Godsstråket genom Skåne
Godsstråket genom Skåne är Trafikverkets samlande namn på den järnväg som går mellan Ängelholm och Arlöv (Malmö) och vidare från Malmö till Trelleborg. Delsträckan Åstorp-Teckomatorp går under namnet Söderåsbanan, medan Kävlinge-Arlöv kallas för Lommabanan och Malmö–Trelleborg för Kontinentalbanan eller Trelleborgsbanan.
I norr ansluter banan till Västkustbanan, som delen norr om Malmö tidigare hörde till. Den delsträckan var relativt måttligt utnyttjad i väntan på Hallandsåstunneln som invigdes i december 2015.[2] Banan används nu för att avleda godstrafik förbi Västkustbanans kustnära och helt persontågsanpassade sträckning. Tidigare gick godstrafiken på Markarydsbanan till Hässleholm och därifrån mot Malmö på den tungt belastade Södra stambanan. Skånetrafiken planerar för en utökad Pågatågtrafik längs större delen av banan. Trafiken till Trelleborg inleddes i december 2015 och den 9 december 2018 började pågatågen att gå mellan stationerna Östervärn, Rosengård, Persborg, Svågertorp och Hyllie på sin färd mellan Malmö C och Triangeln.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Banans norra del byggdes av två enskilda järnvägsföretag. Landskrona-Ängelholms Järnväg (LEJ) öppnades i sin huvuddel 1876 och motiverades dels av Landskronas intressen att nå de skånska stenkolsfälten runt Söderåsen och Billesholm samt Ängelholms önskan av förbindelse med det framväxande järnvägsnätet. Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) öppnade 1886 efter intensivt byggande och motiverades av Malmös önskan av att inte stå utan direkt anslutning till den allt mer aktuella Västkustbanan mellan Göteborg och Skåne, man tvingades dock avstå från den närmaste vägen för att underlätta anslutning till Lund-Kävlinge Järnväg som byggdes vid samma tid.
När kedjan av enskilda järnvägar mellan Helsingborg och Göteborg började bli färdig, började det talas om fusionering av de ingående bolagen för åstadkomma en enda Västkustbana Göteborg-Helsingborg som fortsättning på Bergslagernas Järnväg och dess dotterbana från Norge. Betydelsen av järnvägen var dock så stor att staten intervenerade och istället löste in bolagen för att bilda Västkustbanan år 1896. Staten löste samtidigt in MBJ och LEJ, där den senares sträckning norr om Billesholm var av intresse. Statens Västkustbanan fick därmed två sträckningar genom Skåne söder om Ängelholm, en mot Helsingborg och en mot Malmö. Det som senare blev Godsstråket elektrifierades 1933–1934 och bar i sin sträckning huvuddelen av den långväga persontrafiken mot Malmö fram tills 1948 års elektrifiering av järnvägen mellan Kävlinge och Lund, då den sträckan infogades som en tredje gren på Västkustbanan och persontåget fick gå den vägen istället.
Västkustbanan började under 1980-talet att byggas ut till en modern dubbelspårig järnväg och som en del i detta planerades en i stora delar ny bana mellan Västkustbanans grenar Ängelholm-Helsingborg och Lund-Kävlinge via Landskrona inklusive tunnel under Helsingborg. Tunneln under Helsingborg ihop med den nya stationen Knutpunkten invigdes 1991 och även om det kom att dröja fram till 2001 innan den nya banan Helsingborg-Landskrona-Kävlinge blev klar, rationaliserade man direkt trafiken genom att låta alla persontåg gå via Helsingborg (mellan 1991 och 2001 gick tågen via Rååbanan till Eslöv på Södra stambanan för vidare färd mot Lund och Malmö).
Av de persontågsbefriade delarna av Västkustbanan genom Skåne bildades därmed Godsstråket genom Skåne. Stråket är nu tänkt att fungera som godsbana då farligt gods inte får gå genom tunneln i Helsingborg, samt att lutningarna där och på den nya dubbelspårssträckningen mellan Landskrona och Helsingborg är dimensionerade för lätta och snabba persontåg, inte tunga godståg.
Banans södra del är Kontinentalbanan, Trelleborgsbanan eller ursprungligen Malmö-Kontinentens Järnväg (MKontJ), och byggdes till stora delar med pengar Malmö stad fick vid statens inlösen av MBJ för att ansluta till den reguljära tågfärjeförbindelse som skulle införas mellan Trelleborg och Sassnitz. För att möta konkurrensen från dels Lund-Trelleborgs Järnväg och dels Malmö-Trelleborgs Järnväg som redan fanns i korridoren byggdes den med osedvanligt hög standard och var den bana som tillät högst hastighet 1898 (90 km/h), det år den öppnade för allmän trafik. Banan förstatligades 1909 och såg sitt första ellok senåret 1933.
För sträckan som Trafikverket kallar Trelleborgsbanan genomfördes en upprustning 2011–2015 där Pågatågsstationer byggdes i Trelleborg, Östra Grevie och Västra Ingelstad och med nytt mötesspår byggdes i Östra Grevie och de befintliga mötesspåren i Västra Ingelstad och Skytts Vemmerlöv förlängdes.
Trafik
[redigera | redigera wikitext]Hela sträckan Ängelholm-Trelleborg trafikeras av godståg. Skånetrafiken körde Pågatåg mellan Lund och Helsingborg via Kävlinge–Teckomatorp, men trafiken flyttades till Marieholmsbanan när den öppnade december 2016. Det gick även reguljär persontrafik Malmö-Fosieby (det vill säga på Kontinentalbanan genom östra Malmö) och vidare till Lockarp där Öresundsbanan och Ystadbanan ansluter. Denna trafik upphörde efter invigningen av Citytunneln under Malmö december 2010 och "shunten" (ett planskilt anslutnings- och triangelspår) vid Lockarp augusti 2011 men återuppstod i form av pågatågstrafik (Malmöringen) 2018. Persontågstrafiken till Trelleborg startade vid tidtabellsskiftet 13 december 2015.[4] På sommaren går Berlin Night Express, nattåget mellan Malmö och Berlin, längs hela Kontinentalbanan.
Finansiering för Lommabanan säkrades också och den första delen togs i drift i december 2020.[5] Att öppna denna sträcka för persontrafik har varit en process som pågått i många år.[6][7][8] Plattformar för resandeutbyte har byggts i Furulund och Lomma till trafikstarten 2020. Sedan stationen i Lomma öppnade 2020 är restiden från Malmö C ca 7 minuter, jämfört med restiden med buss som är ca 25 minuter.[9]
Projektet med persontrafik på Söderåsbanan har inneburit byggnad av plattformar 2019 för Pågatåg i Billesholm, Kågeröd, Svalöv och Teckomatorp.[10] Persontrafiken med uppehåll på nyss nämnda stationer, undantaget Teckomatorp som redan hade persontrafk, upptogs i december 2021.
Framtid
[redigera | redigera wikitext]Tidigare diskussioner har rört en station i Flädie, med dess närhet till Bjärred, Alnarp med lantbruksuniversitetet och Rinnebäck i Arlöv. I Flädie förlängdes utredningen om stationens placering och den kunde således inte öppna 2020[11] utan ingår liksom stationen i Alnarp i etapp 2 som beräknas vara klar 2025.[12] I Alnarp såg det tidigare ut att kunna bli en station till trafikstarten, men Akademiska Hus vägrade godkänna det framförhandlade upplägget för finansiering.[13] Stationen i Rinnebäck i Arlövs samhälle har skjutits upp på obestämd tid.[källa behövs]
Trafikplatser
[redigera | redigera wikitext]- Arlövs station, anslutande linjer mot Malmö och Lund (Södra stambanan)
- Arlövs industrispår, linjeplats
- Flädie station
- Kävlinge station, anslutande linjer mot Landskrona och Lund (Västkustbanan), resandeutbyte
- Teckomatorp station, anslutande linjer mot Helsingborg och Eslöv (Rååbanan), resandeutbyte
- Kågeröd station
- Billesholm station
- Svalöv station
- Åstorp station, anslutande linjer mot Klippan, Kattarp och Helsingborg (Skånebanan), resandeutbyte
- Ängelholm station, anslutande linjer mot Båstad och Helsingborg (Västkustbanan), resandeutbyte
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Highest permitted speed by line” (XLSX). 1 november 2016. https://www.trafikverket.se/contentassets/b6f27615be234f1fababa0b1f25196dd/annex_3e_ns_2017_highest_permitted_speed_per_line_2016_11_01.xlsx. Läst 7 oktober 2017.
- ^ Trafikverket. ”Hallandsåstunneln - välkommen till invigningen”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/hallandsas. Läst 24 oktober 2015.
- ^ ”Station Rosengård invigs”. https://www.jarnvagsnyheter.se/20190803/8363/station-rosengard-invigs. Läst 19 april 2021.
- ^ Trafikverket: Malmö-Trelleborg Arkiverad 10 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Lommabanan, Kävlinge–Arlöv, utbyggnad för persontrafik”. https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/vi-bygger-och-forbattrar/Lommabanan/. Läst 19 april 2021.
- ^ "Lommabanan äntligen på spåret" Sydsvenskan 8 januari 2003
- ^ "Många frågor vid tågsamråd i Arlöv" Sydsvenskan 4 februari 2003
- ^ Ortsanalys Flädie Lomma kommun (pdf), 26 maj 2004
- ^ Lommabanan – Lomma kommun Arkiverad 15 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine. 13 februari 2020
- ^ Trafikverket: Söderåsbanan
- ^ https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/vi-bygger-och-forbattrar/Lommabanan/vag-913-bjarred-fladie/ Arkiverad 17 oktober 2019 hämtat från the Wayback Machine. Trafikverket väg 913 Flädie med station Flädie
- ^ ”Lommabanan, Kävlinge–Arlöv, utbyggnad etapp 2”. https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/vi-bygger-och-forbattrar/lommabanan-kavlingearlov-utbyggnad-etapp-2/. Läst 19 april 2021.
- ^ ”Pressmeddelande från Lomma kommun: "Rött ljus för stationen i Alnarp" 2019-06-24”. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191017135725/https://lomma.se/arkiv/nyheter/nyheter/2019-06-24-rott-ljus-for-stationen-i-alnarp.html. Läst 17 oktober 2019.