Torsten Gullberg
Torsten Gullberg | |
Född | 16 augusti 1884 Oskarshamn, Sverige |
---|---|
Död | 11 december 1948 (64 år) Stockholm |
Begravd | Norra begravningsplatsen |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Palmgrenska samskolan Malmö latinskola Katedralskolan Stockholms samgymnasium |
Sysselsättning | Journalist, pilot |
Arbetsgivare | Oskarshamns-Tidningen Stockholms-Tidningen Vecko-Journalen Öresundsposten Blekinge Läns Tidning Helsingborgs Dagblad Dagens Nyheter |
Maka | Elsa Gullberg (g. 1912–)[1] |
Föräldrar | Gustaf Teodor Gullberg[1] |
Redigera Wikidata |
Torsten Iwanowitsch Gullberg, född 16 augusti 1884 i Oskarshamn, död 11 december 1948 i Kungsholm, Stockholm[2], var en svensk journalist och flygare.
Han var son till redaktör Gustaf Gullberg och Josefina Johannesén samt från 1912 gift med Elsa Svensson. Gullberg studerade vid Palmgrenska samskolan i Stockholm, Malmö högre allmänna läroverk, Lunds högre allmänna läroverk och Stockholms samgymnasium. Han flygutbildades vid Thulins flygskola på Ljungbyhed 1917 och erhöll svenskt flygcertifikat nr 102 [3]. Han arbetade en kortare tid under hösten 1904 vid Oskarshamns-Tidningen som följdes av kortare vikariat vid Blekinge Läns Tidning våren 1905, Helsingborgs Dagblad hösten 1905 och ett sommarvikariat vid Öresunds-Posten 1906. Han anställdes som Stockholms-Tidningens korrespondent i Malmö under hösten 1906 men förflyttades först till Berlin 1907 och senare London 1908 för att slutligen arbeta vid tidningens redaktion i Stockholm fram till 1913. Han var redaktör vid Veckojournalen från 1913 och medarbetare i Dagens Nyheter 1914-1917. Han bedrev vid sidan av sitt journalistarbete affärsverksamhet inom flyg- och fastighetsmarknaden. Han var styrelseledamot i Kungliga Svenska Aeronautiska Sällskapet 1909—1921 med två korta avbrott och generalsekreterare i Nordiska flygkonferensen 1918 samt sekreterare i Statens lufttrafikkommitté 1919—1921.Han skrev artiklar i Illustrerad veckojournal men medverkade även i andra tidskrifter under signaturerna Sten Berg, Claudius, Parpignol, Notarius, Peter Flygare och T. G-g. Under eget namn utgav han 1929 boken Svenska vingar, pioniärskedet 1900-1930[4].
Källor
[redigera | redigera wikitext]Publicistklubbens porträttmatrikel 1936, sid 199, Libris 314977.