Hoppa till innehållet

Storkyrkoförsamlingen

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Storkyrkoförsamlingen
Före detta församling
LandSverige
KommunStockholms kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftStockholms stift
Bildad1260[1]
 av del avSolna församling
UtbrutetDanviks hospital och Sicklaö församling (1558)
Tyska S:ta Gertruds församling (1558)
Finska församlingen (1577)
Klara församling (1587)
Maria Magdalena församling (1591)
Riddarholmens församling (1600)
InförlivatRiddarholmens församling (1807)
Upphörd1989
Uppgått iStockholms domkyrkoförsamling
Folkmängd2 668 ()[2]
Karta
Storkyrkoförsamlingens läge i Stockholms län.
Storkyrkoförsamlingens läge
i Stockholms län.
Storkyrkoförsamlingens läge
i Stockholms län.
Koordinat59°19′31″N 18°04′17″Ö / 59.325319444444°N 18.071338888889°Ö / 59.325319444444; 18.071338888889
Area0,9 kvadratkilometer[3]
Koder, länkar
Församlingskod018001
KyrkoarkivSE/SSA/0016
Redigera Wikidata

Storkyrkoförsamlingen var en församling i Stockholms stift i Stockholms kommun. Församlingen uppgick 1989 i Stockholms domkyrkoförsamling. Församlingskyrka var Storkyrkan.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Ursprunget är den år 1260 genom en utbrytning ur Solna församling bildade Sankt Nikolai församling som namnändrades 1907 till Storkyrkoförsamlingen. 1558 utbröts Danviks hospital och Sicklaö församling (Danviksdelen), 3 maj 1558 utbröts Tyska Sankta Gertruds församling, 6 november 1577 utbröts Finska församlingen, 1587 utbröts Norrmalms församling (Klara), 25 juli 1591 utbröts Södermalms församling (Maria Magdalena), i början av 1600-talet utbröts Riddarholmens församling som sedan 1 december 1807 införlivades igen. Församlingen uppgick 1989 i Stockholms domkyrkoförsamling.

1 maj 1906 (enligt beslut den 16 mars 1906) överfördes Helgeandsholmen till Storkyrkoförsamlingen från församlingarna Klara och Jakob och Johannes församling.[4]

Församlingen utgjorde till 1529 ett eget pastorat för att därefter till 1 maj 1638 vara moderförsamling i pastoratet Storkyrkoförsamlingen och Riddarholmen där till 1636 även Solna församling ingick. Från 1 maj 1638 till 1668 eget pastorat för att därefter till 1671 vara moderförsamling i pastoratet Storkyrkoförsamlingen och Solna. Från 1671 utgjorde församlingen ett eget pastorat. [5]

Areal

[redigera | redigera wikitext]

Storkyrkoförsamlingen omfattade den 1 januari 1976 en areal av 0,9 kvadratkilometer, varav 0,4 kvadratkilometer land.[6]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Nikolai eller Storkyrkoförsamlingen 1805–1985[7][8][9]
ÅrFolkmängd
1805
  
10 605
1810
  
9 842
1820
  
11 104
1830
  
11 654
1840
  
11 842
1850
  
12 985
1860
  
11 749
1870
  
12 077
1880
  
12 481
1890
  
11 013
1900
  
11 594
1910
  
10 341
1920
  
10 834
1930
  
11 545
1935
  
10 402
1940
  
8 909
1945
  
8 734
1950
  
7 923
1955
  
7 217
1960
  
6 433
1965
  
6 206
1970
  
5 992
1975
  
5 531
1980
  
2 858
1985
  
2 747
Anm: För åren 1805-1850: befolkning enligt mantalsskriven befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. Personer tillhörande icke-territoriella församlingar är inräknade i de territoriella församlingarnas folkmängd.
För åren 1860-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1955 samt 1975-1985: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Präster

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkoherdar

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid[10] Namn Levnadstid Övrigt
1524–1527 Nicolaus Stecker
1529–1539 Joannes Nicolai Kökemester
1540– Benedictus Olai
1543–1552 Olaus Petri (Phase) –1552
1553–1562 Johannes Nicolai Ofeegh –1574
1562–1565 Laurentius Olai Gestricius –1565
1566–1567 Jonas Erici
1567–1576 Olaus Petri Medelpadius –1597
1578–1580 Jonas Birgeri 1541–1580
1581–1585 Laurentius Erici Forserus
1585–1590 Petrus Pauli 1550–1594
1593–1599 Ericus Olai Skepperus 1555–1620
1600–1603 Carolus Petri Hedemorensis –1603
1604–1611 Johannes Raumannus 1570–1614
1611–1619 Olaus Elimaeus 1570–1629
1621–1623 Benedictus Petri Leuchovius 1585–1623
1624–1639 Jacobus Johannis Zebrozynthius 1582–1642
1640–1648 Olaus Laurelius 1585–1670
1648–1649 Simon Benedicti 1601–1649
1650–1666 Erik Gabrielsson Emporagrius 1606–1674
1665 Erik Odhelius 1620–1666 Utnämnd 1665.
1666–1671 Nicolaus Johannis Rudbeckius 1622–1676
1671–1679 Olof Svebilius 1624–1700
1679–1682 Carolus Carlsson 1642–1708
1682–1712 Matthias Iser 1645–1725
1712–1718 Samuel Törling 1662–1718
1719–1725 Sven Caméen 1667–1729
1725–1731 Nils Barchius 1676–1733
1731–1735 Andreas Kalsenius 1688–1750
1735–1743 Eric Alstrin 1683–1762
1744–1750 Anders Bergius 1693–1750
1752–1771 Georg Claes Schröder 1713–1773
1771–1775 Daniel Herweghr 1720–1787
1775–1779 Olof Celsius den yngre 1716–1794
1779–1782 Uno von Troil 1746–1803
1782–1785 Carl Edvard Taube 1746–1785
1789–1801 Johan Gustaf Flodin 1741–1808
1801–1813 Gustaf Murray 1747–1825
1813–1818 Per Samuel Drysén 1760–1818
1821–1839 Johan Olof Wallin 1779–1839
1840–1841 Carl Peter Hagberg 1778–1841
1845–1857 Abraham Zacharias Pettersson 1792–1857
1860–1879 Carl Magnus Fallenius 1815–1879
1882–1883 Thore Strömberg 1820–1889
1884–1895 Fredrik Fehr 1849–1895
1897–1918 Johan Fredrik Håhl 1835–1918
1921–1940 Nils Widner 1870–1940
1943–1958 Olle Nystedt 1888–1974
1959–1970 Åke Zetterberg 1908–1985 Drabbad av ett slaganfall 1967
1967–1970 Ove Hassler 1904–1988 Tillförordnad
1970–1972 Åke Kastlund 1916–1999
1972–1979 Lars Carlzon 1918–2004
1980–1985 Ludvig Jönsson 1923–1985
1986–1989 Gösta Wrede 1928–2018

Komministrar

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid[10] Namn Levnadstid Övrigt
1528–1541 Ericus Svenonis Hjort –1545
1533–1540 Lars
1534–1537 Welam
1541–1553 Hans
1546–1550 Mårten
1547–1548 Matts
1547–1576 Petrus Erici
1547–1576 Ericus Petri
1553 Michael Nicolai
1554 Michael Olai
1566–1580 Hans Laurentii
1573–1581 Jacob Andreæ
1577–1585 Augustinus Olai Senare kyrkoherde i Riddarholmens församling.
1579 Christoffer
1580–1592 Johannes Johannis Täbyensis Senare kyrkoherde i Danviks församling.
1581–1585 Mårten Johannis Senare poenitentiarier.
1586–1587 Joen
1586–1589 Nicolaus Andreæ Gaza –1647 Senare superintendent i Estland.
1587–1588 Daniel
1589–1592 Ericus Erici Helsingius
1589–1592 Engelbertus Engelberti
1592–1605 Michael Laurentii Roslagius –1618
1605–1612 Håkan
1613–1618 Michael Laurentii Roslagius –1618
1619–1633 Laurentius Matthiæ Myliander 1580–1674 Senare kyrkoherde i Maria Magdalena församling.
1636–1644 Johannes Johannis Giristadius –1644
1645–1679 Johannes Petri Kellingius –1679
1681–1689 Olaus Andreæ Amnæus –1689
1691–1697 Johan Welin –1697 Utnämnd till kyrkoherde i Filipstads församling.
1698–1715 Jonas Högvall 1662–1729 Senare kyrkoherde i Nors församling.
1717–1729 Anders Båld d.ä. 1679—1751 Senare kyrkoherde i Katarina församling.
1729–1747 Nils Sundius 1687–1761 Senare kyrkoherde i Nora församling
1747–1767 Johan Stenbeck Senare kyrkoherde i Hedvig Eleonora församling.
1767–1779 Sven Sandmark 1729–1786 Senare kyrkoherde i Rångedala församling
1779–1795 Ludvig Bernhard Ahnger 1741–1795
1798–1809 Carl Benjamin Lundal 1757–1809
1812–1819 Johan Gustaf Bure 1766–1819
1822–1836 Eric Johan Bergegren 1768–1836 Riksdagsman.
1839–1860 Lars Gabriel Bollin 1805–1860
1861–1865 Otto Abraham Askergren 1816–1890 Senare kyrkoherde i Gamleby församling.
1865–1889 Harald Johan Ruus 1821–1889
1892–1906 Ernst Johan Holmberg 1849–1906
1907–1931 Axel Christer Mörner 1851–1941
1932–1937 Oscar Krook 1872–1949 Senare kyrkoherde i Ulrika Eleonora församling.
1938– Gabriel Grefberg 1892–1960

Andre komministrar

[redigera | redigera wikitext]

Komministertjänsten vakanssattes 20 juni 1924 och drogs in 1 maj 1926.[10]

Ämbetstid[10] Namn Levnadstid Övrigt
1592–1593 Johan
1593–1605 Steno Holgeri
1606–1612 Augustin –1612
1613–1623 Ericus Erici Gestricus
1624–1630 Olaus Petri Roslagius
1631–1642 Ericus Martini Wendalius –1650
1642–1646 Johan Gammarl –1652
1646–1661 Joannes Caroli Gishulterus –1665
1661–1664 Samuel Matthiæ Edh –1667
1664–1673 Laurentius Benedicti Sandel 1637–1673
1675–1676 Augustin Lenander 1636–1701
1676–1686 Magnus Johannis Melander 1630–1693
1686–1716 Erik Holmén 1644–1716
1717–1729 Michael Hermonius 1680–1749 Senare kyrkoherde i Maria Magdalena församling.
1729–1730 Christian Törning 1701–1741 Senare kyrkoherde i Riddarholmens församling.
1730–1755 Nils Busk 1686–1755
1757–1777 Sven Fryxell 1719–1787
1777–1797 Lars Lindström 1743–1809
1798–1816 Carl Fredrik Ortman 1756–1823
1816–1842 Johan Logren 1760–1842
1845–1848 Johan Nathanael Gestrin 1804–1887
1848–1858 Carl Edmund Wenström 1810–1879
1859–1887 Philip Gustaf Anjou 1809–1887
1889–1910 Immanuel Kiellman-Göranson 1851–1910
1911–1918 Anton Karlgren 1861–1918

Tredje komministrar

[redigera | redigera wikitext]

Komministertjänsten drogs in 1 februari 1931.[10]

Ämbetstid[10] Namn Levnadstid Övrigt
1592–1599 Olaus Henrici –1599
1600–1606 Azarias (Assar) Johannis 1570–1642
1606–1627 Petrus Laurentii Gothus Tingstadius Senare kyrkoherde i Riddarholmens församling.
1626–1628 Jakob
1628–1634 Engelbertus Olai Noræus 1595–1636
1634–1647 Nicolaus Andreæ Arnæsius 1605–1661
1647–1659 Abrahamus Magni Agrivillius –1672
1660–1673 Jonas Olai Korbelius –1680
1673–1678 Ericus Noræus 1639–1699
1679–1684 Erik Frondin 1647–1708
1684–1692 Johannes Laurentii Barchius 1651–1701
1692–1694 Jonas Andreæ Petrelius 1660–1694
1695–1710 Nicolaus Petri Hjort 1665–1710
1713–1724 Hans Andreæ Gädda 1670–1725
1724–1730 Johan Stricker 1695–1730
1732–1755 Carl Fiellström 1698–1760
1756–1765 Carl Fant 1716–1784
1765–1776 Eric Waller 1732–1811
1776–1783 Adolph Stare 1742–1798
1783–1795 Nils Erik Netzel 1748–1817
1795–1800 Johan Henric Ålenius 1759–1827
1801–1805 Jonas Odén 1746–1805
1806–1815 Nathanael Gnospelius 1765–1846
1815–1822 Gudmund Johan Hallenborg 1781–1824
1823–1828 Johan Samuel Drysén 1787–1828
1832–1844 Carl Fredric Dahlgren 1791–1844
1847–1861 Jacob Herman Tydén 1807–1861
1864–1897 Carl David Bersén 1808–1897
1900–1907 Samuel Fries 1867–1914 Senare kyrkoherde i Oscars församling.
1908–1929 Robert Brandel 1864–1929

Kyrkomusiker

[redigera | redigera wikitext]

Domkyrkoorganister

[redigera | redigera wikitext]
Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1942-1953 David Wikander[11] 1884-1955
1953–1980 Gotthard Arnér[12] 1913-2002 Domkyrkoorganist.[13]
1980–2011 Gustaf Sjökvist 1943-2015

Organister

[redigera | redigera wikitext]

Lista över organister.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1453-1477 Laurens Orgelmästare
1498 Peder Orgellekare
1505-1512 Henrik Olai Organist
1509 Albertus Pictor
1509 Hans Juthe
1510-1512 Laurens Salomonis -1512 organist
1512-1513 Jacobus Kanuti
1513 Örjan orgellekare
1517-1519 Erik (orgellekare) och Anders (stadslekare)
1519-1542 Lars Organist
1530-1535 Henrik Organist
1535-1551 Hans Larsson Organist
1573-1578 Johan Organist
1579-1581 Benedictus Organist
1581 Johan Schönewald
1582-1588 Cornelius Johansson Schröder
1590-1594 Johannes
1595-1598 Påvel Organist'
1623-1641 Johannes Arentz -1648 Organist
1641-1649 Martin Düben 1598-1649 Organist
1649-1662 Anders Düben den äldre 1597-1662 Organist
1663-1689 Martin Decker den äldre -1689 Organist
1689-1717 Lüdert Dijkman 1648-1717 Organist
1717-1753 Ferdinand Zellbell den äldre 1689-1765 Organist
1753-1779 Ferdinand Zellbell d.y. 1753-1779 Organist
1779-1781 Johan Öberg den yngre 1753-1781 Instrumenttillverkare och organist.
1781-1800 Johan Wikmanson 1753-1800 Organist
1800-1825 Eric Gabriel von Rosén 1775-1866 Organist
1822-1827 Anders Holmberg 1799-1870 Ställföreträdande organist.
1830-1872 Carl Torssell 1808-1872 Organist
1875-1915 Conrad Nordqvist 1840–1920 Organist.[14]
1918-1919 Harald Fryklöf 1882–1919 Organist.[14]
1920-1942 David Wikander 1884-1955 Organist.[14]

Kantorer

[redigera | redigera wikitext]

Lista över kantorer.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1885–1908 Johan Lindegren 1842–1908 Kantor.[14]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Storkyrkoförsamlingen (Nikolai församling), läs online, läst: 24 november 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd 31 dec 1988 enligt indelning 1 jan 1989 Del 1-2 Kommuner och församlingar, SCB, 1989, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folk- och bostadsräkningen 1985 : Del 2, Folkmängd och samboende, SCB, 1988, ISBN 91-618-0174-7, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 3. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201910%20(SOS)/Folkrakningen-1910_1.pdf. Läst 5 april 2020 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/kallor/befolkning/. Läst 5 april 2020. 
  8. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngd%201950-1975%20l%C3%A4n,%20kommuner%20och%20f%C3%B6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 5 april 2020 
  9. ^ ”Folk‑ och bostads­räk­ningarna 1860–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/sveriges-officiella-statistik-sos/folk-och-bostadsrakningarna/. Läst 5 april 2020. 
  10. ^ [a b c d e f] S:t Nikolai församling i Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951)
  11. ^ Sjökvist, Gustaf (22 augusti 2002). ”Gotthard Arnér”. Svenska Dagbladet. 
  12. ^ Billing, Ingrid (6 augusti 2002). ”Dödsfall: Gotthard Arnér, Dalarö”. Sydsvenskan. 
  13. ^ DOMPROSTERIET i Sveriges statskalender 1964
  14. ^ [a b c d] Kyrkomusikernas riksförbund: 1901-2001. Stockholm: Kyrkomusikernas riksförbund. 2001. sid. 163-165. Libris 8376384. ISBN 9177180224 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Storkyrkoförsamlingen&oldid=55234327”