Hoppa till innehållet

Per Lindekrantz

Från Wikipedia
Per Lindekrantz
Född20 januari 1913[1]
Masthuggs församling[1], Sverige
Död4 augusti 1994[1] (81 år)
Hedvig Eleonora församling[1], Sverige
BegravdSkogskyrkogården
Medborgare iSverige[1]
Utbildad vidKonsthögskolan Valand
Académie de la Grande Chaumière
SysselsättningBildkonstnär
MakaMargareta Linton
Tullan Fink
Karin Herrström
(g. 1936–)
BarnPer Ivar Lindekrantz (f. 1968)
SläktingarIvar Lindekrantz (syskon)
Lars Lindekrantz (syskon)
Redigera Wikidata

Per Gustaf Lindekrantz, född 20 januari 1913[2] i Göteborg, död 4 augusti 1994 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, var en svensk målare, verksam i Göteborg samt på Öland. Han var bror till skulptören Ivar Lindekrantz och silversmeden Lars Lindekrantz.

Lindekrantz var son till pianosnickaren Carl Lindekrantz och hans hustru Ellen Johansson. Han var gift första gången 1936 med Karin Herrström och andra gången 1949–1952 ned Tullan Fink. Från 1967 fram till sin död var han gift med konstnären Margareta Linton. [3]Tillsammans har de sonen Per Ivar Lindekrantz, född 1968 också han konstnär.

Per Lindekrantz var utbildad vid Valands målarskola med Sigfrid Ullman som lärare samt vid Académie de la Grande Chaumière i Paris. Han var Göteborgsmålare med landskap, stilleben och porträtt i en intensiv men efter hand alltmer asketisk färghållning och delvis av abstrakt karaktär.

Bland hans arbeten kan nämnas mosaikgolv i Landsstatshuset i Karlskrona, väggmålning på Svenska Handelsbanken, Göteborg och keramik i Folkets hus, Västerås. Han har också tillsammans med Ralph Bergholtz utfört glaskonst av hopsmält färgat glas i Aspeboda kyrka.

Lindekrantz hade intresse för undervisning och hade privatelever. Han var 1947, 1958 och 1961 på förslag som föreståndare vid Valand men blev förbigången vid samtliga tillfällen.[4]

Lindekrantz hade separatutställning i Stockholm 1939 och deltog i samlingsutställningar i Stockholm, Göteborg, Helsingfors, Dublin, Paris och New York. På Nationalmuseum finns en byst[5] av Lindekrantz utförd av Nanna Johansen-Ullman.

Hans konst finns representerad vid Moderna museet[6] i Stockholm, Norrköpings konstmuseum[7], Göteborgs konstmuseum[8], Kalmar konstmuseum[9], Waldemarsudde, Röhsska museet[10] och Borås museum.

Han är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[11]

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 16 april 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges dödbok 1947–2003
  3. ^ Bergmark, Torsten, 1920- (1993). Man med krimmermössa som är trött om vintern : memoarer. Norstedt. ISBN 91-1-929112-4. OCLC 36581192. https://www.worldcat.org/oclc/36581192. Läst 16 december 2020 
  4. ^ Irja Bergström (redaktör): Valand : från ritskola till konsthögskola, Göteborgs universitet, 1991, sidan 117.
  5. ^ Nanna Johansen-Ullman
  6. ^ Moderna museet
  7. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 23 april 2020 
  8. ^ Göteborgs konstmuseum
  9. ^ ”Kalmar konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 4 december 2017. https://web.archive.org/web/20171204061207/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/871. Läst 3 december 2017. 
  10. ^ Röhsska museet
  11. ^ SvenskaGravar