S/S Götheborg

S/S Götheborg var ett fartyg som 1848 levererades från Motala Warf i Norrköping. Fartyget höggs upp 1951. Fartyget levererades ursprungligen till Ångbåts Bolaget Stockholm-Göteborg. Fartygets varvsnummer var 19. Skrovet var av stål. Götheborg och hennes systerfartyg Westergöthland (varvsnummer 18) var de första fartygen i Sverige med stålskrov och propellerdrift.

Fartygsdata	MV:s förteckning lev prod
Längd öa	103,08 fot
Bredd	20,00 fot
Höjd köl-underkant reling midskepps	14,79 fot
Höjd köl-underkant däckets bordvartskant	11,83 fot

Fartygsdata	Vid leverans från varv	Vid skrotning
Längd öa	28,91 meter	36,86 meter
Bredd	5,76 meter	6,14 meter
Djupgående	3,43 meter	3,10 meter
Brt/Nrt	264/189 ton	264/189 ton

Fartyget var utrustat med en tvåcylindrig vinkelångmaskin, maskin nr 56, om 50 nominella hk tillverkad vid Motala Verkstad i Motala. Maskintypen, konstruerad av Otto E Carlsund, var i jämförelse med tidigare ångmaskinstyper så bränslesnål att den av sin samtid sågs som imponerande. Fartyget hade plats för 25 passagerare i hytter och 24 i salongen.

Historik

• 1848 Fartyget levererades till Ångbåts Bolaget Stockholm-Göteborg. Kontrakterad byggkostnad var 67 500 riksdaler. Fartyget ersatte Cometen på traden Stockholm-Norrköping.
• 1848 4 juni. Fartyget gjorde sin första resa på traden Stockholm-Göteborg. Resan tog tre och ett halvt dygn.
• 1865 Fartyget köptes av ingenjör W Lindberg som sålde fartyget vidare till ”Linköpings Bolag” ägt av André Oscar Wallenberg i Stockholm. Det döptes om till Hans Brask efter biskopen med samma namn och sattes i trafik på traden Stockholm-Linköping.
• 1874 Ny ångmaskin installerades.
• 1875 Oktober. Fartyget köptes av Hjo-Stentorps Jernvägs AB i Hjo för 20 500 kr. Det döptes om till Hjo och sattes i trafik på Vättern.
• 1876 15 april. Fartyget avgick mot Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm för att där få en ny ångmaskin installerad. Kostnad för maskinen 14 500 kr. Även reparationer på fartyget gjordes.
• 1876 11 september. Fartyget återkom till Hjo.
• 1876 6 oktober. Fartyget var åter i trafik på Vättern på traden Hjo–Hästholmen–Gränna–Visingsö–Jönköping.
• 1881 Juni. Fartyget köptes av C A Hermansson i Köping som bildade Köpings Nya Ångbåts AB. Fartyget döptes om till Köping och sattes i nattrafik mellan Köping och Stockholm.
• 1884 Fartyget övertogs av Köpings Ångfartygs Rederi AB i Köping.
• 1889 Fartyget köptes av dess befälhavare kapten J P Blomqvist. Det döptes om till Arboga II.
• 1889 Juni. Fartyget körde med full fart upp på land vid fyren på Edebygrundet i Granfjärden.
• 1893 Fartyget köptes av Arboga Rederi AB i Arboga.
• 1895 Fartyget köptes av Stockholms Transport- och Bogseringsaktiebolag.
• 1900 Fartyget byggdes om vid Ekensbergs Varv i Stockholm. Det förlängdes till 36,86 meter och breddades till 6,14 meter.
• 1911? Fartyget döptes om till Vestmanland.
• 1914 Fartyget hyrdes ut till marinen som transportfartyg.
• 1919 Fartyget återlämnades till Stockholms Transport och Bogserings AB och döptes om till Fenix. Det byggdes om vid Ekensbergs Varv i Stockholm, bland annat ändrades passagerarsalongen akterut till lastrum.
• 1923 10 augusti. Fartyget gick på grund mellan Kung Karls kyrka och Arlöholmen i Galtfjärden under en resa mellan Stockholm och Kungsör med styckegods. Fartyget tog in vatten och för att inte sjunka körde man upp på land vid Hacksta udde. Fartyget bärgades senare och bogserades till Ekensbergs Varv i Stockholm för reparationer.
• 1924 1 juli. Fartyget köptes av Ångfartygs AB Drottningholm-Fittja i Stockholm för 50 000 kr sedan Stockholms Transport och Bogserings AB gått i konkurs. Fartyget byggdes om, bland annat ändrades lastrummet akterut för att åter bli passagerarsalong. Kommandobryggan flyttades upp till salongsdäcket.
• 1925 Ångfartygs AB Drottningholm-Fittja bytte namn till Trafik AB Mälaren-Hjälmaren.
• 1925 20 juli. Fartyget eldhärjades vid kaj i Köpings hamn. Tre av 20 ombordvarande skadades allvarligt. Fartyget bogserades till Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm. Det bjöds ut till försäljning men ingen köpare hittades. Rederiet beslöt att själv bekosta reparationerna.
• 1926 Fartyget lämnade Bergsunds Mekaniska Verkstad efter att ha reparerats. Det var nu målat i vitt och hade döpts om till Mälaren. Det hade även fått ny maskin installerad som tidigare hade tillhört ångaren Prins Bernadotte som nu blivit bogserbåt. Fartyget sattes in som last- och passagerarfartyg på traden Stockholm-Köping.
• 1928 15 maj. Fartyget körde kl 0240 med full fart upp på land vid Vällinge öster om Bockholmssundet under resa från Köping till Stockholm. Fartyget var lastat med järn och metallvaror. Det vattenfylldes snabbt men sedan en bogserare kommit till platsen och hjälpt till med länspumpning kunde lasten lossas så att fartyget kunde komma loss för egen maskin. Fartyget fortsatte till varv i Stockholm för undersökning och reparation.
• 1934 Fartyget köptes av rederi AB Mälartrafik i Stockholm för 25 000 kr.
• 1939 Juni. Fartyget köptes av dess befälhavare kapten Otto Erik Edvard Kolmodin i Stockholm.
• 1951 Oktober. Fartyget såldes via skrothandlare Sten Allan Olsson i Göteborg till varvsrörelsen Etabl. Van Heyghen Fréres S. A. i Gent i Belgien för nedskrotning.