Hoppa till innehållet

Lewis Hamilton

Från Wikipedia
Storbritannien Sir Lewis Hamilton
Hamilton vid Brasiliens Grand Prix 2022
Hamilton vid Brasiliens Grand Prix 2022
Hamilton vid Brasiliens Grand Prix 2022
Född7 januari 1985 (39 år)
Storbritannien Stevenage, Hertfordshire, England, Storbritannien
Formel 1
#44 HAM
Aktiv2007–idag
Mästartitlar7 (2008, 2014, 2015, 2017, 2018, 2019, 2020)
Bästa resultat1
Senaste stallMercedes
DebutAustralien 2007
Senaste loppBrasilien 2024
Antal lopp353
Antal starter353
Segrar105
Andraplatser56
Tredjeplatser40
Pallplatser201
Pole position104
Snabbaste varv67
Diskvalificerad2
Poäng totalt4854.5
Mer infoF1-karriär
Namnteckning
Uppdatering av statistik
Tryck här

Sir Lewis Carl Davidson Hamilton, född 7 januari 1985 i Stevenage i England, är en brittisk racerförare, som kör för Mercedes i Formel 1. Han har vunnit förarmästerskapet i Formel 1 sju gånger – 2008, 2014, 2015 och 2017 - 2020. Hamilton är den förare som har vunnit flest Formel 1-lopp och tagit flest pole positions någonsin.

Lewis Hamilton härstammar delvis från Grenada.[1] Vid 13 års ålder (1998) skrev han på ett kontrakt med Formel 1-stallet McLarens förarutvecklingsprogram, vilket även innebar en möjlighet till en förarplats i stallet. Därmed blev han den yngste föraren någonsin att inneha ett formel 1-kontrakt. Han debuterade i Formel 1 för McLaren i Australiens Grand Prix 2007 där han slutade på en överraskande tredjeplats. Britten tog sig upp på prispallen i sina första nio lopp – vilket ingen annan Formel 1-förare lyckats med – och besatte andraplatsen sammanlagt under sitt debutår, endast en poäng efter finländaren Kimi Räikkönen som vann mästerskapet. För sina insatser fick Hamilton som förste rookie motta Hawthorn Memorial Trophy.

Säsongen 2008 blev Hamilton som den då yngste i historien världsmästare, endast 1 poäng före Felipe Massa. Han fortsatte sedan hos McLaren fram till och med 2012 men blev som bäst fyra i mästerskapet vid två tillfällen.

Säsongen 2013 bytte Hamilton till Mercedes där han blev stallkamrat med barndomsvännen Nico Rosberg. 2014 tog han sin andra VM-titel efter en hård kamp med Rosberg. Under året vann Hamilton sin trettioandra F1-seger och slog därmed Nigel Mansells rekord på flest segrar för en brittisk F1-förare.

2015 vann Hamilton sin andra raka VM-titel. 2016 blev han slagen av sin teamkamrat Nico Rosberg som också blev världsmästare med Hamilton på andraplats i mästerskapet.

Hamilton vann därefter fyra raka VM-titlar under åren 2017–2020 med Valtteri Bottas som teamkamrat.[2]

När Hamilton vann Eifels Grand Prix 2020 tog han sin 91:e vinst och tangerade därmed Michael Schumachers rekord i antal F1-segrar.[3][4][5] I samband med intervjun efter loppet gav Mick Schumacher Hamilton sin fars hjälm från tiden då han körde för Mercedes.[6] Vid Portugals Grand Prix 2020 tog Hamilton sin 92:a vinst och är således den Formel 1 förare som vunnit flest grand prix någonsin.[7][8] När Hamilton kom etta i Turkiets Grand Prix 2020 tog han sin sjunde mästartitel. Detta innebar en tangering av Schumachers rekord i antal titlar.[9]

Hamilton blev år 2009 utnämnd till MBE av Brittiska imperieorden.[10] Den 30 december 2020 blev Hamilton dubbad till Knight av den brittiska drottningen Elizabeth II.[11]

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]
Lewis tillsammans med sin far, Anthony Hamilton.

Hamilton föddes 1985 i Stevenage i England[12] som son till Anthony Hamilton och Carmen Larbalestier. Hans farföräldrar emigrerade från Grenada till Storbritannien på 1950-talet. Föräldrarna separerade när han var två år gammal och som en följd därav bodde han med sin mor och med halvsystrarna Nicola och Samantha tills han var tolv, då han flyttade hem till sin far.

Hamiltons far köpte honom en radiostyrd bil 1991 som gav honom smak för racing. Hamilton blev tvåa i det brittiska BRCA-mästerskapet året därpå.[13] Som en följd av detta köpte hans far en gokart till honom i julklapp, vid sex års ålder. Hans far lovade honom att han stödja hans tävlingskarriär så länge han arbetade hårt i skolan.

Hamilton har gått på The John Henry Newman School, en katolsk gymnasieskola i Stevenage.[14] Vid sidan av sitt intresse för racing spelade han fotboll i skolans lag tillsammans med bland andra Ashley Young.[15] Hamilton sade att om hans motorsportskarriär inte hade lyckats skulle han satsat på att bli fotbollsspelare.[16] Hamilton körde karting mot Nico Rosberg, som han sedan tävlade mot i Formel 1.[17]

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2007 meddelade Hamilton att han tänkte flytta från Storbritannien till Schweiz för att komma bort från mediebevakning men uppgav senare att den låga skatten var en bidragande orsak.[18] Hamilton fick offentlig kritik från den brittiska politikern Bob Russell för att han försökte undvika de brittiska skatterna. Han bosatte sig i Luins vid Genèvesjön, där andra F1-världsmästare som Michael Schumacher, Kimi Räikkönen och Fernando Alonso varit bosatta.[19] Sedan 2012 är han bosatt i skatteparadiset Monaco.[20][21]

Hamilton äger ett jetplan av typen Bombardier Challenger 600 och hans favoritbil är AC Cobra, som han äger tre stycken av, två svarta och en röd.[22][23][24]

Hamilton är sedan barnsben supporter till fotbollsklubben Arsenal.[25]

Den 9 augusti 2022 köpte Hamilton och ett konsortium, bestående av S. Robson Walton, Carrie Walton Penner; Greg Penner; Condoleezza Rice och Mellody Hobson, Denver Broncos (NFL) för 4,65 miljarder amerikanska dollar.[26][27]

Racingkarriär

[redigera | redigera wikitext]

"Han är en duktig förare, mycket stark och bara 16 år. Om han fortsätter så här är jag säker på att han kommer att nå F1. Det är något speciellt att se ett barn i hans ålder ute på banan. Han har rätt mentalitet för racing."

Michael Schumacher pratar om Hamilton 2001.[en 1][28]

Karting

[redigera | redigera wikitext]

Hamilton startade sin karriär med karting vid åtta års ålder.[29] Han körde i fem olika serier: Cadet (1995-1996), Junior Yamaha (1997), Junior Intercontinental A (1998-1999), Intercontinental A (1999) och Formel A (2000). Vid tio års ålder bad han Ron Dennis, dåvarande stallchef för F1-stallet McLaren, om en autograf och sade till honom att han skulle vilja bli F1-förare och köra för hans stall.[13] 1998 skrev han på ett kontrakt med McLarens förarutvecklingsprogram, vilket även innebar en möjlig chans till en förarplats i stallet. Därmed blev Hamilton, som då bara var tretton år gammal, den yngste föraren som någonsin haft ett formel 1-kontrakt.[29]

Formel Renault och Formel 3

[redigera | redigera wikitext]

Hamilton startade sin professionella racingkarriär vintern 2001/2002 i det brittiska Formula Renault Winter Series-mästerskapet, innan han flyttade till det Brittiska Formel Renault-mästerskapet i två år. Han blev trea 2002 och vann mästerskapet 2003. Dessutom körde han det Brittiska F3-mästerskapet och Formula Renault 2.0 Eurocup. Han lyckades bäst i Formula Renault 2.0 Eurocup, där han tog fyra pallplatser på sex lopp.

Till säsongen 2004 flyttade Hamilton till Formula 3 Euro Series. Med en seger på Norisring och ytterligare fyra pallplaceringar blev han femma i mästerskapet, en placering efter barndomsvännen Nico Rosberg. I slutet av säsongen lämnade Hamilton Manor Motorsport och flyttade till det franska toppstallet ART Grand Prix, med vilka han vann mästerskapet 2005. Hamilton dominerade säsongen och vann 15 av 20 lopp.[13] Han vann även Masters of Formula 3 2005.

GP2 Series

[redigera | redigera wikitext]

Tack vare sin prestation i Formel 3 avancerade han till GP2 Series under 2006.[30] Hamilton fortsatte i stallet ART Grand Prix, som vunnit GP2-titeln 2005 med Nico Rosberg. Hamilton blev tvåa i premiären och tog sin första seger på Nürburgring. Han tog ytterligare en seger på Nürburgring i det andra loppet, och segrade även i loppet i Monaco och de båda loppen på Silverstone. Förutom fem segrar tog han sex andraplatser och två tredjeplatser. Hamilton tog sammanlagt 114 poäng under 2006 års säsong, och blev därmed GP2-mästare.[13]

Hamiltons GP2-titel sammanföll med att de båda McLaren-förarna lämnade stallet.[31][32] Efter månader av spekulationer om huruvida Hamilton, Pedro de la Rosa eller Gary Paffett skulle paras ihop med den regerande världsmästaren Fernando Alonso under 2007 bekräftades den 24 november att det blev Hamilton.[33]

Formel 1

[redigera | redigera wikitext]

McLaren (2007–2012)

[redigera | redigera wikitext]
2007
[redigera | redigera wikitext]
Hamilton tog sin första seger i Kanada.

Hamilton började testa för McLaren i november 2006 och var vid några tillfällen snabbare än stallets testförare Pedro de la Rosa och resten av fältet. Vid sin debut i Australiens Grand Prix 2007 kvalificerade Hamilton sig som fyra och slutade som trea i loppet.[34] Hamilton tävlade här mot barndomsvännerna Nico Rosberg och Robert Kubica. Vid det nästföljande loppet i Malaysia slutade han på andra plats och satte snabbaste varv.[35] Vid det tredje loppet i Bahrain startade Hamilton från den andra startrutan och slutade tvåa i loppet.[36] Därmed blev Hamilton den första formel 1-föraren som slutat på pallen i sina tre första formel 1-lopp.[37] Hamilton delade efter tre lopp dessutom förstaplatsen i förarmästerskapet med sin stallkamrat och Kimi Räikkönen i Ferrari och blev den yngste i Formel 1:s historia att leda världsmästerskapet.

I Spanien kom han tvåa och gick upp i ensam ledning i VM-tabellen och dessutom den första formel 1-föraren som nått pallplats i sina fyra första formel 1-lopp.[38] I Monaco kom han tvåa bakom sin stallkamrat Fernando Alonso, som därmed gick upp i delad ledning i mästerskapet.[39] Hamilton blev här den första formel 1-föraren som slutat på pallen i sina fem första formel 1-lopp. Han tog sin första pole position och karriärens första F1-vinst i Kanada.[40][41] Han gick därmed upp i ensam ledning i förarmästerskapet. Hamilton upprepade bedriften i USA och utökade ledningen i förarmästerskapet.[42][43] I Frankrike stod han i första startledet men slutade trea, vilket var hans åttonde pallplacering i rad och fortsatt ledning i VM-tabellen.[44][45] I Storbritannien hade han pole position, kom trea i loppet, vilket var hans nionde pallplacering i rad och fortfarande i VM-ledning.[46]

Under det tredje elimineringsmomentet (Q3) vid kvalet till Europas Grand Prix fick Hamilton problem med höger framhjul och kraschade i hög fart snett in i en däckbarriär.[47] Kvalificeringen rödflaggades och Hamilton fördes i ambulans till sjukhus för undersökning. Lewis skador bedömdes av läkare inte vara något hinder från att starta i loppet. Han kunde därför starta loppet från tionde startrutan.

Hamilton på podiet efter segern i USA.

Hamilton kom tillbaka i Ungern, där han tog pole position och sedan vann efter en mycket säker körning.[48][49] Men eftersnacket kom att handla om kvalet, då Hamiltons stallkamrat, Fernando Alonso, hindrade Hamilton från att åka ut och göra ytterligare ett flygande varv. Hamilton hade satt snabbaste tid men kom in i depån för däckbyte för ytterligare ett varv. Alonso var redan vid deras delade depåplats. När Alonso fick signal att åka stannade han medvetet kvar 10 sekunder på platsen, utöver dem planerade tjugo sekunderna som var för att få fritt på banan, och sinkade därmed Hamilton. När Hamiltons däcksbyte var klart kom han ut på banan och passerade mållinjen fem sekunder efter att kvalet var över. Alonso hade satt snabbaste tid, men blev bestraffad av tävlingsledningen med fem positioners nedflyttning på startgriden.[50] Mclaren som konstruktör fick inte tillgodoräkna sig några poäng ifrån loppet.[51]I loppet efter i Turkiet låg han på tredje plats när en punktering på höger framdäck berövade honom pallplatsen. I Italien kom han på andra plats efter en tuff omkörning på Räikkönen när endast tio varv återstod.[52] Han blev dock slagen av Alonso, vilket han även blev i Belgien, där han blev fyra.[53] Han toppade då VM-tabellen med tre race kvar att köra. I regnloppet i Japan tog han pole position, satte snabbaste varv och vann säkert. I och med att Alonso kraschade och bröt loppet utökades Hamiltons ledning i mästerskapet till 12 poäng.[54]

I Kina kunde Hamilton säkrat VM-titeln men han tvingades bryta loppet då han åkte av på väg in i depån för att byta sina helt utslitna däck.[55] Resultatet i övrigt innebar att både Alonso och Räikkönen nu var med i kampen om förartiteln. Inför Brasilien räckte det med en andraplats för att säkra titeln. Han kvalde in på just den positionen, men blev omkörd av Räikkönen i starten. Alonso tog sig också förbi och i ivern att ta tillbaka sin plats bromsade han sig av banan. Han körde upp sig till sjätte plats men fick då ett misstänkt växellådeproblem och tappade all fart. Han föll ned till på artonde plats men lyckades ta sig upp sig till slutlig sjunde plats. Det räckte till en andraplats i VM efter Räikkönen, som vann förarmästerskapet med en poäng. Hamilton tog andraplatsen efter att ha kommit tvåa fler gånger än Alonso under säsongen.[56] BMW och Williams körde med för låg bränsletemperatur under loppet och hade sammanlagt tre bilar före Hamilton. Stallen frikändes, men McLaren överklagade beslutet. FIA avslog Mclarens överklagan den 16 november, varvid Räikkönen fick behålla VM-titeln.

Kontroverser
[redigera | redigera wikitext]
Hamilton hade många uppmärksammade incidenter med stallkamraten Fernando Alonso under 2007.

Hamilton höll sig i början av säsongen till reglerna, men efterhand uppstod ganska många tveksamma situationer och han drabbades även själv av en hel del saker.

I Monaco blev Hamilton beordrad av McLaren att inte göra några omkörningsförsök. I sin självbiografi avslöjade Hamilton att han fick order att vara fem sekunder efter, men att han svarade att han ville få köra om och detta gjorde honom besviken efter loppet. Hamilton råkade sedan försäga sig på den efterföljande presskonferensen, vilket innebar att en utredning mot McLaren sattes in. Både stallet och Alonso friades dock från stallordern.[57]

I Europas Grand Prix två månader senare gjorde Hamilton något väldigt kontroversiellt. Strax efter starten snurrade han och satt kvar i bilen med motorn i gång. Han vinkade till funktionärerna och pekade på traktorn som skulle frakta bort de andra fem bilarna som kraschat på samma ställe. Dessa lämnades därhän, medan Hamiltons bil lyftes upp på banan, varefter han kunde fortsätta tävlingen.[58] Mark Webber sa efteråt: "Det här är absurt. Vi kan inte ha traktorer som lyfter upp förare på banan. Det är inget Playstation-spel".[59]

I Italien fortsatte Hamilton med sin taktik att stänga motståndare vid starten. Han ställde tydligt upp bilen snett och svängde tvärt över till vänster för att blockera Felipe Massa. Det hjälpte inte utan Massa hade det bättre spåret in i chikanen och Hamilton svängde skarpt in för att stöta på patrull i form av Massas hjul. Hamilton styrde då rakt genom avåkningszonen och släppte sedan aldrig tillbaka Massa, trots protester från Ferrari. På reprisbilder syntes tydligt att Hamilton använt zonen, men att bilarna bara touchat varandra. Beröringen var dock inte särskilt stor och domarna friade därför båda förarna, trots att Hamilton tjänat på manövern.[52]

Incidenterna mellan Hamilton och Alonso gjorde att Kimi Räikkönen kunde ta VM-titeln.

I Japan kraschade Alonso och säkerhetsbilen kom ut. Hamilton ledde fältet före Mark Webber i Red Bull och Sebastian Vettel i Toro Rosso, som båda gjorde sitt livs race. Hamilton tvärbromsade framför de båda och Webber tvingades upp jämsides och i sin tur tvärbromsa, för att undvika att köra förbi Hamilton. Vettel hade inte en chans att undvika en kollision med Webber varefter båda var ute ur loppet på ett onödigt sätt. Hamiltons agerande undersöktes veckan efter och han riskerade då ett straff, men blev friad, vilket inte Webber, Vettel och Hamiltons stallkamrat Fernando Alonso alls uppskattade. På en presskonferens i Kina var de tre förarna eniga om att det var Hamiltons fel och att han därför borde bli bestraffad.[60] Dagen därpå blev Hamilton frikänd av tävlingsdomarna.[61]

I loppet fortsatte Hamilton att köra på helt utslitna däck som var på väg att spricka varför tävlingsledningen uppmanade Hamilton att gå in i depå, men han och McLaren vägrade och stannade ute tills slitbanan var helt borta och trots att vare sig Räikkönens eller Alonsos däck hade optimalt grepp var de fyra sekunder snabbare än Hamilton per varv. Först då dyker Hamilton in i depåinfarten, men i den snäva vänsterkurvan på väg in åker han av och fastnar i sandfållan. Hamilton var mycket upprörd och gestikulerade argsint mot funktionärerna när han klev ur sin bil.[55]

I Brasilien bröt Hamilton mot reglerna som säger att man bara får använda en typ av regndäck under fredagen.[62] Han klarade sig undan en sportslig bestraffning, men fick böta 5 000 dollar. Under kvalet misstänktes han att ha hindrat Kimi Räikkönen under dennes sista kvalförsök, men Räikkönen och Ferrari valde att inte anmäla Hamilton för den manövern. Räikkönen tvingades ta ytterspåret i en viktig sektion på banan, fick sedan sladd och förlorade därmed chansen att ta pole position.[63]

2008
[redigera | redigera wikitext]
Hamilton tog segern i säsongspremiären i Australien 2008.

Säsongen 2008 fortsatte Hamilton att tävla för McLaren.[64] Han inledde säsongen med en övertygande seger i Australien 2008, där bara sju bilar tog sig i mål.[65] I det följande loppet i Malaysia 2008 kom han femma,[66] efter att ha blivit nedflyttad på startgriden för att ha hindrat Nick Heidfeld under kvalet. I Bahrain 2008 slutade han på trettonde plats, efter att han missat starten och senare kolliderat med Fernando Alonso.[67] Det följdes av en mer lyckad tävling i Spanien, där han tog sig förbi Robert Kubica i samband med starten, och sedan låg på fjärde plats under den första delen av loppet, innan han tog sig förbi Alonso i samband med dennes första depåstopp. Det blev till slut en tredjeplats bakom Räikkönen och Felipe Massa.[68] I Turkiets Grand Prix kvalade Hamilton in som trea, men körde förbi stallkamraten Heikki Kovalainen i starten, och följde sedan Massa under den första stinten, tills han fick en mindre bränslemängd under den andra delen av tävlingen, och tack vare mindre vikt på bilen satte han press på och gick förbi Massa, men då Hamilton behövde tre depåstopp mot Massas två, klarade han inte av att besegra Massa. Han lyckades dock klämma sig förbi Räikkönen, som fastnat bakom Kubica i loppets inledning.[69]

Hamilton vann sedan i Monaco 2008 efter att ha startat från den tredje rutan.[70] Han körde in i skyddsräcket på sjätte varvet och fick punktering på höger bakdäck. Detta visade sig lyckosamt eftersom det regnade kraftigt och han därmed kom in tidigt i depån för däckbyte och extra tankning. Hamilton blev nu den förste engelsmannen att vinna i Monaco sedan 1969. Två misslyckade tävlingar följde. I den första, i Kanada, tog Hamilton pole position,[71] och ledde övertygande under den första stinten, innan säkerhetsbilen kom ut. Han gick sedan i depån tillsammans med Robert Kubica och Kimi Räikkönen. Hamilton fick bränsle för fler varv på banan under den andra stinten, men satt sedan och kollade på displayen på ratten och såg inte den röda lampan där Räikkönen och Kubica stod och väntade, varpå han kraschade rakt in i Räikkönens bakvinge.[72] Dessutom blev han bestraffad med tio placeringars nedflyttning till Frankrikes Grand Prix,[73] ett straff McLaren accepterade. Loppet i Frankrike blev inte särskilt lyckat för Hamilton, som genade över en chikan, i ett försök att köra förbi Sebastian Vettel i mittfältet på det första varvet. Ett drivethrough tilldömdes Hamilton, som sedan inte klarade av att rädda några poäng, samtidigt som Massa vann före Räikkönen, vilket fick ned Hamilton till en fjärde plats i tabellen.[74] Han vann sedan i Storbritannien 2008, vilket var hans första seger på hemmabanan.[75] Loppet ansågs av många vara en av de bästa körningarna på blöt bana någonsin i formel 1. Hamilton utmanades initialt av Räikkönen, men Ferrari gjorde en taktisk miss när det gällde däcksvalet för finländaren, vilket öppnade vägen för en enkel seger för Hamiltons del.

Hamilton blev världsmästare 2008.

I Tyskland 2008 dominerade Hamilton fartmässigt, genom att ta pole position med snabbaste tid i varje sektor på banan.[76] Han tog därefter starten, och tog hand om kommandot direkt, då han öppnade upp en rejäl lucka mot Massa. Efter två tredjedelar av tävlingen kom säkerhetsbilen ut på banan, men Hamilton gick inte in i depån, vilket han erkände utan omsvep var ett felaktigt beslut. Han tvingades gå in i depån vid ett senare tillfälle, och han inte bygga upp den lucka som krävdes för att behålla ledningen, och kom ut från depån som fyra. Kovalainen släppte honom förbi sig, innan Massa, hindrad av bromsproblem, tvingades ge sig. Nelson Piquet Jr var det sista hindret, men han hade inte en chans mot Hamilton, som var kapabel till att köra mer än en och en kvarts sekund per varv snabbare, varje varv.

Finalen i Brasilien blev säsongens jämnaste lopp, som inte avgjordes förrän i den sista kurvan. Där hade hemmaföraren Massa pole position medan Hamilton,[77] som ledde VM före just Massa med sju poäng, startade från fjärde plats. Det skulle räcka med en femteplats för Hamilton för att vinna förar-VM om Massa vann loppet. Med två varv kvar låg Hamilton femma när Sebastian Vettel körde om och petade ner engelsmannen till en sjätte plats och därmed en andraplats i VM-tabellen; detta då Massa ledde loppet. När brasilianaren gick i mål som en jublande vinnare låg Hamilton fortfarande på sjätte plats vilket i dåläget gjorde Massa till världsmästare. Med endast ett par kurvor innan mållinjen kom dock Vettel och Hamilton ikapp Timo Glock, som till skillnad från de förstnämnda inte bytt till regndäck när det börjat regna ett fåtal varv före målgång, och körde om honom. I och med omkörningen slutade Hamilton femma i loppet och tog därmed hem världsmästartiteln som den då yngste genom tiderna.[78]

2009
[redigera | redigera wikitext]
Hamilton hade en mindre lyckad säsong 2009.

Den regerande världsmästaren Hamilton fortsatte med McLaren under 2009.[64] I Australien 2009 kvalade han på femtonde plats och fick dessutom en bestraffning för ett otillåtet växellådsbyte.[79][80] Han gjorde en bra start och var uppe på fjärde plats i slutet av loppet. Han fick senare tredjeplatsen då Jarno Trulli blev bestraffad för att ha kört om Hamilton under Safety Car.[81] Men några dagar efter loppet diskvalificerades Hamilton för att ha saktat in bakom säkerhetsbilen och släppt förbi Trulli och sedan ljugit för banfunktionärerna vilket medförde att Trulli återfick sin tredjeplats.[82] Hamilton tog poäng i Malaysia 2009,[83] Kina 2009 och Bahrain 2009,[84][85] men tog inte en enda poäng i de fem följande loppen. I Ungern däremot tog han en övertygande seger, hans tionde i karriären och den första i en KERS-utrustad bil.[86] Han tog säsongens första pole position i Europa,[87] men lyckades inte hålla den positionen in i mål, utan blev istället tvåa, efter Rubens Barrichello som vann.[88] Den nästkommande loppet i Belgien bröt han på grund av en krasch under det första varvet,[89] och i Italien bröt han återigen på grund av en krasch.[90] När F1-cirkusen anlände till Singapore tog Hamilton pole och vann loppet.[91][92] Han blev trea i de två nästkommande loppen, Japans- och Brasiliens Grand Prix.[93][94] I säsongens sista lopp, Abu Dhabis Grand Prix, tog han pole position men tvingades bryta på grund av ett bromsproblem.[95] Hamilton slutade säsongen på femte plats med 49 poäng.

2010
[redigera | redigera wikitext]
Hamilton fick den regerande världsmästaren Button som stallkamrat 2010.

Hamilton fortsatte att köra hos McLaren under 2010,[64] men fick den regerande världsmästaren Jenson Button som stallkamrat istället för Heikki Kovalainen.[96]

Hamilton blev trea i Bahrain,[97] och gick i mål på sjätte plats i Australien efter att ha kolliderat med Mark Webber i slutet av loppet.[98] I Malaysia kvalade han på tjugonde plats efter att ha valt torrdäck i kvalet det regniga kvalet.[99] Men han körde upp sig och gick i mål på sjätte plats, igen. Hamilton fick dock en varning för att ha gjort en osportslig manöver mot Vitalij Petrov, men fick ingen bestraffning[100]

Han blev tvåa i Kina, bakom stallkamraten Button.[101] Det blev McLarens första dubbelseger sedan Italien 2007. I det nästkommande loppet i Spanien låg han på andra plats på det näst sista varvet när han fick en punktering och kraschade in i barriären.[102] I Turkiet kvalade han tvåa och tog sin första seger för säsongen.[103][104] I Kanada tog han pole position och hade fortfarande 100 % pole-rekord, eftersom han tagit pole position under alla år han kört där.[105] Hamilton vann loppet och tog därmed ledningen i förarmästerskapet.[106] I Europa klagade Alonso över radion på att Hamilton inte följt reglerna angående Safety Car. Hamilton blev inte bestraffad för incidenten, vilket Alonso var rasande över.[107]

Han blev tvåa i sitt hemmalopp i Storbritannien,[108] och följde upp det med en fjärdeplats i Tyskland.[109] I Ungern bröt han på grund av ett växellådshaveri,[110] men kom tillbaka starkt i den nästkommande tävlingen i Belgien, där han tog säsongens tredje seger och tog tillbaka ledningen i mästerskapet från Webber.[111] Men de två följande tävlingarna blev inte skärkilt lyckade: Hamilton bröt båda.[112][113] Detta innebar att han åkte ner till tredje plats i mästerskapet, efter Webber och Alonso. Han blev femma, tvåa och fyra i de följande tävlingarna och hade fortfarande chans på att bli världsmästare, men det var ytterligare tre förare som hade chans på det. Eftersom Hamilton hade tre förare framför sig i mästerskapstabellen var det i princip omöjligt. Han gjorde vad han kunde och blev tvåa i Abu Dhabi, men det räckte bara till en fjärdeplats i mästerskapet. Sebastian Vettel blev världsmästare och slog Hamiltons rekord som den yngsta F1-världsmästaren.[114]

2011
[redigera | redigera wikitext]

Hamilton fortsatte hos McLaren under 2011,[64] vilket även Jenson Button gjorde. I Australien blev han tvåa, trots ett skadat golv på hans McLaren.[115] I Malaysia kvalade han tvåa och gick i mål på sjunde plats, men fick 20 sekunders tidstillägg för att ha orsakat en kollision med Fernando Alonso.[116] Hamilton tog sin första seger för säsongen i Kina,[117] blev fyra i Turkiet och tvåa i Spanien.[118][119]

Hamilton kolliderade med stallkamraten Button i Kanada 2011.

I Monaco kvalade han tia efter att den tredje kvalomgången rödflaggades på grund av en kraftig krasch från Sergio Pérez i Nouvelle-chikanen.[120] I tävlingen fick Hamilton ett drive-through-straff för att ha kört på Felipe Massa i Loews-hårnålen. Senare kraschade Jaime Alguersuari in i honom och hans bakvinge skadades. Loppet rödflaggades på grund av en krasch med Vitalij Petrov, och Hamilton kunde få sin bakvinge utbytt. Under omstarten kolliderade han med Pastor Maldonado i Sainte Devote, något som han sedermera fick 20 sekunders tidstillägg för.[121][122] I en intervju med BBC efter loppet frågade en reporter varför han trodde att han hade varit uppkallad till tävlingsledningen i fem av de sex senaste tävlingarna, och han svarade att "Kanske är det för att jag är svart".[en 2][123]

I Kanada kolliderade han med Mark Webber i den första kurvan. Några varv senare försökte Hamilton passera stallkamraten Button, men blev uttryckt i depåmuren och bröt en drivaxel, vilket innebar att han tvingades bryta.[124] I de två kommande tävlingarna, Europas- och Storbritanniens Grand Prix, slutade Hamilton tvåa.[125][126] I Tyskland tog han sin andra seger för säsongen då han höll Fernando Alonso och Mark Webber bakom sig.[127] I Ungern gjorde han fem depåstopp och fick ett drive-through-straff för att ha tryckt Paul di Resta utanför banan. Trots det blev han fyra.[128] I Belgien bröt han på det tolfte varvet på grund av en krasch.[129] Hamilton tog en fjärdeplats på Monza efter en lång kamp med Michael Schumacher.[130]

Hamilton kolliderade med Felipe Massa flera gånger under säsongen.

I Singapore kolliderade han med Felipe Massa, vilket han fick ett drive-through-straff för.[131] I en intervju efter loppet sade Massa att "Hamilton inte använder sin hjärna".[132] I Japan kolliderade han återigen med Massa, vilket han fick en reprimand för.[133] Hamilton sade efter loppet att han tyckte att "Massa borde växa upp".[en 3][134]

I Korea tog Hamilton pole position, och blev därmed den första att besegra Red Bull-förarna i kvalet.[135] Han gjorde en bra start men blev omkörd av Sebastian Vettel i den fjärde kurvan på det första varvet, och blev därmed tvåa.[136] I Indien var han näst snabbast i kvalet, men fick tre platsers nedflyttning för att ha ignorerat gulflagg under den fria träningen.[137][138] Han blev sjua i loppet efter att ha kolliderat med Massa ännu en gång. I Abu Dhabi tog han segern efter att ledande Sebastian Vettel fått punktering.[139] I Brasilien kvalade han fyra men bröt loppet på grund av ett växellådshaveri.[140][141]

2012
[redigera | redigera wikitext]
Hamilton tog den andra av sju pole positions under 2012 i Malaysia.

Hamilton fortsatte hos McLaren under 2012,[64] tillsammans med Jenson Button. Han tog pole position i Australien,[142] men gick i mål på tredje plats, efter Button och Vettel.[143] I Malaysia tog han pole igen,[144] men blev snabbt omkörd av Fernando Alonso och senare även av Sergio Pérez, vilket innebar att han blev trea.[145] I Kina tog han sin tredje raka tredjeplats, och gick tack vare det upp i ledning i världsmästerskapet, två poäng före stallkamraten Button.[146] Hamilton kvalade tvåa i Bahrain,[147] men blev åtta i loppet efter det att en trasig hjulmutter gjort att depåstoppet tagit lång tid.[148] Han tog pole position i Spanien, men diskvalificerades från kvalet eftersom han hade för lite bränsle för att komma tillbaka till depån.[149][150] Trots att han startade sist på startgriden gick han i mål på åttonde plats.[151]

Hamilton på väg mot segern i Kanadas Grand Prix 2012.

Hamilton tog sin första seger för säsongen i det sjunde loppet – Kanadas Grand Prix – där han vann för tredje gången. I och med segern tog Hamilton tillbaka ledningen i världsmästerskapet.[152]

Efter segern i Kanada följde tre mindre lyckade lopp: Europas, Storbritanniens och Tysklands Grand Prix. Men i Ungern kom han tillbaka, då han tog pole position och vann loppet.[153] I Belgien kolliderade han med Romain Grosjean i samband med starten och kraschade in i mästerskapsledaren Fernando Alonso och Kamui Kobayashi.[154] Hamilton vann i Italien och eftersom några av de värsta konkurrenterna i VM-striden bröt loppet, fanns hoppet vid liv.[155] Han tog pole position i Singapore, men drabbades av ett växellådshaveri på det tjugoandra varvet.[156] Hamilton tog ännu en pole position i Abu Dhabi, men bröt på grund av att bränsletrycket sjönk.[157] I USA tog han segern, tack vare en DRS-omkörning på Sebastian Vettel.[158] Han tog pole till säsongens sista lopp, Brasiliens Grand Prix, men bröt loppet på grund av en kollision med Nico Hülkenberg.[159] Hamilton tog sammanlagt 190 poäng under säsongen och blev därmed fyra i VM-tabellen.

Mercedes (2013–)

[redigera | redigera wikitext]
2013
[redigera | redigera wikitext]
Hamilton flyttade till Mercedes inför 2013, och blev där stallkamrat med barndomsvännen Nico Rosberg.

Den 28 september 2012 meddelades att Hamilton skrivit på ett treårskontrakt med Mercedes, som sträckte sig från 2013-2015. Hans stallkamrat blev barndomsvännen Nico Rosberg.[160]

I hans första tävlingshelg för Mercedes, Australiens Grand Prix, kvalade han trea,[161] men tappade två placeringar och blev femma i loppet.[162] I Malaysia blev han trea, tack vare en teamorder som sade att Rosberg inte fick köra förbi Hamilton.[163] I Kina tog han sin första pole position för Mercedes,[164] men slutade trea i loppet.[165] I Bahrain tog han en femteplats efter att ha startat nia.[166] På Catalunya-banan gick han i mål på tolfte varv, ett varv efter segraren Fernando Alonso.[167]

I Monaco blev han ut-kvalificerad av Rosberg för tredje loppet i rad, och uttryckte sitt missnöje av att bli slagen av stallkamraten.[168] Rosberg tog sedan segern och Hamilton blev fyra.[169] På Circuit Gilles Villeneuve startade han tvåa, men blev omkörd av Fernando Alonso i loppet och gick i mål på tredje plats.[170] På hemmaplan i Storbritannien tog han pole position, men råkade ut för en punktering i loppet och blev fyra, smidigt som stallkamraten vann.[171] I Tyskland tog han ännu en pole position, men lyckades inte bli bättre än femma.[172]

I Ungern tog han sin första seger som Mercedes-förare. Han tog oväntat nog pole position,[173] och gick i mål nästan 11 sekunder före tvåan Kimi Räikkönen.[174] Efter sommaruppehållet kom Belgiens Grand Prix. Hamilton tog sin fjärde raka pole position,[175] och var en av toppkandidaterna till att ta segern, men blev omkörd av Sebastian Vettel redan på det första varvet, och senare även av Fernando Alonso.[176] Efter tredjeplatsen i Belgien tog han inte en enda pallplats under den resterande delen av säsongen, han var som bäst fyra i USA.[177] Hamilton slutade säsongen på fjärde plats med 189 poäng, 208 poäng efter mästaren Vettel.

2014
[redigera | redigera wikitext]

Hamilton fortsatte hos Mercedes under 2014,[160] tillsammans med Nico Rosberg. I linje med en ny regel som införts i Formel 1 till säsongen 2014, där förarna fick välja vilket nummer de ville ha på bilen under sin Formel 1-karriär, valde Hamilton att tävla med nummer 44 eftersom det var det numret han hade i sin kartingkarriär.

Hamilton under Kinas Grand Prix 2014. Genom att vinna loppet, tog Hamilton tre raka segrar för första gången i sin Formel 1-karriär.

Under försäsongstesterna i Spanien och Bahrain var Mercedes överlägsna, mycket tack vare motorenheten. I Australien tog han pole position,[178] men tvingades bryta loppet i inledningen på grund av en skadad del i motorn, samtidigt som Rosberg tog en överlägsen seger.[179] Han tog ännu en kvalseger i Malaysia och lyckades även vinna loppet.[180] I Bahrain kvalade han tvåa, efter Rosberg som tog pole position.[181] Hamilton gjorde en bättre start än Rosberg och kunde ta ledningen tack vare att han startade från insidan av banan. Han drog ifrån Rosberg men strax innan det första depåstoppet hade Rosberg kommit ifatt och började attackera, men utan att lyckas fullt ut. Hamilton behöll ledningen, men när omkring tio varv återstod var Rosberg precis bakom igen. Rosberg försökte flera gånger köra om Hamilton på utsidan i kurva 4, men fick ingen plats av Hamilton. När Rosberg bytte strategi och försökte i kurva 1 istället, blev han nästan påkörd av Hamilton, och uttryckte sitt missnöje över radion. Under podiumintervjuerna sade Rosberg att "Jag hatar verkligen att bli tvåa efter Lewis. Men det var det mest spännande loppet i min karriär".[en 4][182][183]

Mercedes dominans fortsatte i Kina där Hamilton tog ännu en pole position och vann loppet, medan Rosberg slutade på andra plats.[184] I Spanien tog han sin fjärde seger för säsongen – men blev hårt pressad av Rosberg i avslutningen.[185] Tack vare segern tog Hamilton ledningen i världsmästerskapet. I Monaco kvalade han tvåa, efter Rosberg, och gick i mål på andra plats efter denne.[186] I Kanada var Hamilton favorit till att ta pole position, men kvalade tvåa efter Rosberg.[187] Under loppet drabbades båda förarna av samma problem med ERS-systemet, vilket även resulterade i problem med bromsarna för de båda förarna. Eftersom Hamilton använde bromsarna på ett sätt som slet de mer än vad Rosberg gjorde, tvingades Hamilton bryta därför att han inte hade tillräckligt med bromskraft kvar för att kunna fortsätta, medan Rosberg kunde fortsätta och gick i mål på andra plats.[188]

Hamilton gratuleras av Vladimir Putin, Rysslands president, efter att ha vunnit Rysslands Grand Prix 2014.

I Österrike satte han inte någon tid i den tredje kvalomgången efter att han snurrat på sitt kvalvarv. I loppet blev han tvåa, slagen av stallkamraten.[189] På hemmabanan Silverstone kvalade han sexa, samtidigt som Rosberg tog pole position.[190] I loppet låg Rosberg i ledning när han drabbades av ett växellådshaveri och Hamilton kunde gå upp i ledning, till publikens jubel. Hamilton vann sedan loppet, 30 sekunder före tvåa Valtteri Bottas.[191] I kvalet till Tysklands Grand Prix drabbades Hamilton av ett bromsproblem och kraschade vilt.[192] Han startade från den tjugonde startrutan men lyckades ändå komma i mål på tredje plats, efter Rosberg som segrade och Bottas som blev tvåa.[193] I Ungern drabbades han av ännu ett tekniskt problem i kvalet, då bilen började brinna innan han hunnit sätta ett varv.[194] Elden var så kraftig att han tvingades byta chassi och bestraffades därför med att få starta från depån.[195] Efter några turliga händelser lyckades Hamilton ta tredjeplatsen.[196]

Vid den första tävlingen efter sommaruppehållet, Belgiens Grand Prix, kvalade Hamilton tvåa efter Rosberg, som tog sin fjärde raka pole position.[197] Hamilton gjorde en bättre start än Rosberg och låg i ledning när stallkamraten gjorde ett omkörningsförsök i Les Combes på det andra varvet. Hamilton lämnade inte plats nog för Rosberg, vilket resulterade i att Rosbergs framvinge skar sönder Hamiltons vänstra bakdäck omgående. Hamilton fick senare bryta tävlingen på grund av ett misstänkt motorproblem, efter det att han bett om att få bryta tävlingen.[198] Han tog pole position och vann tävlingarna i Italien och Singapore, och tog ledningen i världsmästerskapet tack vare att Rosberg bröt tävlingen i Singapore.[199][200]

Detta följdes av segrar i Japan – som stoppades på grund av kraftigt regn – Ryssland och USA, och tog då fem raka segrar för första gången i sin karriär. Hans tionde seger för säsongen var också hans trettioandra i F1-karriären, rekord för en brittisk Formel 1-förare.[201] Hamilton blev världsmästare efter att ha vunnit Abu Dhabis Grand Prix, då stallkamraten – som var enda motståndaren i VM-striden – drabbades av tekniska problem.[202] Hamilton sade efter loppet att "Det här är den bästa dagen i mitt liv".[en 5][203]

F1-karriär

[redigera | redigera wikitext]
Säsong Stall/Tillverkare Placering Lopp Poäng Etta Tvåa Trea Pole Varv
2007 McLaren-Mercedes 2 17 109 4 5 3 6 2
2008 McLaren-Mercedes 1 18 98 5 2 3 7 1
2009 McLaren-Mercedes 5 17 49 2 1 2 4 0
2010 McLaren-Mercedes 4 19 240 3 5 1 1 5
2011 McLaren-Mercedes 5 19 227 3 3 0 1 3
2012 McLaren-Mercedes 4 20 190 4 0 3 7 1
2013 Mercedes 4 19 189 1 0 4 5 1
2014 Mercedes 1 19 384 11 3 2 7 7
2015 Mercedes 1 19 381 10 6 1 11 8
2016 Mercedes 2 21 380 10 3 4 12 3
2017 Mercedes 1 20 363 9 4 0 11 7
2018 Mercedes 1 21 408 11 3 3 6 3
2019 Mercedes 1 21 413 11 4 2 5 6
2020 Mercedes 1 16 347 11 1 2 10 6
2021 Mercedes 2 22 387.5 8 8 1 5 6
2022 Mercedes 6 22 240 0 5 4 0 2
2023 Mercedes 3 22 234 0 3 3 1 4
2024 Mercedes 7 21 190 2 0 2 0 2
Sammanlagt (2024) 353 4829.5 105 56 40 104 67

Vunna F1-lopp

[redigera | redigera wikitext]
  1. Kanada Kanada 2007
  2. USA USA 2007
  3. Ungern Ungern 2007
  4. Japan Japan 2007
  5. Australien Australien 2008
  6. Monaco Monaco 2008
  7. Storbritannien Storbritannien 2008
  8. Tyskland Tyskland 2008
  9. Kina Kina 2008
  10. Ungern Ungern 2009
  11. Singapore Singapore 2009
  12. Turkiet Turkiet 2010
  13. Kanada Kanada 2010
  14. Belgien Belgien 2010
  15. Kina Kina 2011
  16. Tyskland Tyskland 2011
  17. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2011
  18. Kanada Kanada 2012
  19. Ungern Ungern 2012
  20. Italien Italien 2012
  21. USA USA 2012
  22. Ungern Ungern 2013
  23. Malaysia Malaysia 2014
  24. Bahrain Bahrain 2014
  25. Kina Kina 2014
  26. Spanien Spanien 2014
  27. Storbritannien Storbritannien 2014
  28. Italien Italien 2014
  29. Singapore Singapore 2014
  30. Japan Japan 2014
  31. Ryssland Ryssland 2014
  32. USA USA 2014
  33. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2014
  34. Australien Australien 2015
  35. Kina Kina 2015
  36. Bahrain Bahrain 2015
  37. Kanada Kanada 2015
  38. Storbritannien Storbritannien 2015
  39. Belgien Belgien 2015
  40. Italien Italien 2015
  41. Japan Japan 2015
  42. Ryssland Ryssland 2015
  43. USA USA 2015
  44. Monaco Monaco 2016
  45. Kanada Kanada 2016
  46. Österrike Österrike 2016
  47. Storbritannien Storbritannien 2016
  48. Ungern Ungern 2016
  49. Tyskland Tyskland 2016
  50. USA USA 2016
  51. Mexiko Mexiko 2016
  52. Brasilien Brasilien 2016
  53. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2016
  54. Kina Kina 2017
  55. Spanien Spanien 2017
  56. Kanada Kanada 2017
  57. Storbritannien Storbritannien 2017
  58. Belgien Belgien 2017
  59. Italien Italien 2017
  60. Singapore Singapore 2017
  61. Japan Japan 2017
  62. USA USA 2017
  63. Azerbajdzjan Azerbajdzjan 2018
  64. Spanien Spanien 2018
  65. Frankrike Frankrike 2018
  66. Tyskland Tyskland 2018
  67. Ungern Ungern 2018
  68. Italien Italien 2018
  69. Singapore Singapore 2018
  70. Ryssland Ryssland 2018
  71. Japan Japan 2018
  72. Brasilien Brasilien 2018
  73. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2018
  74. Bahrain Bahrain 2019
  75. Kina Kina 2019
  76. Spanien Spanien 2019
  77. Monaco Monaco 2019
  78. Kanada Kanada 2019
  79. Frankrike Frankrike 2019
  80. Storbritannien Storbritannien 2019
  81. Ungern Ungern 2019
  82. Ryssland Ryssland 2019
  83. Mexiko Mexiko 2019
  84. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2019
  85. Österrike Steiermarks 2020
  86. Ungern Ungern 2020
  87. Storbritannien Storbritannien 2020
  88. Spanien Spanien 2020
  89. Belgien Belgien 2020
  90. Italien Toscanas 2020
  91. Tyskland Eifels 2020
  92. Portugal Portugal 2020
  93. Italien Emilia-Romagnas 2020
  94. Turkiet Turkiet 2020
  95. Bahrain Bahrain 2020
  96. Bahrain Bahrain 2021
  97. Portugal Portugal 2021
  98. Spanien Spanien 2021
  99. Storbritannien Storbritannien 2021
  100. Ryssland Ryssland 2021
  101. Brasilien Brasilien 2021
  102. Qatar Qatar 2021
  103. Saudiarabien Saudiarabien 2021
  104. Storbritannien Storbritannien 2024
  105. Belgien Belgien 2024

Tvåa i F1-lopp

[redigera | redigera wikitext]
  1. Malaysia Malaysia 2007
  2. Bahrain Bahrain 2007
  3. Spanien Spanien 2007
  4. Monaco Monaco 2007
  5. Italien Italien 2007
  6. Turkiet Turkiet 2008
  7. Europa Europa 2008
  8. Europa Europa 2009
  9. Kina Kina 2010
  10. Europa Europa 2010
  11. Storbritannien Storbritannien 2010
  12. Sydkorea Korea 2010
  13. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2010
  14. Australien Australien 2011
  15. Spanien Spanien 2011
  16. Sydkorea Korea 2011
  17. Monaco Monaco 2014
  18. Österrike Österrike 2014
  19. Brasilien Brasilien 2014
  20. Malaysia Malaysia 2015
  21. Spanien Spanien 2015
  22. Österrike Österrike 2015
  23. Mexiko Mexiko 2015
  24. Brasilien Brasilien 2015
  25. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2015
  26. Australien Australien 2016
  27. Ryssland Ryssland 2016
  28. Italien Italien 2016
  29. Australien Australien 2017
  30. Bahrain Bahrain 2017
  31. Malaysia Malaysia 2017
  32. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2017
  33. Australien Australien 2018
  34. Storbritannien Storbritannien 2018
  35. Belgien Belgien 2018
  36. Australien Australien 2019
  37. Azerbajdzjan Azerbajdzjan 2019
  38. Belgien Belgien 2019
  39. USA USA 2019
  40. Storbritannien 70-årsjubileumets 2020
  41. Italien Emilia-Romagnas 2021
  42. Frankrike Frankrike 2021
  43. Österrike Steiermarks 2021
  44. Ungern Ungern 2021
  45. Nederländerna Nederländerna 2021
  46. USA USA 2021
  47. Mexiko Mexiko 2021
  48. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2021
  49. Frankrike Frankrike 2022
  50. Ungern Ungern 2022
  51. USA USA 2022
  52. Mexiko Mexiko 2022
  53. Brasilien Brasilien 2022
  54. Australien Australien 2023
  55. Spanien Spanien 2023
  56. Mexiko Mexiko 2023

Trea i F1-lopp

[redigera | redigera wikitext]
  1. Australien Australien 2007
  2. Frankrike Frankrike 2007
  3. Storbritannien Storbritannien 2007
  4. Spanien Spanien 2008
  5. Belgien Belgien 2008
  6. Singapore Singapore 2008
  7. Japan Japan 2009
  8. Brasilien Brasilien 2009
  9. Bahrain Bahrain 2010
  10. Australien Australien 2012
  11. Malaysia Malaysia 2012
  12. Kina Kina 2012
  13. Malaysia Malaysia 2013
  14. Kina Kina 2013
  15. Kanada Kanada 2013
  16. Belgien Belgien 2013
  17. Tyskland Tyskland 2014
  18. Ungern Ungern 2014
  19. Monaco Monaco 2015
  20. Bahrain Bahrain 2016
  21. Belgien Belgien 2016
  22. Singapore Singapore 2016
  23. Japan Japan 2016
  24. Bahrain Bahrain 2018
  25. Monaco Monaco 2018
  26. USA USA 2018
  27. Italien Italien 2019
  28. Japan Japan 2019
  29. Ryssland Ryssland 2020
  30. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2020
  31. Belgien Belgien 2021
  32. Bahrain Bahrain 2022
  33. Kanada Kanada 2022
  34. Storbritannien Storbritannien 2022
  35. Österrike Österrike 2022
  36. Kanada Kanada 2023
  37. Storbritannien Storbritannien 2023
  38. Singapore Singapore 2023
  39. Spanien Spanien 2024
  40. Ungern Ungern 2024

Pole position i F1-lopp

[redigera | redigera wikitext]
  1. Kanada Kanada 2007
  2. USA USA 2007
  3. Storbritannien Storbritannien 2007
  4. Ungern Ungern 2007
  5. Japan Japan 2007
  6. Kina Kina 2007
  7. Australien Australien 2008
  8. Kanada Kanada 2008
  9. Tyskland Tyskland 2008
  10. Ungern Ungern 2008
  11. Belgien Belgien 2008
  12. Japan Japan 2008
  13. Kina Kina 2008
  14. Europa Europa 2009
  15. Italien Italien 2009
  16. Singapore Singapore 2009
  17. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2009
  18. Kanada Kanada 2010
  19. Sydkorea Korea 2011
  20. Australien Australien 2012
  21. Malaysia Malaysia 2012
  22. Ungern Ungern 2012
  23. Italien Italien 2012
  24. Singapore Singapore 2012
  25. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2012
  26. Brasilien Brasilien 2012
  27. Kina Kina 2013
  28. Storbritannien Storbritannien 2013
  29. Tyskland Tyskland 2013
  30. Ungern Ungern 2013
  31. Belgien Belgien 2013
  32. Australien Australien 2014
  33. Malaysia Malaysia 2014
  34. Kina Kina 2014
  35. Spanien Spanien 2014
  36. Italien Italien 2014
  37. Singapore Singapore 2014
  38. Ryssland Ryssland 2014
  39. Australien Australien 2015
  40. Malaysia Malaysia 2015
  41. Kina Kina 2015
  42. Bahrain Bahrain 2015
  43. Monaco Monaco 2015
  44. Kanada Kanada 2015
  45. Österrike Österrike 2015
  46. Storbritannien Storbritannien 2015
  47. Ungern Ungern 2015
  48. Belgien Belgien 2015
  49. Italien Italien 2015
  50. Australien Australien 2016
  51. Bahrain Bahrain 2016
  52. Spanien Spanien 2016
  53. Kanada Kanada 2016
  54. Österrike Österrike 2016
  55. Storbritannien Storbritannien 2016
  56. Italien Italien 2016
  57. Malaysia Malaysia 2016
  58. USA USA 2016
  59. Mexiko Mexiko 2016
  60. Brasilien Brasilien 2016
  61. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2016
  62. Australien Australien 2017
  63. Kina Kina 2017
  64. Spanien Spanien 2017
  65. Kanada Kanada 2017
  66. Azerbajdzjan Azerbajdzjan 2017
  67. Storbritannien Storbritannien 2017
  68. Belgien Belgien 2017
  69. Italien Italien 2017
  70. Malaysia Malaysia 2017
  71. Japan Japan 2017
  72. USA USA 2017
  73. Australien Australien 2018
  74. Spanien Spanien 2018
  75. Frankrike Frankrike 2018
  76. Storbritannien Storbritannien 2018
  77. Ungern Ungern 2018
  78. Belgien Belgien 2018
  79. Singapore Singapore 2018
  80. Japan Japan 2018
  81. USA USA 2018
  82. Brasilien Brasilien 2018
  83. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2018
  84. Australien Australien 2019
  85. Monaco Monaco 2019
  86. Frankrike Frankrike 2019
  87. Tyskland Tyskland 2019
  88. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2019
  89. Österrike Steiermarks 2020
  90. Ungern Ungern 2020
  91. Storbritannien Storbritannien 2020
  92. Spanien Spanien 2020
  93. Belgien Belgien 2020
  94. Italien Italien 2020
  95. Italien Toscanas 2020
  96. Ryssland Ryssland 2020
  97. Portugal Portugal 2020
  98. Bahrain Bahrain 2020
  99. Italien Emilia-Romagnas 2021
  100. Spanien Spanien 2021
  101. Ungern Ungern 2021
  102. Qatar Qatars 2021
  103. Saudiarabien Saudiarabien 2021
  104. Ungern Ungern 2023

Snabbaste varv i F1-lopp

[redigera | redigera wikitext]
  1. Malaysia Malaysia 2007
  2. Japan Japan 2007
  3. Kina Kina 2008
  4. Kina Kina 2010
  5. Spanien Spanien 2010
  6. Belgien Belgien 2010
  7. Brasilien Brasilien 2010
  8. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2010
  9. Spanien Spanien 2011
  10. Tyskland Tyskland 2011
  11. Italien Italien 2011
  12. Brasilien Brasilien 2012
  13. Italien Italien 2013
  14. Malaysia Malaysia 2014
  15. Storbritannien Storbritannien 2014
  16. Tyskland Tyskland 2014
  17. Italien Italien 2014
  18. Singapore Singapore 2014
  19. Japan Japan 2014
  20. Brasilien Brasilien 2014
  21. Australien Australien 2015
  22. Kina Kina 2015
  23. Spanien Spanien 2015
  24. Storbritannien Storbritannien 2015
  25. Italien Italien 2015
  26. Japan Japan 2015
  27. Brasilien Brasilien 2015
  28. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2015
  29. Monaco Monaco 2016
  30. Österrike Österrike 2016
  31. Belgien Belgien 2016
  32. Kina Kina 2017
  33. Bahrain Bahrain 2017
  34. Spanien Spanien 2017
  35. Kanada Kanada 2017
  36. Österrike Österrike 2017
  37. Storbritannien Storbritannien 2017
  38. Singapore Singapore 2017
  39. Tyskland Tyskland 2018
  40. Italien Italien 2018
  41. USA USA 2018
  42. Spanien Spanien 2019
  43. Storbritannien Storbritannien 2019
  44. Italien Italien 2019
  45. Ryssland Ryssland 2019
  46. Japan Japan 2019
  47. Förenade arabemiraten Abu Dhabi 2019
  48. Ungern Ungern 2020
  49. Storbritannien 70-årsjubileumets 2020
  50. Italien Italien 2020
  51. Italien Toscanas 2020
  52. Portugal Portugal 2020
  53. Italien Emilia-Romagnas 2020
  54. Italien Emilia-Romagnas 2021
  55. Monaco Monaco 2021
  56. Österrike Steiermarks 2021
  57. Nederländerna Nederländerna 2021
  58. USA USA 2021
  59. Saudiarabien Saudiarabiens 2021
  60. Monaco Monaco 2023
  61. Belgien Belgien 2023
  62. Singapore Singapore 2023
  63. Monaco Monaco 2024

Diskvalificerad i F1-lopp

[redigera | redigera wikitext]
  1. Australien Australien 2009
  2. USA USA 2023

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Engelska originalcitat

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ "He's a quality driver, very strong and only 16. If he keeps this up I'm sure he will reach F1. It's something special to see a kid of his age out on the circuit. He's clearly got the right racing mentality."
  2. ^ "Maybe it's because I'm black".
  3. ^ "Felipe Massa must grow up".
  4. ^ "I strongly dislike coming second to Lewis. But it was the most exciting race of my career".
  5. ^ "It is the greatest day of my life".

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Lewis Hamilton Biography” (på engelska). Lifetime. Lifetime. http://www.lifetimetv.co.uk/biography/biography-lewis-hamilton. Läst 4 januari 2015. 
  2. ^ Benson, Anderw (3 november 2019). ”Hamilton wins sixth Formula 1 world championship at United States Grand Prix” (på batak-toba). https://www.bbc.com/sport/formula1/50283946. Läst 3 november 2019. 
  3. ^ Richards, Giles (11 oktober 2020). ”Lewis Hamilton equals Michael Schumacher's 91 race wins at Eifel F1 GP” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/sport/2020/oct/11/lewis-hamilton-equals-michael-schumachers-91-race-wins-at-eifel-f1-gp. Läst 11 oktober 2020. 
  4. ^ ”Hamilton equals Schumacher win record” (på brittisk engelska). BBC Sport. https://www.bbc.co.uk/sport/formula1/54500510. Läst 11 oktober 2020. 
  5. ^ Ashdown, John (11 oktober 2020). ”F1: Lewis Hamilton equals Schumacher wins record by taking Eifel GP – as it happened” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/sport/live/2020/oct/11/formula-one-eifel-grand-prix-live. Läst 11 oktober 2020. 
  6. ^ ”https://twitter.com/espnf1/status/1315292477566353408”. Twitter. https://twitter.com/espnf1/status/1315292477566353408. Läst 11 oktober 2020. 
  7. ^ ”Hamilton störst genom tiderna – slog Schumachers rekord”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/7KK0PW. Läst 25 oktober 2020. 
  8. ^ Duncan, Phil; Slater, Luke (25 oktober 2020). ”Lewis Hamilton dominates Portuguese Grand Prix to break Michael Schumacher's record of most F1 wins” (på brittisk engelska). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/formula-1/2020/10/25/f1-portuguese-grand-prix-2020-live-algarve-race-results-hamilton/. Läst 25 oktober 2020. 
  9. ^ ”Lewis Hamilton wins Turkish GP to clinch record-equalling seventh F1 title” (på engelska). the Guardian. 15 november 2020. http://www.theguardian.com/sport/2020/nov/15/lewis-hamilton-wins-turkish-gp-to-clinch-record-equalling-seventh-f1-world-title-michael-schumacher. Läst 15 november 2020. 
  10. ^ ”Overwhelmed Hamilton collects MBE” (på engelska). BBC News. BBC. 10 mars 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk/7934272.stm. Läst 4 januari 2015. 
  11. ^ ”New Year Honours 2021: Lewis Hamilton knighted and Covid volunteers recognised”. BBC.com. https://www.bbc.com/news/uk-55475013. 
  12. ^ Kelso, Paul (20 april 2007). ”Profile: Lewis Hamilton” (på engelska). The Guardian. London. http://www.theguardian.com/uk/2007/apr/20/paulkelso.uknews4. Läst 17 januari 2015. 
  13. ^ [a b c d] ”Lewis Hamilton F1 driver biography and information” (på engelska). F1 Fanaric. Keith Collantine. http://www.f1fanatic.co.uk/lewis-hamilton/. Läst 17 januari 2015. 
  14. ^ ”Lewis Hamilton facts feature” (på engelska). BBC Southern Counties. BBC. 18 juni 2007. http://www.bbc.co.uk/southerncounties/content/articles/2007/06/18/lewis_hamilton_facts_feature.shtml. Läst 17 januari 2015. 
  15. ^ Owen, Oliver (3 juni 2007). ”The real deal” (på engelska). The Guardian. http://www.theguardian.com/sport/2007/jun/03/features.sportmonthly/print. Läst 17 januari 2015. 
  16. ^ Young, Byron (16 februari 2008). ”Arsenal fan Lewis Hamilton is backing Gunners all the way” (på engelska). Daily Mirror. Trinity Mirror. http://www.mirror.co.uk/sport/football/arsenal-fan-lewis-hamilton-is-backing-723045. Läst 17 januari 2015. 
  17. ^ Weaver, Paul (15 mars 2013). ”Lewis Hamilton relishing reunion with old unicycle rival Nico Rosberg” (på engelska). Melbourne: The Guardian. http://www.theguardian.com/sport/2013/mar/15/lewis-hamilton-nico-rosberg-rivalry-mercedes. Läst 17 januari 2015. ”Briton says his new partnership at Mercedes with former karting competitor and friend will be 'massively competitive'” 
  18. ^ ”Hamilton makes tax move admission” (på engelska). BBC News. BBC. 10 november 2007. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/beds/bucks/herts/7088652.stm. Läst 18 januari 2015. 
  19. ^ ”Formula One drivers find peace in Switzerland” (på engelska). Swissinfo. SRG SSR idée suisse. 5 september 2007. http://www.swissinfo.ch/eng/formula-one-drivers-find-peace-in-switzerland/984310. Läst 18 januari 2015. 
  20. ^ Weaver, Paul (23 maj 2012). ”Lewis Hamilton feels content in Monaco after getting rid of baggage” (på engelska). The Guardian. Monaco. http://www.theguardian.com/sport/2012/may/23/lewis-hamilton-content-monaco. Läst 18 januari 2015. 
  21. ^ Osborne, Lucy (20 september 2012). ”How 2,000 Britons living in Monaco are costing UK £1bn a year in lost taxes” (på engelska). Daily Mail. London. http://www.dailymail.co.uk/news/article-2205884/How-2-000-Britons-living-Monaco-costing-UK-1bn-year-lost-taxes.html. Läst 18 januari 2015. 
  22. ^ Weaver, Paul (11 mars 2013). ”Lewis Hamilton plans to build a legacy as a great – and a museum too” (på engelska). The Guardian. Melbourne. http://www.theguardian.com/sport/2013/mar/11/lewis-hamilton-greatness-f1-museum-jet. Läst 18 januari 2015. 
  23. ^ Perlas, Giancarlo (3 februari 2013). ”Lewis Hamilton Purchases a Jet Worth £20 Million” (på engelska). BenzInsider. http://www.benzinsider.com/2013/02/lewis-hamilton-purchases-a-jet-worth-20-million/. Läst 18 januari 2015. 
  24. ^ Hamilton, Lewis (1 oktober 2014). ”Personal Twitter account” (på engelska). Twitter. https://twitter.com/lewishamilton/status/517303296361766912. Läst 18 januari 2015. 
  25. ^ ”Arsenal fan Lewis Hamilton pays tribute to Arsene Wenger” (på engelska). Sky Sports. https://www.skysports.com/f1/news/24181/11346944/arsenal-fan-lewis-hamilton-pays-tribute-to-arsene-wenger. Läst 12 maj 2021. 
  26. ^ Heath, Jon. ”Meet the new Broncos ownership group”. USA Today. https://broncoswire.usatoday.com/lists/who-owns-the-denver-broncos-meet-the-ownership-group/. 
  27. ^ O'Halloran, Ryan. ”New Broncos ownership group’s whirlwind Wednesday led by meeting players, presenting vision”. The Denver Post. https://www.denverpost.com/2022/08/10/new-broncos-ownership-groups-whirlwind-wednesday-led-by-meeting-players-presenting-vision/. 
  28. ^ ”Schumacher Tips Hamilton for Future Glory” (på engelska). AtlasF1. 28 oktober 2001. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071024041547/http://www.atlasf1.com/news/2001/oct/report.php/id/5969/.html. Läst 17 januari 2015. 
  29. ^ [a b] ”Hamilton's kart sells for £42,100” (på engelska). BBC News. BBC. 19 juni 2007. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/beds/bucks/herts/6766373.stm. Läst 17 januari 2015. 
  30. ^ ”Hamilton dominates first pre-season test” (på engelska). Crash.net. 22 februari 2006. Arkiverad från originalet den 18 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150118163844/http://www.crash.net/gp2/news/66996/1/hamilton-dominates-first-day-of-pre-season-test.html. Läst 17 januari 2015. 
  31. ^ ”McLaren agree to release Montoya” (på engelska). BBC Sport. BBC. 11 juli 2006. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/motorsport/formula_one/5168206.stm. Läst 17 januari 2015. 
  32. ^ ”Ferrari reveal Raikkonen signing” (på engelska). BBC Sport. BBC. 10 september 2006. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/motorsport/formula_one/5332710.stm. Läst 17 januari 2015. 
  33. ^ ”Hamilton gets 2007 McLaren drive” (på engelska). BBC Sport. BBC. 24 november 2006. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/motorsport/formula_one/6179704.stm. Läst 17 januari 2015. 
  34. ^ ”Raikkonen triumphs in Melbourne” (på engelska). Formula1.com. 18 mars 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192103/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/3/5805.html. Läst 4 januari 2015. 
  35. ^ ”McLaren topple Ferrari with one-two at Sepang” (på engelska). Formula1.com. 8 april 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192437/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/4/5911.html. Läst 4 januari 2015. 
  36. ^ ”Massa makes amends with Bahrain win” (på engelska). Formula1.com. 15 april 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192301/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/4/5961.html. Läst 4 januari 2015. 
  37. ^ ”Hamilton makes history; Alonso struggles” (på engelska). Formula1.com. 15 april 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192133/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/4/5964.html. Läst 4 januari 2015. 
  38. ^ ”Massa takes dominant win in Spain” (på engelska). Formula1.com. 13 maj 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192025/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/5/6086.html. Läst 4 januari 2015. 
  39. ^ ”McLaren scoop the Monaco jackpot” (på engelska). Formula1.com. 27 maj 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192203/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/5/6161.html. Läst 4 januari 2015. 
  40. ^ ”Hamilton grabs maiden pole position” (på engelska). Formula1.com. 9 juni 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192427/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/6/6250.html. Läst 4 januari 2015. 
  41. ^ ”Hamilton triumphant in Montreal” (på engelska). Formula1.com. 10 juni 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192112/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/6/6259.html. Läst 4 januari 2015. 
  42. ^ ”Hamilton makes it two poles in a row” (på engelska). Formula1.com. 16 juni 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192213/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/6/6299.html. Läst 4 januari 2015. 
  43. ^ ”Faultless win for Hamilton at Indy” (på engelska). Formula1.com. 17 juni 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192132/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/6/6309.html. Läst 4 januari 2015. 
  44. ^ ”Massa puts Ferrari on pole as Alonso hits trouble” (på engelska). Formula1.com. 30 juni 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192134/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/6/6375.html. Läst 4 januari 2015. 
  45. ^ ”Victory puts Raikkonen and Ferrari firmly back in the title hunt” (på engelska). Formula1.com. 1 juli 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192449/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/7/6383.html. Läst 4 januari 2015. 
  46. ^ ”Hamilton snatches last-minute pole at Silverstone” (på engelska). Formula1.com. 7 juli 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192338/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/7/6428.html. Läst 4 januari 2015. 
  47. ^ ”Raikkonen storms to pole as Hamilton crashes out” (på engelska). Formula1.com. 21 juli 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192456/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/7/6508.html. Läst 4 januari 2015. 
  48. ^ ”Alonso on pole in Hungary as BMW edge out Ferrari” (på engelska). Formula1.com. 4 augusti 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192124/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/8/6589.html. Läst 4 januari 2015. 
  49. ^ ”Hamilton beats Raikkonen to victory in Hungary” (på engelska). Formula1.com. 5 augusti 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192006/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/8/6599.html. Läst 4 januari 2015. 
  50. ^ ”Hamilton inherits pole as Alonso and McLaren penalized” (på engelska). Formula1.com. 5 augusti 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192122/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/8/6594.html. Läst 4 januari 2015. 
  51. ^ ”Hungarian Grand Prix 2007” (på engelska). BBC Sport. BBC. 5 augusti 2007. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/motorsport/formula_one/6929333.stm. Läst 31 januari 2015. 
  52. ^ [a b] ”Alonso closes title race with commanding Monza win” (på engelska). Formula1.com. 9 september 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192421/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/9/6744.html. Läst 4 januari 2015. 
  53. ^ ”Crushing one-two at Spa assures Ferrari of title” (på engelska). Formula1.com. 16 september 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192417/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/9/6794.html. Läst 4 januari 2015. 
  54. ^ ”Hamilton reigns supreme in rain-swept Fuji thriller” (på engelska). Formula1.com. 30 september 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192224/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/9/6897.html. Läst 4 januari 2015. 
  55. ^ [a b] ”Raikkonen wins in China to take title down to the wire” (på engelska). Formula1.com. 7 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192051/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/10/6950.html. Läst 4 januari 2015. 
  56. ^ ”Raikkonen wins in Brazil to clinch drivers' title” (på engelska). Formula1.com. 21 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192509/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/10/7020.html. Läst 4 januari 2015. 
  57. ^ ”The FIA's McLaren-Monaco statement in full” (på engelska). Formula1.com. 30 maj 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192243/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/5/6178.html. Läst 18 januari 2015. 
  58. ^ ”FIA declares Hamilton crane ride 'legal'” (på engelska). GP Today. http://www.gptoday.com/details/view/218893/FIA_declares_Hamilton_crane_ride_legal/. Läst 18 januari 2015. 
  59. ^ ”FIA post-race press conference - Europe” (på engelska). Formula1.com. 22 juli 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192312/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/7/6520.html. Läst 18 januari 2015. 
  60. ^ ”FIA Thursday press conference - China” (på engelska). Formula1.com. 4 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192051/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/10/6924.html. Läst 18 januari 2015. 
  61. ^ ”No penalty for Hamilton over Japanese Grand Prix” (på engelska). Formula1.com. 5 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192102/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/10/6934.html. Läst 18 januari 2015. 
  62. ^ ”Button, Hamilton, Sato under investigation over tyres” (på engelska). Formula1.com. 19 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192102/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/10/6997.html. Läst 18 januari 2015. 
  63. ^ ”Qualifying - selected driver quotes” (på engelska). Formula1.com. 20 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192208/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2007/10/7009.html. Läst 18 januari 2015. 
  64. ^ [a b c d e] ”Hamilton commits to McLaren until 2012” (på engelska). Formula1.com. 18 januari 2008. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192140/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/1/7276.html. Läst 4 januari 2015. 
  65. ^ ”Hamilton victorious in action-packed Albert Park race” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192153/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/3/7494.html. Läst 4 januari 2015. 
  66. ^ ”Raikkonen storms to victory in Malaysia” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192429/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/3/7548.html. Läst 4 januari 2015. 
  67. ^ ”Massa heads Ferrari one-two to revive title hopes” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192109/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/4/7607.html. Läst 4 januari 2015. 
  68. ^ ”Raikkonen victorious in dramatic Spanish Grand Prix” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192357/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/4/7697.html. Läst 4 januari 2015. 
  69. ^ ”Turkish win puts Massa back in title contention” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192302/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/5/7769.html. Läst 4 januari 2015. 
  70. ^ ”Hamilton triumphs in wet-dry Monaco thriller” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192408/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/5/7838.html. Läst 4 januari 2015. 
  71. ^ ”Hamilton in a class of his own in Montreal qualifying” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192358/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/6/7895.html. Läst 4 januari 2015. 
  72. ^ ”Hamilton crashes out in Montreal pit lane” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192202/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/6/7898.html. Läst 4 januari 2015. 
  73. ^ ”Hamilton and Rosberg penalized for pit-lane collision” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192302/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/6/7902.html. Läst 4 januari 2015. 
  74. ^ ”Massa wins in France as Raikkonen hits trouble” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192224/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/6/7978.html. Läst 4 januari 2015. 
  75. ^ ”Flawless Hamilton triumphant at sodden Silverstone” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192151/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/7/8058.html. Läst 4 januari 2015. 
  76. ^ ”Hamilton puts McLaren on pole in Germany” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192316/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/7/8116.html. Läst 4 januari 2015. 
  77. ^ ”Massa storms to vital pole, Hamilton qualifies fourth in Brazil” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192254/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/11/8625.html. Läst 4 januari 2015. 
  78. ^ ”Massa victorious, Hamilton champion after nail-biting finish in Brazil” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192508/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2008/11/8632.html. Läst 4 januari 2015. 
  79. ^ ”Button on pole as Brawn qualify one-two in Australia” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192438/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/3/9080.html. Läst 4 januari 2015. 
  80. ^ ”Hamilton to start 20th after gearbox penalty” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192123/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/3/9082.html. Läst 4 januari 2015. 
  81. ^ ”Trulli loses podium for safety car infringement” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192255/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/3/9097.html. Läst 4 januari 2015. 
  82. ^ ”Hamilton excluded from Australian results, Trulli regains third” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192517/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/4/9113.html. Läst 4 januari 2015. 
  83. ^ ”Button and Brawn victorious after rain stops play in Malaysia” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192234/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/4/9147.html. Läst 4 januari 2015. 
  84. ^ ”Vettel leads Red Bull to maiden one-two victory in China” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192144/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/4/9206.html. Läst 4 januari 2015. 
  85. ^ ”Button makes it three wins from four in Bahrain” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192203/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/4/9266.html. Läst 4 januari 2015. 
  86. ^ ”Hamilton and McLaren take shock win in Hungary” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192223/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/7/9681.html. Läst 4 januari 2015. 
  87. ^ ”Hamilton heads a McLaren one-two” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192418/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/8/9785.html. Läst 4 januari 2015. 
  88. ^ ”Barrichello returns Brawn to winning ways in Spain” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192417/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/8/9794.html. Läst 4 januari 2015. 
  89. ^ ”Victory for Raikkonen, glory for Fisichella at Spa-Francorchamps” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192017/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/8/9851.html. Läst 4 januari 2015. 
  90. ^ ”Brawn GP bounce back with one-two at Monza” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192007/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/9/9923.html. Läst 4 januari 2015. 
  91. ^ ”Hamilton on pole as Barrichello crash halts Q3” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192029/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/9/9992.html. Läst 4 januari 2015. 
  92. ^ ”Hamilton wins in Singapore, Button edges closer to title” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192132/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/9/9999.html. Läst 4 januari 2015. 
  93. ^ ”Dominant Japanese win keeps Vettel in the title hunt” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192439/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/10/10050.html. Läst 4 januari 2015. 
  94. ^ ”Button and Brawn clinch title double as Webber wins in Brazil” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192118/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/10/10118.html. Läst 4 januari 2015. 
  95. ^ ”Vettel and Red Bull triumphant at Yas Marina” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192102/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/11/10180.html. Läst 4 januari 2015. 
  96. ^ ”Button to race for McLaren in 2010” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192349/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2009/11/10228.html. Läst 4 januari 2015. 
  97. ^ ”Alonso and Ferrari romp to victory in Bahrain” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192234/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/3/10531.html. Läst 4 januari 2015. 
  98. ^ ”Button wins Melbourne thriller for McLaren” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192040/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/3/10593.html. Läst 4 januari 2015. 
  99. ^ ”Webber weathers Sepang storm” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192340/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/4/10625.html. Läst 4 januari 2015. 
  100. ^ ”Vettel leads Red Bull one-two at Sepang” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192214/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/4/10634.html. Läst 4 januari 2015. 
  101. ^ ”Button and McLaren spring Shanghai surprise” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192357/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/4/10680.html. Läst 4 januari 2015. 
  102. ^ ”Faultless Webber wins with style in Spain” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192519/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/5/10749.html. Läst 4 januari 2015. 
  103. ^ ”Webber beats Hamilton to Turkey pole” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192459/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/5/10845.html. Läst 4 januari 2015. 
  104. ^ ”McLaren one-two as Red Bulls tangle in Turkey” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192455/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/5/10854.html. Läst 4 januari 2015. 
  105. ^ ”Hamilton storms to Montreal pole” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192348/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/6/10901.html. Läst 4 januari 2015. 
  106. ^ ”McLaren one-two in Montreal thriller” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192321/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/6/10910.html. Läst 4 januari 2015. 
  107. ^ ”Vettel wins amid drama in Valencia” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192239/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/6/10961.html. Läst 4 januari 2015. 
  108. ^ ”Webber untouchable at Silverstone” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192037/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/7/11017.html. Läst 4 januari 2015. 
  109. ^ ”Alonso leads Ferrari one-two in Germany” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192155/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/7/11069.html. Läst 4 januari 2015. 
  110. ^ ”Hungary win gives Webber title lead” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192007/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/8/11110.html. Läst 4 januari 2015. 
  111. ^ ”Advantage Hamilton after Spa thriller” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192403/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/8/11187.html. Läst 4 januari 2015. 
  112. ^ ”Alonso back in title hunt after Monza win” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192051/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/9/11249.html. Läst 4 januari 2015. 
  113. ^ ”Alonso claims superb Singapore win” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192154/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/9/11313.html. Läst 4 januari 2015. 
  114. ^ ”Vettel grabs title with Abu Dhabi win” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192016/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2010/11/11536.html. Läst 4 januari 2015. 
  115. ^ ”Invincible Vettel wins with ease in Melbourne” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192448/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/3/11870.html. Läst 6 januari 2015. 
  116. ^ ”Hamilton and Alonso handed 20-second time penalties” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192407/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/4/11919.html. Läst 6 januari 2015. 
  117. ^ ”Hamilton takes sensational Shanghai win” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192053/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/4/11950.html. Läst 6 januari 2015. 
  118. ^ ”Vettel reigns supreme for Red Bull in Turkey” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192112/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/5/12011.html. Läst 6 januari 2015. 
  119. ^ ”Vettel holds off Hamilton for tense Spanish win” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192213/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/5/12069.html. Läst 6 januari 2015. 
  120. ^ ”Vettel on pole in Monaco after Perez shunt” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192049/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/5/12104.html. Läst 6 januari 2015. 
  121. ^ ”Vettel victorious in red-flagged Monaco thriller” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192440/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/5/12117.html. Läst 6 januari 2015. 
  122. ^ ”Hamilton handed 20-second time penalty” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192309/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/5/12118.html. Läst 6 januari 2015. 
  123. ^ Benson, Andrew (30 maj 2011). ”Lewis Hamilton launches attack on Monaco stewards” (på engelska). BBC Sport. BBC. http://www.bbc.com/sport/0/formula1/13588664. Läst 16 januari 2015. 
  124. ^ ”Button takes last-gasp win in Canadian epic” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192103/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/6/12178.html. Läst 6 januari 2015. 
  125. ^ ”Vettel wins from Alonso in Valencia” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192016/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/6/12225.html. Läst 6 januari 2015. 
  126. ^ ”Alonso storms to superb Silverstone victory” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192330/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/7/12292.html. Läst 6 januari 2015. 
  127. ^ ”Hamilton surprises with German victory” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192504/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/7/12349.html. Läst 6 januari 2015. 
  128. ^ ”Button wins drama-filled Budapest race” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192302/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/7/12389.html. Läst 6 januari 2015. 
  129. ^ ”Vettel heads Red Bull one-two at Spa” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192244/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/8/12461.html. Läst 6 januari 2015. 
  130. ^ ”Vettel cruises to emphatic Monza victory” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192415/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/9/12516.html. Läst 6 januari 2015. 
  131. ^ ”Perfect Vettel made to wait for title” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192348/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/9/12574.html. Läst 6 januari 2015. 
  132. ^ ”Felipe Massa criticises Lewis Hamilton's driving in Singapore” (på engelska). BBC Sport. BBC. 25 september 2011. http://www.bbc.com/sport/0/formula1/15052980. Läst 16 januari 2015. 
  133. ^ ”Vettel crowned champion as Button wins in Japan” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192456/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/10/12627.html. Läst 6 januari 2015. 
  134. ^ ”Felipe Massa must grow up” (på engelska). The Sun. London: News International. 13 oktober 2011. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009080426/http://www.thesun.co.uk/sol/homepage/sport/motorsport/3870992/Lewis-Hamilton-Felipe-Massa-must-grow-up.html. Läst 16 januari 2015. 
  135. ^ ”Hamilton halts Red Bull's pole run” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192304/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/10/12654.html. Läst 6 januari 2015. 
  136. ^ ”Vettel win seals Red Bull title in Korea” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192329/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/10/12664.html. Läst 6 januari 2015. 
  137. ^ ”Vettel on pole for inaugural Indian race” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192154/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/10/12715.html. Läst 6 januari 2015. 
  138. ^ ”Hamilton and Perez penalised for ignoring yellow flags” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192252/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/10/12700.html. Läst 6 januari 2015. 
  139. ^ ”Hamilton victorious after early Vettel exit” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192114/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/11/12790.html. Läst 6 januari 2015. 
  140. ^ ”Vettel claims sensational record pole in Brazil” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192517/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/11/12843.html. Läst 6 januari 2015. 
  141. ^ ”Webber posts first win of 2011 at final round” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192335/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2011/11/12850.html. Läst 6 januari 2015. 
  142. ^ ”Hamilton heads McLaren one-two” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192235/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/3/13114.html. Läst 7 januari 2015. 
  143. ^ ”Button proves untouchable in Melbourne” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192507/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/3/13124.html. Läst 7 januari 2015. 
  144. ^ ”Hamilton beats Button to Sepang pole” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192358/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/3/13158.html. Läst 7 januari 2015. 
  145. ^ ”Alonso holds off stellar Perez for Sepang victory” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192028/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/3/13166.html. Läst 7 januari 2015. 
  146. ^ ”Rosberg an F1 winner after Shanghai thriller” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192313/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/4/13231.html. Läst 7 januari 2015. 
  147. ^ ”Resurgent Vettel takes Sakhir pole” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192337/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/4/13262.html. Läst 7 januari 2015. 
  148. ^ ”Vettel holds off Raikkonen for Sakhir win” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192348/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/4/13273.html. Läst 7 januari 2015. 
  149. ^ ”Hamilton on pole from Maldonado” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192252/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/5/13336.html. Läst 7 januari 2015. 
  150. ^ ”Hamilton excluded from qualifying; Maldonado on pole” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192016/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/5/13340.html. Läst 7 januari 2015. 
  151. ^ ”Magnificent Maldonado puts Williams back on top” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192447/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/5/13347.html. Läst 7 januari 2015. 
  152. ^ ”Seventh time lucky for Hamilton in Canada” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192028/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/6/13449.html. Läst 7 januari 2015. 
  153. ^ ”Hamilton soaks up Lotus pressure for Hungary win” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192006/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/7/13665.html. Läst 7 januari 2015. 
  154. ^ ”Button wins after first-corner carnage at Spa” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192318/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/9/13739.html. Läst 7 januari 2015. 
  155. ^ ”Hamilton supreme at Monza, as Perez shines again” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192005/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/9/13780.html. Läst 7 januari 2015. 
  156. ^ ”Resurgent Vettel wins action-packed Singapore round” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192354/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/9/13836.html. Läst 7 januari 2015. 
  157. ^ ”Raikkonen wins for Lotus in Abu Dhabi thriller” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192143/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/11/14021.html. Läst 7 januari 2015. 
  158. ^ ”Hamilton king of America as title fight rages on” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192041/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/11/14079.html. Läst 7 januari 2015. 
  159. ^ ”Button first, Alonso second, Vettel champion” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192431/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/11/14126.html. Läst 7 januari 2015. 
  160. ^ [a b] ”Hamilton to partner Rosberg at Mercedes in 2013” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192200/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2012/9/13851.html. Läst 12 januari 2015. 
  161. ^ ”Vettel storms to Sunday pole in Australia” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192110/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/3/14355.html. Läst 12 januari 2015. 
  162. ^ ”Raikkonen and Lotus triumph in Australia” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192441/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/3/14365.html. Läst 12 januari 2015. 
  163. ^ ”Vettel secures controversial victory in Malaysia” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192133/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/3/14410.html. Läst 12 januari 2015. 
  164. ^ ”Hamilton charges to first Mercedes pole” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192406/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/4/14447.html. Läst 12 januari 2015. 
  165. ^ ”Alonso storms to superb China victory” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192430/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/4/14459.html. Läst 12 januari 2015. 
  166. ^ ”Vettel dominates Bahrain thriller for Red Bull” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192456/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/4/14499.html. Läst 12 januari 2015. 
  167. ^ ”Formula 1 Gran Premio de España 2013” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191614/http://origin.lb.formula1.com/results/season/2013/897/. Läst 12 januari 2015. 
  168. ^ Janne Blomqvist. 25. På plats i Monaco (22 maj 2013). Viasat Motor. Lyssna på programmet (längd 43:04). URL hämtad 15 januari 2015.
  169. ^ ”Brilliant Rosberg wins amid Monaco drama” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191426/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/5/14606.html. Läst 12 januari 2015. 
  170. ^ ”Vettel cruises to runaway victory in Canada” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192217/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/6/14666.html. Läst 12 januari 2015. 
  171. ^ ”Rosberg claims thrilling Silverstone victory” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192041/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/6/14740.html. Läst 12 januari 2015. 
  172. ^ ”Vettel holds off Raikkonen charge for first home win” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192143/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/7/14782.html. Läst 12 januari 2015. 
  173. ^ ”Hamilton snatches Hungary pole from Vettel” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192407/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/7/14844.html. Läst 12 januari 2015. 
  174. ^ ”Hamilton seals his first win for Mercedes in Hungary” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192201/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/7/14855.html. Läst 12 januari 2015. 
  175. ^ ”Hamilton denies Vettel to grab thrilling Spa pole” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192142/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/8/14903.html. Läst 12 januari 2015. 
  176. ^ ”Dominant Vettel waltzes to victory in Belgium” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192224/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/8/14912.html. Läst 12 januari 2015. 
  177. ^ ”Vettel dominates in Austin for record win” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192123/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2013/11/15268.html. Läst 12 januari 2015. 
  178. ^ ”Hamilton snatches pole from Ricciardo in Australia” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192448/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/3/15565.html. Läst 15 januari 2015. 
  179. ^ ”Rosberg dominates season opener in Australia” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191526/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/3/15578.html. Läst 15 januari 2015. 
  180. ^ ”Dominant Hamilton leads Mercedes one-two in Malaysia” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192213/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/3/15638.html. Läst 15 januari 2015. 
  181. ^ ”Rosberg leads Mercedes front row lock-out in Bahrain” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191459/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/4/15680.html. Läst 15 januari 2015. 
  182. ^ ”Hamilton defeats Rosberg in epic desert duel” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192016/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/4/15692.html. Läst 15 januari 2015. 
  183. ^ ”Lewis Hamilton holds off Nico Rosberg as Mercedes dominate once more” (på engelska). Mirror. http://www.mirror.co.uk/sport/formula-1/bahrain-grand-prix-lewis-hamilton-3382583. Läst 15 januari 2015. 
  184. ^ ”Hamilton dominates, Alonso beats Red Bulls in China” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192428/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/4/15753.html. Läst 15 januari 2015. 
  185. ^ ”Hamilton beats Rosberg after thrilling finale in Spain” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192412/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/5/15819.html. Läst 15 januari 2015. 
  186. ^ ”Rosberg triumphs in Monaco to regain points lead” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191522/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/5/15883.html. Läst 15 januari 2015. 
  187. ^ ”Rosberg beats Hamilton to pole in Canada” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192238/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/6/15924.html. Läst 15 januari 2015. 
  188. ^ ”Ricciardo claims maiden win in Montreal thriller” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192243/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/6/15936.html. Läst 15 januari 2015. 
  189. ^ ”Rosberg defeats Hamilton in Austrian thriller” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191628/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/6/15991.html. Läst 15 januari 2015. 
  190. ^ ”Rosberg snatches last-gasp pole at Silverstone” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192227/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/7/16044.html. Läst 15 januari 2015. 
  191. ^ ”Hamilton back in title hunt with Silverstone win” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191527/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/7/16055.html. Läst 15 januari 2015. 
  192. ^ ”Rosberg on pole as Hamilton crashes out” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192252/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/7/16110.html. Läst 15 januari 2015. 
  193. ^ ”Home glory for Rosberg and Mercedes in Germany” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191603/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/7/16124.html. Läst 15 januari 2015. 
  194. ^ ”Rosberg on pole as Hamilton's hopes go up in flames” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192231/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/7/16163.html. Läst 15 januari 2015. 
  195. ^ ”Hamilton, Magnussen to start from pit lane after chassis changes” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192247/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/7/16167.html. Läst 15 januari 2015. 
  196. ^ ”Ricciardo triumphs in Hungarian thriller” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192042/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/7/16175.html. Läst 15 januari 2015. 
  197. ^ ”Rosberg beats Hamilton to wet-weather Belgian pole” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192504/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/8/16243.html. Läst 15 januari 2015. 
  198. ^ ”Brilliant Ricciardo denies Rosberg at Spa-Francorchamps” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191652/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/8/16254.html. Läst 15 januari 2015. 
  199. ^ ”Hamilton triumphs in Italy after Rosberg slip” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192027/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/9/16320.html. Läst 15 januari 2015. 
  200. ^ ”Hamilton defeats Vettel as Rosberg retires in Singapore” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191432/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/9/16385.html. Läst 15 januari 2015. 
  201. ^ ”Hamilton overhauls Rosberg for fifth straight victory” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413192449/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/11/16567.html. Läst 15 januari 2015. 
  202. ^ ”Brilliant Hamilton claims world title with Abu Dhabi victory” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191518/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/11/16682.html. Läst 15 januari 2015. 
  203. ^ Young, Byron (24 november 2014). ”Lewis Hamilton revels in 'greatest day of my life' after becoming a double F1 world champion” (på engelska). Mirror. http://www.mirror.co.uk/sport/formula-1/lewis-hamilton-revels-greatest-day-4681683. Läst 15 januari 2015. 

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Formel 1-VM 2024
v • r
Formel 1-mästare
1950–19641965–19791980–19941995–20092010–
v • r
Världsmästare i Formel 1
v • r
Formula 3 Euro Series
Säsonger
2003 • 2004 • 2005 • 2006 • 2007 • 2008 • 2009 • 2010 • 2011 • 2012
Vinnare
Ryan Briscoe (2003) • Jamie Green (2004) • Lewis Hamilton (2005) • Paul di Resta (2006) • Romain Grosjean (2007) • Nico Hülkenberg (2008) • Jules Bianchi (2009) • Edoardo Mortara (2010) • Roberto Merhi (2011) • Daniel Juncadella (2012)
v • r
GP2 Series/GP2 Asia Series
GP2 Series-säsonger
2005 • 2006 • 2007 • 2008 • 2009 • 2010 • 2011 • 2012 • 2013 • 2014 • 2015 • 2016
GP2 Series.
GP2 Series-mästare
Tyskland Nico Rosberg (2005) • Storbritannien Lewis Hamilton (2006) • Tyskland Timo Glock (2007) • Italien Giorgio Pantano (2008) • Tyskland Nico Hülkenberg (2009) • Venezuela Pastor Maldonado (2010) • Frankrike Romain Grosjean (2011) • Italien Davide Valsecchi (2012) • Schweiz Fabio Leimer (2013) • Storbritannien Jolyon Palmer (2014) • Belgien Stoffel Vandoorne (2015) • Frankrike Pierre Gasly (2016)
GP2 Asia Series-säsonger
GP2 Asia Series-mästare
Frankrike Romain Grosjean (2008, 2011) • Japan Kamui Kobayashi (2008/2009) • Italien Davide Valsecchi (2009/2010)
Bilar
Italien Dallara GP2/05 (2005-2007, Asia: 2008-2009/2010) • Italien Dallara GP2/08 (2008-2010) • Italien Dallara GP2/11 (2011-, Asia: 2011-)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lewis_Hamilton&oldid=55766252”