ||
| Höjdläge | 2 m ö.h. | ||
| Koordinater | 53°31′N 08°08′Ö / 53.517°N 8.133°Ö | ||
| Yta | 107,07 km² ()[1] | ||
| Folkmängd | 76 089 ()[2] | ||
| Befolkningstäthet | 711 inv./km² | ||
| Postnummer | 26351 – 26389 | ||
| Riktnummer | 4421, 4423 | ||
| Registreringsskylt | WHV | ||
| Kommunkod | 03 4 05 000 | ||
| Regionalkod | 03 4 05 0000 03 4 05 0000 000 | ||
| Geonames | 3221100 | ||
| OSM-karta | 62444 | ||
  Läget för Wilhelmshaven i Tyskland
| |||
 Läget för Wilhelmshaven i Niedersachsen
| |||
| Webbplats: Wilhelmshaven | |||
Wilhemshaven är en hamnstad i nordvästra Tyskland i delstaten Niedersachsen. Staden, som inte ingår i något distrikt utan är en så kallad kreisfri stad, har omkring 76 000 invånare.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Wilhelmshaven ligger på det nordtyska låglandet vid den stora bukten Jadebusen i Nordsjön, cirka 2 meter över havet. Staden, som geografiskt tillhör landskapet Ostfriesland, ligger i östra delen av halvön Ostfriesland, mellan Dollart och Jadebusen. Staden präglas av det omgivande marsklandet och är omgiven av skyddsvallar mot översvämningar vid stormfloder. Delar av de omgivande kustområdena tillhör Nationalpark Niedersächsisches Wattenmeer.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Till skillnad från övriga städer i Ostfriesland har Wilhelmshaven en förhållandevis kort historia. Staden växte upp kring den tyska flottbas vid floden Jade som grundades 1869. Stadens historia har därefter präglats av den tyska flottans utveckling. Kungariket Preussen och dess kung Vilhelm I köpte år 1853 det område där staden i dag ligger av storhertigdömet Oldenburg. På så sätt fick Preussen och den preussiska flottan tillgång till Nordsjön.
När Tyska riket grundades år 1871 blev Wilhelmshaven och Kiel så kallade rikskrigshamnar och år 1873 fick Wilhelmshaven stadsrättigheter. Flottbasen i Wilhelmshaven spelade en viktig roll under första världskriget och hösten 1918 ägde ett uppror rum där. År 1937 blev den oldenburgiska staden Rüstringen en del av Wilhelmshaven.
Efter nazisternas maktövertagande förstärktes åter den tyska flottan och i andra världskriget kom Wilhelmshaven åter att spela en viktig roll. År 1940 hade staden 133 000 invånare. Under kriget skadades staden svårt i bombningar och efter kriget förstördes de olika hamnanläggningarna.
Sedan 1956 är Wilhelmshaven åter en bas för den tyska flottan. Under 1950-talet byggdes en ny oljehamn och på 1970-talet byggdes ett flertal industrier på områden som tidigare varit havsbotten.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Wilhelmshaven har en stor och betydande hamn, särskilt vad gäller oljetransporter. Knappt 30 % av den tyska råoljeimporten går via Wilhelmshaven. Runt staden finns flera stora petrokemiska industriföretag och industrier med anknytning till sjöfarten. Här finns även flera forskningsinstitut och en högskola.
Liksom i övriga delar av Ostfriesland är turismen en viktig del av näringslivet. Runt Wilhelmshaven finns flera badorter och från staden finns även färjetrafik till Helgoland.
Från Wilhelmshaven till Emden, via Aurich, går Ems-Jade-kanalen. Motorvägen A29 går via Oldenburg till Wilhelmshaven.
Staden är viktig för den tyska försvarsmakten, framför allt för flottan. Ungefär 8 000 personer i Wilhelmshaven sysselsätts av försvarsmakten.
Kända personer från Wilhelmshaven
[redigera | redigera wikitext]- Hans Clarin, tysk skådespelare
- Helmut Heißenbüttel, tysk författare
- Eilhard Mitscherlich, tysk kemist
- Erhard Milch, generalöverste i Luftwaffe med judiskt påbrå
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]
Wilhelmshaven har följande vänorter:[3]
Wilhelmshaven har även vänskapliga relationer med:
Borgmästare
[redigera | redigera wikitext]- Reinhard Nieter, SPD, 1945–1952[4]
- Arthur Raschke, CDU, 1952–1953[4]
- Friedrich Peters, Deutsche Partei, 1953–1955[4]
- Reinhard Nieter, SPD, 1956–1961[4]
- Johann Janßen, SPD, 1961–1972[4]
- Arthur Grunewald, SPD, 1972–1976[4]
- Eberhard Krell, SPD, 1976–1981[4]
- Hans Janßen, CDU, november 1981–30 oktober 1986[4]
- Eberhard Menzel, SPD, 1 november 1986–30 oktober 2011[4]
- Andreas Wagner, CDU, 1 november 2011–31 oktober 2019[5]
- Carsten Feist, partilös, 1 november 2019–
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ GV100 Monatsausgabe 31.08.2021 (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 30 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Städtepartnerschaften und Städtefreundschaften Arkiverad 6 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d e f g h i] hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.wilhelmshaven.de , läst: 18 juli 2019.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Wilhelmshaven.
- Wilhelmshavens officiella webbplats (på tyska)
- Sevärdheter i Wilhelmshaven (på tyska)
- Tyska flottan (på tyska)
| |||||||||
