Hoppa till innehållet

Svag teoretisk begåvning

Från Wikipedia

Svag teoretisk begåvning,[1] tidigare benämnd svag begåvning, är en term som används för personer som har en intelligenskvot (IK) som ligger inom normalzonens nedre del, det vill säga ett IK på cirka 70–85, som i intervallets lägre värden gränsar till intellektuell funktionsnedsättning.[2] Till skillnad från intellektuell funktionsnedsättning är svag teoretisk begåvning ingen psykiatrisk diagnos, varken i diagnosmanualen CDDR för ICD-11[3], i diagnosmanualen CDDG för ICD-10 eller i diagnosmanualen DSM-5-TR[4](jfr s. 821 och 836).

Någon absolut gräns för vad som räknas som svag teoretisk begåvning finns dock inte.[5] Personer med svag teoretisk begåvning har ofta en bristande förmåga till abstrakt tänkande.[6][7] I de flesta fall av svag teoretisk begåvning handlar det om en skada i det centrala nervsystemet, som hämmar begåvningsutvecklingen.[5]

Personer med en svag teoretisk begåvning kan ha svårt att lära sig om omvärlden endast genom litteratur. Däremot kan deras föreställningsvärld vidgas genom resor och besök på andra orter.[8]

Samhället har ofta sett personer med svag teoretisk begåvning som ett problem, eftersom de ofta uppvisar ett avvikande beteende. De kognitiva svårigheterna är däremot svårare att upptäcka, vilket ofta lett till att personer med svag teoretisk begåvning har blivit utfrysta och inte från skola och samhälle fått det stöd och den hjälp som de behöver. På senare tid har man gjort mera för de svagt begåvade. I vissa kommuner kan elever med svag teoretisk begåvning få undervisning tillsammans med elever som på grund av en lindrig utvecklingsstörning är mottagna i särskolan, dessa klasser kallas för samundervisningsgrupper.[9] De kan även få annat stöd för att klara av skolgången, till exempel kognitiva hjälpmedel eller elevassistans.

Terminologi

[redigera | redigera wikitext]

De svenska benämningarna för individer med en intelligenskvot på cirka 70–85 varierar mellan olika källor.

Källa Benämning på svenska Benämning på engelska
DSM-5-TR[4]:836 (svensk benämning enligt Mini-D 5 : Diagnostiska kriterier enligt DSM-5-TR)[10] "intellektuell funktionsnivå på gränsen till intellektuell utvecklingsstörning" "borderline intellectual functioning"
DSM-5[11] (svensk benämning enligt Mini-D 5 : Diagnostiska kriterier enligt DSM-5)[12] "marginell intellektuell funktionsnedsättning" "borderline intellectual functioning"
DSM-IV-TR[13] (svensk benämning enligt Mini-D IV : Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR)[14] "marginell mental retardation" "borderline intellectual functioning"
DSM-IV[15] (svensk benämning enligt Mini-D IV : Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV)[16] "marginell mental retardation" "borderline intellectual functioning"
DSM-III (svensk benämning enligt Mini-D : Diagnostiska kriterier enligt DSM-III)[17] "marginell mental retardation" "borderline intellectual functioning"

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Carlsson Kendall, Gunilla (2015). Elever med svag teoretisk begåvning. Lärpocket (Första upplagan). Stockholm: Natur & Kultur. Libris 17388188. ISBN 9789127442139 
  2. ^ Bakk, Ann & Grunewald, Karl (2006). Omsorgsboken. Stockholm: Liber
  3. ^ Världshälsoorganosationen (WHO) (2024). Clinical descriptions and diagnostic requirements for ICD-11 mental, behavioural and neurodevelopmental disorders (CDDR). sid. 96. https://www.who.int/publications/i/item/9789240077263 
  4. ^ [a b] American Psychiatric Association (APA) (2022). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fifth edition, text revision : DSM-5-TR 
  5. ^ [a b] Brockstedt, Håkan (2006). Begåvningshandikappet. Bakk, Ann & Grunewald, Karl (red.), Omsorgsboken. Stockholm: Liber.
  6. ^ Kylén, Gunnar (1981). Begåvning hos utvecklingsstörda. Stockholm: Ala
  7. ^ Tideman, Magnus (2000). Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund: Studentlitteratur.
  8. ^ Tideman, Magnus (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning.Lund: Studentlitteratur.
  9. ^ Blom, Anna (2004). Elever mitt emellan: om samundervisningsgrupper, dess elever och organisation. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.
  10. ^ Herlofson, Jörgen (2022). Mini-D 5 : Diagnostiska kriterier enligt DSM-5-TR. Pilgrim press. sid. 363 
  11. ^ American Psychiatric Association (APA) (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fifth edition : DSM-5. sid. 727 
  12. ^ Herlofson, Jörgen (2013). Mini-D 5 : Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Pilgrim press. sid. 313 
  13. ^ American Psychiatric Association (APA) (2000). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fourth edition, text revision : DSM-IV-TR. sid. 740 
  14. ^ Herlofson, Jörgen; Landqvist, Mats (2002). Mini-D IV : Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. sid. 234 
  15. ^ American Psychiatric Association (APA) (1994). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fourth edition : DSM-IV. sid. 684 
  16. ^ Herlofson, Jörgen; Landqvist, Mats (1995 (tryckt 1999)). Mini-D IV : Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV (2). Pilgrin press. sid. 234 
  17. ^ Herlofson, Jörgen; Berg, Gunilla; Farde, Lars; Mårtensson, Björn; Åsberg, Marie (200). Mini-D : Diagnostiska kriterier enligt DSM-III. Pilgrim press. sid. 31–32 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svag_teoretisk_begåvning&oldid=56116758”