Lars Widding
| Lars Widding | |
 Lars Widding | |
| Född | 31 oktober 1924 Umeå |
|---|---|
| Död | 3 mars 1994 (69 år) Oscars församling, Stockholm |
| Yrke | författare och journalist |
| Nationalitet |  Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1950–1991 |
| Genrer | Romaner, historiska romaner, journalistik m.m. |
| Noterbara verk | Sorundasviten, Karolinersviten |
| Maka | Ulla Fredriksson (1947–1970) Anita Jacobson-Widding (1975–1987; skild) Fillie Lyckow (1987–1994; hans död) |
| Namnteckning | |
 | |
Lars-Gustav Axelsson Widding, född 31 oktober 1924 i Umeå, död 3 mars 1994 i Stockholm, var en svensk författare, journalist som även tidvis var verksam som konstnär.
Lars Widding var en av Sveriges mest lästa och produktiva författare under andra hälften av 1900-talet. Han var flitigt verksam inom film, radio och television och litteratur, samt inom journalistik som reporter under 36 års tid på Expressen. Dramatisering av historiska händelser var Widdings specialitet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Lars Widding växte upp i ett borgerligt hem på Kungsgatan 93 i Umeå, kallat Ripornas gård, där fadern drev en juridisk byrå. Efter studentexamen vid Umeå högre allmänna läroverk år 1943 gjorde han sin värnplikt,[1] och studerade sedan vid Stockholms universitet 1946–1949. Från 1948 var han elev vid Otte Skölds målarskola. Widding var reporter på tidningen Expressen 1950–1986.[2] Upplevelser från skolgång och ungdomstid återspeglas i författarens tre första böcker, bland dem Inga stormar än (1950). Sin förmåga att skönlitterärt använda historiska dokument utvecklade han med Årstafruns dagbok, en romansvit i tre delar 1964–1966. Denna följdes av Sorundasviten och Karolinersviten i fyra delar vardera.
Till miljön i barndomsstaden Umeå återvände Lars Widding med en småstadskrönika i fyra delar, inledd med Pigan och härligheten (1978). I denna skildras livet i Umeå åren 1920–1945; huvudperson är patron Robert Sulliwan, bosatt i Ringstrandska villan på Döbelnsgatan och omgiven av ett stort lokalt porträttgalleri. Bland historiska förebilder märks kända Umeåbor som Thorsten Hellström och Sigrid Holmström, i gestalterna av patronen och pigan. Sigrid Holmström var under många år restaurangchef på Sävargården. Denna serie böcker – som också består av romanerna Herrskapet och evigheten (1979), Längesen förbi (1980) och Då tystnar sången (1981) – motiverade att Widding fick Östersunds-Postens litteraturpris 1981.[3]
Umeås stadsbild är väl igenkännlig i Lars Widdings böcker. Om sin personliga levnad har han berättat tydligast i Min historia (1983).
Lars Widding blev utsedd till hedersmedborgare i Umeå kommun 1988.[4] År 2013 namngavs Lars Widdings park på Storgatan i Umeå, intill Västra Kyrkogården, där flera av Widdings romanfigurer är begravda, liksom författaren själv.[5]
Lars Widding var son till konsul Carl-Axel Widding och hans fru Eva Sofia Öhman. Han var bror till Nils Widding. Lars Widding var gift 1947–1970 med Ulla Widding, född Fredriksson, 1975–1987 med kulturantropologen Anita Jacobson-Widding samt från 1987 och till sin död med skådespelaren Fillie Lyckow. Han är begraven på Västra kyrkogården i Umeå.[6]
Widdings roman Pigan och härligheten blev 2014 årets bok i den årslånga bokcirkeln Umeåregionen läser. Boken har återutgivits med efterord av professor Anders Öhman.[7][8] Som konstnär ställde Widding ut i Motala 1949 och medverkade i några samlingsutställningar innan han 1950 övergick helt till sitt författande. Som konstnär var han starkt påverkad av Helene Schjerfbeck och Helge Linden men kom inte så långt i sitt konstnärskap att han kunde utveckla en egen stil. Widdings konst består av landskap och stilleben utförda i olja eller pastell.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Filmmanus
[redigera | redigera wikitext]
|
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1968 – BMF-plaketten för På ryttmästarns tid
- 1981 – Östersunds-Postens litteraturpris
- 1988 – Hedersmedborgare i Umeå kommun
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hugoson, Rolf (2009). Lars Widdings Umeå. CERUM Working Paper Nr 88/2009. Umeå. sid. 7. ISBN 978-91-7264-840-1. Läst 9 november 2022
- ^ Sundelin, Anders; Söderberg Maria (1992). ”Lars Widding”. Konsten att berätta en historia (1. uppl.). Stockholm: Ordfront. Libris 8373803. ISBN 9173243892
- ^ Östersunds-Posten 1981-12-07 sidan 1, 14-15.
- ^ http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/faktaomkommunen/umeashedersmedborgare.4.4166f9b6137178df873ce68.html Arkiverad 19 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. (Hämtad 2013-10-18)
- ^ ”Umeås nya författarparker”. Västerbottens-Kuriren. 9 april 2019. https://www.vk.se/2013-07-09/umeas-nya-forfattarparker. Läst 29 oktober 2024.
- ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget bokförlag 1999) sid.156 ISBN 91-89086-02-3
- ^ http://www.vk.se/1055805/widdings-umea-i-arets-stora-bokcirkel Hämtad 2013-12-31
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140101153358/http://www.minabibliotek.se/143084/berattandets-sanning-lars-widding-som-forfattare. Läst 31 december 2013. Hämtad 2013-12-31
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Widding, Lars G Ason i Vem är det 1993, sid 1178
- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 663, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Lars Widding i Libris
- Lars Widding på Svensk mediedatabas
- Lars Widding på Internet Movie Database (engelska)
|
- Svenskspråkiga författare
- Svenska författare under 1900-talet
- Svenska journalister under 1900-talet
- Sommarvärdar 1964
- Sommarvärdar 1965
- Sommarvärdar 1966
- Sommarvärdar 1967
- Sommarvärdar 1968
- Sommarvärdar 1969
- Sommarvärdar 1970
- Sommarvärdar 1971
- Sommarvärdar 1972
- Sommarvärdar 1973
- Sommarvärdar 1974
- Sommarvärdar 1976
- Kultur i Umeå
- Sorunda
- Födda 1924
- Avlidna 1994
- Män
- Författare från Umeå
- Konstnärer från Umeå
- Journalister från Umeå
- Gravsatta på Västra kyrkogården i Umeå