Hoppa till innehållet

James Dwight Dana

Från Wikipedia
James Dwight Dana
James Dwight Dana, 1858.
Född12 februari 1813[1][2][3]
Utica[4], USA
Död14 april 1895[2][3][5] (82 år)
New Haven[4], USA
BegravdGrove Street Cemetery[6]
Medborgare iUSA
Utbildad vidYale College
SysselsättningGeolog, universitetslärare, botaniker, karcinolog, upptäcktsresande, zoolog, mineralog
Befattning
Styrelseledamot, Smithsonian Institution (1874–1877)
Ordförande för the Geological Society of America (1890–1891)[7]
ArbetsgivareYale University
BarnEdward Salisbury Dana (f. 1849)[8]
FöräldrarHarriet Dwight
Utmärkelser
Wollastonmedaljen (1872)[9]
Copleymedaljen (1877)[10]
Clarkemedaljen (1882)
Utländsk ledamot av Royal Society (1884)[11]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Namnteckning
Redigera Wikidata

James Dwight Dana, född 12 februari 1813 i Utica, New York, död 14 april 1895 i New Haven, Connecticut, var en amerikansk mineralog och geolog, på sin tid en av USA:s främsta vetenskapsmän. Han var far till Edward Salisbury Dana.

Dana blev 1836 assistent i kemi hos sin blivande svärfar, professor Benjamin Silliman, 1850 dennes efterträdare som professor i naturalhistoria vid Yale College och var 1864–1894 professor i geologi och mineralogi där. Han deltog under ledning av Charles Wilkes som geolog i United States Exploring Expedition (1838–1842) och offentliggjorde, efter 13 års arbeten, de vetenskapliga resultaten av densamma samt författade själv avdelningarna Report on the Zoophytes (med 61 foliotavlor, 1846), Report on the Geology of the Pacific (med 21 foliotavlor, 1849) och Report on Crustacea (två band, med 96 foliotavlor, 1853–1854).

Från 1846 utgav han jämte sin svåger, professor Benjamin Silliman den yngre, den av hans svärfar Silliman den äldre uppsatta tidskriften "American Journal of Science", vid vilken hans son Edward Salisbury Dana sedan 1875 var medredaktör. James Dwight Dana var ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund (1868) och av Vetenskapsakademien (1871). Han tilldelades Wollastonmedaljen 1872, Copleymedaljen 1877 och Clarkemedaljen 1882.

Danas mineralklassifikationssystem är baserat på sammanställningen i Danas bok System of Mineralogy. Auktorsnamnet Dana kan användas för James Dwight Dana i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Övriga skrifter i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • System of Mineralogy (1837; femte och bästa upplagan 1868; sjätte av sonen utarbetade upplagan 1892)
  • Manual of Mineralogy and Lithology (1848; fjärde upplagan 1887)
  • Manual of Geology (1862; fjärde upplagan 1895)
  • Textbook of Geology for Schools and Colleges (1864; tredje upplagan 1882)
  • Corals and Coral Islands (1872; andra upplagan 1890)
  • Characteristics of Volcanoes. Hawaiian Islands etc (1890)
  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6m61hsc, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/James-D-Danatopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 110856256, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: james-dana, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: dana-james-dwight.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.geosociety.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ Дана, Эдвард Солсбери, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.geolsoc.org.uk , läst: 21 december 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  11. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 91, läs online.[källa från Wikidata]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Louis Valentine Pirsson, Biografical Memoir of James Dwight Dana, i National Academy Biographical Memoirs, band IX, The National Academy of Sciences, Washington, 1919, sid. 41–92.
  • David R. Oldroyd: Thinking about the Earth, Harvard University Press, Cambridge, Massachusetts, 1996.
  • Johannes Uray, Chemische Theorie und mineralogische Klassifikationssysteme von der chemischen Revolution bis zur Mitte des 19. Jahrhunderts. I: Bernhard Hubmann, Elmar Schübl, Johannes Seidl (utgivare), Die Anfänge geologischer Forschung in Österreich. Beiträge zur Tagung „10 Jahre Arbeitsgruppe Geschichte der Erdwissenschaften Österreichs“ von 24. bis 26 April 2009 in Graz. Graz, 2010, sid. 107–125.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]