Hoppa till innehållet

Fettisdagen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Vita tisdagen)
Fettisdagen
En semla eller fastlagsbulle på en assiett.
TypKristen högtid
DatumTisdagen efter fastlagssöndagen
(13 februari 2024)
Geografi och firareKristna i hela världen
PeriodGammal tradition
AnledningSista dagen före fastan
TraditionerÄta semlor/fastlagsbullar (Sverige, Finland, Norge och Danmark)
Andra namnSemmeldagen
Fastlagstisdagen (Finland)
Tidigare namnVita tisdagen

Fettisdagen, eller något ålderdomligt vita tisdagen (en beteckning som dock även något oegentligt används för tisdagen i stilla veckan[1]), på finlandssvenska fastlagstisdagen, är i kristen tradition tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påsk. Dagen är därmed rörlig, och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars. Fettisdagen är den tredje av de tre dagarna i fastlagen, dagarna före fastan, där den första är fastlagssöndagen och den andra är blåmåndagen. Fastan börjar därefter med askonsdagen.

Namnet fettisdag är bildat av "fet" och "tisdag", där fet syftar på all fet mat som brukade ätas på fettisdagen, den sista dagen före fastan. Ordet är belagt sedan 1594.[2] Under 1600-talet talades om fetdagar som en motsats till fastedagar. Under fetdagar tilläts man att äta fet mat.[3] Hur vita tisdagen har fått sitt namn är oklart, men en teori är att namnet kommer av det vita vetemjöl som man bakar semlor med[4].

I svenskan förknippas fettisdagen ofta med semlor, men förr var det en dag som förutom den feta maten var fylld av lekar (benämns även tisdagslekar) och festliga traditioner. Bland annat kunde man piska varandra med fastlagsris (även kallat tisdagsris). Fastlagsupptågen förbjöds efter reformationen, men levde särskilt kvar på landsbygden.[5][6]

Fettisdagsgubbar i Alfta socken i Hälsingland i början av 1900-talet.
Se även: Semla

I Sverige kunde man äta sju mål mat under fettisdagen och särskilt under 1800-talet var det vanligt med fettisdagssoppa och fläskkorv. Fastlagsbullen var då mer av en frivillig efterrätt som brukade serveras i djup tallrik med mjölk. Till skillnad från senare fastlagsbullar saknade bullarna helt fyllning.[7] Traditionen att denna dag äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar, har levt kvar. I Sverige såldes det år 2022 runt sex miljoner semlor på fettisdagen.[8] Förr åts dock bullarna främst på måndagen, som i Sydsverige kallades för "bullamåndag".[9][10] I Svenskfinland och Skåne kallas bakverket fastlagsbulle, i Norge och Danmark för fastelavnsbolle.

Enligt isländsk tradition är det vanligt att äta ärtsoppa och saltat (lamm-)kött på fettisdagen.[11] Traditionellt konsumerar islänningarna fastlagsbullarna på måndagen istället.[12]

I början av 1900-talet förekom en lovdag, fettisdagslovet, i Stockholms skolor.

Fettisdagsgubbar

[redigera | redigera wikitext]

Att gå fettisdagsgubbe är en tradition snarlik att gå påskkärring, med undantag att man besöker butiker istället för gårdar och på fettisdagen istället för kring påsk. Traditionen är gammal och kommer ifrån när människor gick från gård till gård och tiggde mat; på fettisdagen kunde de inte bli nekade. I modern tid är det framförallt barn som går, och då ofta klädda i vanliga maskeradkläder. Traditionen är särskilt kvarlevande i Alfta i Hälsingland.[13]

I Anundsjö (Bredbyn och byarna däromkring) i Örnsköldsviks kommun lever också traditionen att gå fettisdag kvar. Barn går runt i gårdarna och tigger godis och de behöver inte vara utklädda.[14][15]

Faschingskrapfen, bullar fyllda med aprikossylt, äts i södra Tyskland och Österrike under fettisdagen.

Frankrike (Mardi gras)

[redigera | redigera wikitext]

På franska kallas dagen för Mardi gras (som också betyder 'fet tisdag') och det är därifrån som Mardi Gras-karnevalen i New Orleans har fått sitt namn.

Litauen (Užgavėnės)

[redigera | redigera wikitext]

I Litauen kallas den Užgavėnės och innebär att man äter pannkakor eller spurgos (litauiska munkar).

Storbritannien (Shrove Tuesday)

[redigera | redigera wikitext]

I England och i många andra engelsktalande länder kallas dagen för "Shrove Tuesday" eller "Pancake Day", en dag då man äter pannkakor till middag.

Tyskland, Österrike och Schweiz (Faschingsdienstag, Fasnachtsdienstag, Fasnetzieschdig)

[redigera | redigera wikitext]

I Österrike och Bayern i Tyskland heter dagen "Faschingsdienstag" och firas med karneval och festande. I Schweiz och Baden-Württemberg i Tyskland heter dagen "Fasnachtsdienstag" eller "Fasnetzieschdig" på dialekten.

Fettisdagen infaller mellan blåmåndagen och askonsdagen. Tidpunkten för fettisdagen är rörlig. Den inträffar 47 dagar före påsk, vilken i sin tur enligt kyrkokalendern inträffar första söndagen efter första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars.[16]

Fettisdagen kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars.[17]

År Datum
2005 8 februari
2006 28 februari
2007 20 februari
2008 5 februari
2009 24 februari
2010 16 februari
2011 8 mars
2012 21 februari
2013 12 februari
2014 4 mars
2015 17 februari
2016 9 februari
2017 28 februari
2018 13 februari
2019 5 mars
2020 25 februari
2021 16 februari
2022 1 mars
2023 21 februari
2024 13 februari
2025 4 mars
2026 17 februari
2027 9 februari
2028 29 februari
2029 13 februari
  1. ^ ”Fettisdagen”. Institutet för språk och folkminnen. Arkiverad från originalet den 26 december 2016. https://web.archive.org/web/20161226145812/http://www.sprakochfolkminnen.se/folkminnen/handelser-i-almanackan/kalender/i-almanackan/handelser-i-almanackan/2016-03-14-fettisdagen.html. Läst 26 december 2016. 
  2. ^ Nationalencyklopedin, uppslagsordet 'fettisdag': ordet belagt "sedan 1594; fet- påminner om all god mat som åts denna dag".
  3. ^ Svenska Akademiens ordbok: fetdag
  4. ^ Harrison, Dick (31 mars 2015). ”Blå måndag och vit tisdag”. http://blog.svd.se/historia/2015/03/31/bla-mandag-och-vit-tisdag/. Läst 6 mars 2018. 
  5. ^ ”Festen före fastan”. SVT Nyheter. 19 februari 2007. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/festen-fore-fastan. Läst 21 februari 2023. 
  6. ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: fettisdag
  7. ^ ”Fettisdagen”. www.isof.se. https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/handelser/fettisdagen. Läst 21 februari 2023. 
  8. ^ ”Tusentals bagare bakar miljontals semlor”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/tusentals-bagare-bakar-miljontals-semlor/. Läst 22 februari 2023. 
  9. ^ Lotta Bergström (28 december 1999). ”Semlornas tid är redan här”. Arbetet Nyheterna. 
  10. ^ Maria Kållberg (30 januari 2006). ”Fettisdagen”. Kvällsposten. 
  11. ^ ”Visit Island: Evenemang”. Arkiverad från originalet den 7 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190207015449/https://se.visiticeland.com/se-gora/historia-och-kulturarv/evenmang. Läst 5 februari 2019. 
  12. ^ ”Tradition och nytänk möts på fettisdagen”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/tradition-och-nyt%C3%A4nk-m%C3%B6ts-p%C3%A5-fettisdagen-1.5172671. Läst 5 februari 2019.   [inloggning kan krävas]
  13. ^ ”Fettisdagsgubbarna lever vidare i Alfta - helahalsingland.se”. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518103638/http://www.helahalsingland.se/halsingland/ovanaker/fettisdagsgubbarna-lever-vidare-i-alfta. Läst 16 maj 2015. 
  14. ^ ”Tradition i Kubbe - gå Fettisdag”. http://www.allehanda.se/angermanland/ornskoldsvik/tradition-i-kubbe-ga-fettisdag. Läst 4 mars 2014. 
  15. ^ ”Gammal tradition lever vidare i Anundsjö”. http://www.allehanda.se/angermanland/ornskoldsvik/gammal-tradition-lever-vidare-i-anundsjo. Läst 10 februari 2016. 
  16. ^ Sofie Loman. ”När infaller påsken?”. Nätverket Seniorhuset. http://www.kolumbus.fi/seanhype/luckan/senior-it/nar_infaller_pasken.htm. Läst 18 februari 2010. 
  17. ^ More on dates - What are the earliest and latest dates that Mardi Gras can occur? Arkiverad 29 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 januari 2012

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]