Krabbutter
| Krabbutter Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 Lontra felina | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Mårddjur Mustelidae |
| Underfamilj | Uttrar Lutrinae |
| Släkte | Lontra |
| Art | Krabbutter L. felina |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lontra felina | |
| Auktor | Molina, 1782 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Krabbutter eller marin utter[2] (Lontra felina) är en art i underfamiljen uttrar som förekommer vid Sydamerikas kustlinjer. Den är jämte havsuttern den enda arten i familjen mårddjur som lever i havet.
Andra svenska trivialnamn är magellanutter och chingungo.[2]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Krabbuttern når en kroppslängd mellan 57 och 60 cm och därtill kommer en cirka 33 cm lång svans. Vikten ligger mellan 3 och 5 kg. På så sätt är djuret den minsta arten av uttrar i nya världen.[3]
Pälsen är på ovansidan mörkbrun och på undersidan något ljusare brun. Morrhåren är liksom hos andra uttrar påfallande långa. Mellan tårna på både fram- och bakfötterna finns simhud och alla är utrustade med klor. Angående storlek och utseende finns ingen könsdimorfism, honor har fyra spenar.[3]
Utbredning och habitat
[redigera | redigera wikitext]Arten förekommer i Stilla havet längs Sydamerikas kustlinje från södra Peru till Eldslandet. Den största populationen finns på ön Chiloé. Den var tidigare vanlig längs Argentinas Atlantkust men inga observationer har gjorts där sedan 1968. Enda undantaget är en inplanterad population på Falklandsöarna.[1]
Den vistas främst i grunda havsområden med kelp eller tång. Ibland, särskild för att uppfostra ungarna, vistas uttern på klippiga stränder.[3]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Krabbuttern är aktiv på dagen och livnär sig främst av fiskar, bläckfiskar och kräftdjur. På land kan den i sällsynta fall ta fåglar och smådäggdjur som byten. Den söker upp till 70 % av sin tid efter föda och dyker till 40 meters djup. I motsats till havsuttern använder den inga verktyg. Djuret lever antingen ensam eller i små grupper med upp till tre individer. När två individer gör anspråk på samma byte förekommer ofta ilskna läten och i vissa fall biter de varandra.[3]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Krabbuttrar lever främst monogama och parningen sker främst under sydsommaren (december-januari). Dräktigheten varar i upp till 65 dagar och sedan föder honan vanligen två ungar men upp till fyra förekommer. Ungdjuren föds på land och göms i en enkel lya eller bland buskar. Båda föräldrar deltar i uppfostringen och när de börjar simma bärs ungarna i munnen eller på buken medan det vuxna djuret simmar på rygg.[3]
Hot
[redigera | redigera wikitext]Artens naturliga fiender utgörs av späckhuggare, hajar och rovfåglar som dödar ungar på land. En rad andra djur som sydamerikanskt sjölejon, olika delfiner och pingviner utgör konkurrenter om samma föda.[4]
Under början av 1900-talet jagades ett stort antal krabbuttrar för pälsens skull. Idag hotas arten främst av habitatförlust, överfiske och vattnets förorening. Populationen uppskattas mindre än 1 000 individer och därför listas arten av IUCN som starkt hotad (endangered).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 2 februari 2011.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Lontra felina på IUCN:s rödlista, auktor: Alvarez, R. & Medina-Vogel, G. 2008, läst 2 februari 2011.
- ^ [a b] Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.16, läst 2018-09-01.
- ^ [a b c d e] Savage, M. 2000 Lontra felina Arkiverad 11 april 2010 hämtat från the Wayback Machine. på Animal Diversity Web (engelska), besökt 2 februari 2011.
- ^ Otterjoy - Marine Otter (engelska) på archive.org
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Krabbutter.
|