Sydafrikas president

Republiken Sydafrikas president
	Republiken Sydafrikas president
	Presidentens flagga
	Nuvarande; Cyril Ramaphosa; sedan 15 februari 2018
Titel	Excellens
Säte	Kapstaden; Pretoria
Utses av	Sydafrikas nationalförsamling
Mandatperiod	5 år; Ett omval
Förste innehavare	Nelson Mandela; (Charles Robberts Swart)
Inrättat	1994 (1961)
Webbplats	http://www.thepresidency.gov.za/

Republiken Sydafrikas president (engelska: President of the Republic of South Africa) är Sydafrikas statschef och regeringschef. Statschefen besitter den praktiska verkställande makten i landet och är bland annat högste befälhavare för de Sydafrikas väpnade styrkor.^[1]

Den sydafrikanska konstitutionen har en ytterst ovanlig konstruktion med en stark president som är vald av parlamentet. I de flesta länderna som låter parlamentet välja president är dennes roll ceremoniell (så exempelvis Tysklands förbundspresident och Israels president).

Cyril Ramaphosa är Sydafrikas president sedan 15 februari 2018.

Historia

Från bildandet av Sydafrikanska unionen år 1910 som en dominion i det brittiska imperiet var den brittiske monarken Sydafrikas statschef, representerad i landet av en generalguvernör.^[2] I och med Westminsterstatuten 1931 separerades formellt det brittiska statschefsämbetet från det i samväldesrikena men en formell titel för Sydafrika gavs först Elisabet II som drottning av Sydafrika.

År 1961 upphörde Sydafrika, efter en folkomröstning, att erkänna den brittiska monarken som sin statschef och antog ett republikanskt statsskick.^[2] Landets nya statschef, formellt Republiken Sydafrikas statspresident, var Charles Robberts Swart som också var generalguvernör under landets sista år som samväldesrike.

Fram till 1984 var presidentämbetet i Sydafrika ceremoniellt och den reella verkställande makten låg hos premiärministern, men därefter slogs de två posterna samman och Sydafrika fick en exekutiv statschef. Den första av hela folket demokratiskt valde presidenten var Nelson Mandela som valdes år 1994.

Lista över Sydafrikas statschefer

Sydafrikanska unionens generalguvernörer (1910–1961)

Porträtt	Namn (Född–Död)	Ämbetsperiod		Monark
Porträtt	Namn (Född–Död)	Tillträdde	Avgick	Monark
	Herbert John Gladstone (1854–1930)	31 maj 1910	8 september 1914	Georg V av Storbritannien (1865–1936) 1910–1936
	Sydney Charles Buxton (1853–1934)	8 september 1914	17 november 1920
	Prins Arthur av Connaught (1883–1938)	17 november 1920	21 januari 1924
	Alexander Cambridge, 1:e earl av Athlone (1874–1957)	21 januari 1924	26 januari 1931
	George Villiers, 6:e earl av Clarendon (1877–1955)	26 januari 1931	5 april 1937
	George Villiers, 6:e earl av Clarendon (1877–1955)	26 januari 1931	5 april 1937	Georg VI av Storbritannien (1895–1952) 1936–1952
	Sir Patrick Duncan (1870–1943)	5 april 1937	17 juli 1943
	Nicolaas Jacobus de Wet (1877–1955) (Ställföreträdare)	17 juli 1943	1 januari 1946
	Gideon Brand van Zyl (1873–1956)	1 januari 1946	1 januari 1951
	Ernest George Jansen (1881–1959)	1 januari 1951	25 november 1959
	Ernest George Jansen (1881–1959)	1 januari 1951	25 november 1959	Elizabeth II av Sydafrika (1926- ) 1952–1961
	Lucas Cornelius Steyn (1903–1976) (Ställföreträdare)	26 november 1959	11 december 1959
	Charles Robberts Swart (1894–1982)	11 december 1959	30 april 1961
	Lucas Cornelius Steyn (1903–1976) (Ställföreträdare)	30 april 1961	31 maj 1961

Sydafrikas statspresidenter (från 1961 till 1994)

Statspresidenter med ceremoniella uppgifter (1961–1984)

Nr	Namn	Tillträdde	Avgång	Parti	Anmärkning
1.	Charles Robberts Swart	1961	1967	Nationalistpartiet
2.	T.E. Dönges	-	-	Nationalistpartiet	vald 1967 men tillträdde aldrig av hälsoskäl
tf.	Jozua François Naudé	1967	1968	Nationalistpartiet	tillförordnad
3.	Jacobus Johannes Fouché	1968	1975	Nationalistpartiet
4.	Nicolaas Johannes Diederichs	1975	1978	Nationalistpartiet
tf.	Marais Viljoen	1978	1978	Nationalistpartiet	tillförordnad
5.	Balthazar Johannes Vorster	1978	1979	Nationalistpartiet
6.	Marais Viljoen	1979	1984	Nationalistpartiet

Statspresidenter med verkställande makt 1984–1994

Nr	Bild	Namn	Tillträdde	Avgång	Parti	Anmärkning
7.		Pieter Willem Botha	14 september 1984	15 augusti 1989	Nationalistpartiet
8.		Frederik Willem de Klerk	20 september 1989	10 maj 1994	Nationalistpartiet

Sydafrikas presidenter från 1994 (efter apartheidtiden)

Nr	Namn	Tillträdde	Avgång	Parti
1.	Nelson Mandela	10 maj 1994	16 juni 1999	African National Congress
2.	Thabo Mbeki	16 juni 1999	24 september 2008	African National Congress
3.	Kgalema Motlanthe	25 september 2008	9 maj 2009	African National Congress
4.	Jacob Zuma	9 maj 2009	14 februari 2018	African National Congress
5.	Cyril Ramaphosa	15 februari 2018		African National Congress

Se även

Lista över Sydafrikas regeringschefer

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Governor-General of the Union of South Africa, tidigare version.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, State President of South Africa, tidigare version.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, President of South Africa, tidigare version.

Noter

^ ”Mandate and Core business” (på engelska). www.thepresidency.gov.za. The Presidency, Republic of South Africa. https://www.thepresidency.gov.za/mandate-and-core-business. Läst 8 januari 2022.
^ [a b] ”History” (på engelska). The Presidency, Republic of South Africa. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220813000449/https://thepresidency.gov.za/content/history. Läst 8 januari 2022.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Sydafrikas president.

[1] ”Mandate and Core business” (på engelska). www.thepresidency.gov.za. The Presidency, Republic of South Africa. https://www.thepresidency.gov.za/mandate-and-core-business. Läst 8 januari 2022.

[History-2] [a b] ”History” (på engelska). The Presidency, Republic of South Africa. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220813000449/https://thepresidency.gov.za/content/history. Läst 8 januari 2022.

[1]

[2]