Hoppa till innehållet

Kernit

Från Wikipedia
Kernit
Kernit
Strunz klassificering06.DB.05
Kemisk formelNa2B4O6(OH)2•3(H2O)
FärgFärglös, vit
KristallstrukturMonoklina
Tvillingbildning[011]
SpaltningPerfekt på [100] och [001], god på [201]
BrottSplittrat
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)2,5–3
GlansGlasglans till pärlskimrande
Ljusbrytningnα=1,454, nβ= =1,472, nγ= =1,488
Dubbelbrytningδ=0,0340
Optisk karaktärTvåaxlat negativ
StreckfärgVit
Specifik vikt1,92
Radioaktivitetej radioaktivt
Löslighetlösligt i kallt vatten
Övrigtfluorescerande, icke-magnetiskt
Referenser[1]

Kernit är ett hydratiserat natriumborat-hydroxidmineral med formeln Na2B4O6(OH)2•3H2O. Tidigare skrevs formeln Na2B4O7•4H2O, vilket inte återspeglar den komplexa molekylstrukturen lika bra. Det upptäcktes 1926 i östra Kern County i södra Kalifornien vid boraxgruvan i Boron i västra Mojaveöknen.

Kernit är ett färglöst till vitt mineral, vanligen i form av prismatiska till nålformiga kristaller eller granulerad massa. Det är relativt mjukt och lösligt i kallt vatten. Kernit omvandlas till tincalsonit Na2B4O5(OH)4•3H2O när det dehydratiserar (förlorar kristallvatten).

Vid upphettning till över 100 °C genomgår kernit en irreversibel förändring till metakernit med formeln Na2B4O7•5H2O.

Kern County-gruvan var den enda kända fyndigheten för mineralet under en tidsperiod. På senare tid har kernit också påträffats i Argentina och Turkiet.

Den största dokumenterade, enskilda kristallen av kernit mätte 2,44 x 0,9 x 0,9 m3 och vägde ca 3,8 ton.

Kernit är en viktig råvara för utvinning av bor och framställning av borax, som bland annat kan användas vid tillverkning av tvättmedel.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kernite, 4 november 2013.