Hoppa till innehållet

Hapsal

Hapsal
(Haapsalu)
Stad
Hapsals järnvägsstation
Hapsals järnvägsstation
Flagga
Stadsvapen
Land Estland Estland
Landskap Läänemaa
Kommun Hapsals stad
Höjdläge 10 m ö.h.
Koordinater 58°57′N 23°32′Ö / 58.950°N 23.533°Ö / 58.950; 23.533
Area 10,59 km²[1]
Folkmängd 11 618 (1 januari 2010)[1]
Befolkningstäthet 1 097 invånare/km²
Borgmästare Urmas Sukles
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postnummer 90504
Geonames 592225

Hapsal (estniska: Haapsalu, "asplunden") är en stad med 11 922 invånare (2003) i Estland. Den är centralort i stadskommunen Hapsal och residensstad i landskapet Läänemaa. Hapsal är beläget vid södra stranden av Hapsalviken på Estlands västkust mot Östersjön och innanför Dagö. Staden betraktades som centrum för estlandssvenskarnas Aiboland.

Hapsal fick sina stadsrättigheter år 1279, men stadens historia sträcker sig tillbaka till 1263, då den valdes till den katolske biskopens högsäte för Wiek och Ösel. Biskopskatedralen färdigställdes under andra hälften av 1200-talet. Här finns även en medeltida borg som numera står ruin mitt i staden. Det höga tornet är dock intakt och går att besöka. Borgen var under en tid svensk och är delvis byggd av svenskar. Här kan man (om man är lite vidskeplig) få se "Vita damen" ("Valge daam") visa sig i fönstret till slottskyrkan.

Under 1800-talet var Estland en del av Ryssland. Med sitt läge vid Östersjön tjänade Hapsal som kurort och var slutstation på järnvägen från Reval (Tallinn), därför har den lilla staden en överdimensionerad och pampig järnvägsstation. Under Estlands självständiga tid på 1930-talet var den svenska turismen riklig.

Under kalla kriget hade Sovjetunionen ett stort, numera övergivet, militärt flygfält vid Hapsal. Staden var mycket förfallen då sovjetmakten återlämnade den till esterna år 1991 men har nu nästan helt restaurerats och återigen blivit den pittoreska kurort den en gång var.

Hapsals slott i slutet av 1800-talet
Drönarvideo av Hapsal 2022

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]

I Hapsal finns flera museer, bland andra Aibolands museum ("Öbolandets museum"), som visar hur estlandssvenskarna levde innan de flesta flydde till Sverige i slutet av andra världskriget.

Kända personer från Hapsal

[redigera | redigera wikitext]

Den kända illustratören Ilon Wikland, som illustrerat många av Astrid Lindgrens böcker, bodde som barn hos sin farmor i Hapsal. Vid andra världskrigets slut såg farmodern till att hon kom som krigsflykting till Stockholm och fick då bo hos en faster. Ilon Wikland har tillsammans med Rose Lagercrantz författat ett par bilderböcker som handlar om barndomen i Estland och Hapsal.

Andra kända personer från staden är tonsättaren Adolf Vedro, konstnären Ants Laikmaa och språkvetaren Ferdinand Johann Wiedemann.

Hapsal har följande vänorter:[2]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]