Hoppa till innehållet

Diskussion:Dieselmotor

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Dieselelektriska

[redigera wikitext]

Fartyg är väl i regel inte dieselelektiska. 81.230.160.217 2 maj 2005 kl.12.15 (CEST)

Det står inte heller så i artikeln. Det står, att dieselmotorerna används till att förse fartygen med elström. Försök (om du vill) formulera om det så att det tydligt framgår att dieselmotorerna också rent mekaniskt driver propellrarna. /RaSten 2 maj 2005 kl.21.44 (CEST)
En liten randanmärkning: Svenska isbrytare var vanligen dieselelektriska. Det har dessutom bllivit vanligt med dieselelektrisk drift även för andra fartyg. Orsak: friare placering av motorer, OCH propellerplacering är inte beroende av motorplacering och propelleraxel, man använder en motorbulb alldelens framför eller bakom propellern, dessutom ofta roterbar propeller-motor för bättre manöverförmåga. Seniorsag 15 februari 2007 kl. 17.47 (CET)[svara]

Hårt beskattad?

[redigera wikitext]

Är det inte tvärtom att diesel har skattemässigt gynnsamma förhållanden jämfört med bensin?

Det är väl just skattefördelarna jämfört med bensin som är en av anledningarna till att dieselbilar blir vanligare och vanligare i Europa till skillnad från i USA där de inte har samma relativa fördel. Gunnar Larsson 20 maj 2005 kl.21.58 (CEST)

Den största anledningen till att köpa en diesel är priset på bränslet, pluss att en modern dieselmotor drar lite bränsle. Det hela är en fråga om ekonomi. I USA är bensin fortfarande billigt. Hasse A 20 maj 2005 kl.22.18 (CEST)
Alltså är den åtminstone inte hårdare beskattad än dieseln? Gunnar Larsson 20 maj 2005 kl.22.31 (CEST)
Har ingen aning. Hasse A 20 maj 2005 kl.22.41 (CEST)
Del lilla jag vet är att det är betydligt svårare att rena avgaser på en diesel det blir mer sot från en diesel, "fetare" bränsle. Hasse A 20 maj 2005 kl.22.43
tyvärr så har det kommit nya miljöskatter på dieseldrivna bilar nyligen(åtminstone i sverige). Om jag inte tar fel så gör det att den är mer beskattad än en bensindriven bil. Är inte säker dock. Apollyon 21 april 2009 kl. 17.38

Tändning, Funktion

[redigera wikitext]

Det är visserligen vanligt med kompressionständning för diselmotorer, MEN patentet specifierar inte kompressionständning utan insprutning under förbränningen. Jag har sett en dieselmotor med tändstift! Ett yterligare halvt missförstånd: ren kompression kan tända men eftersom temperaturen höjs under kompressionen så brukar temperaturen + kompression räcka. Jag har sett mätserier som visar att för de flesta bränsle-oxidator kombinationer så gäller att ju högre tryck desto lägre antändningstemperatur. Seniorsag 15 februari 2007 kl. 17.47 (CET)[svara]

Hesselmanmotorn, ja...en svensk uppfinning. Dillinger 15 februari 2007 kl. 19.39 (CET)[svara]
Dieselmotorer med glödstift är väl ganska vanliga? Sedan ger ju högre kompression också högre temperatur (se allmänna gaslagen). Kompressionsförhållandet är fast, men omgivningstemperaturen kan variera. /ℇsquilo 6 september 2017 kl. 07.01 (CEST)[svara]
(utflyttat från artikeln)

OBS! Tidigare stod det i denna artikel att man använder tvåtakstmotorer för att utrymmet minskar med hälften. Värt att notera är att tvåtaktsmotorer INTE är mindre än fyrtaktsmotorer. När vi pratar pratar maskiner i stora mått är tvåtaktare enorma på höjden. Det går an på vissa lastfartyg men inte på färjor med bildäck.

Men effekten blir större per (motor)volymenhet och viktenhet, åtminstone står det så i artikeln nu? /NH 15 maj 2007 kl. 19.04 (CEST)[svara]

Språkvård

[redigera wikitext]

Artikeln var märkt Språkvård, och jag har därför språkvårdat den. Dock uppmanar jag skribenten att faktakolla den efteråt eftersom motorer inte är min grej.

Jag fann artikeln klar, väldisponerad och intressant, och det var inga väldiga förnyelser jag behövde göra med språket. Mvh --Qlaz 25 januari 2008 kl. 13.43 (CET)[svara]

Commonrail

[redigera wikitext]

På fartyg med commonrail är systemet hydraliskt styrt och inte elektriskt. Kanske skulle passa som kommentar till avsnittet om common rail? Själva systemet styrs av datorer, men själva öppningsmekanismen är hydralisk. Fabben1 Fabben1 (diskussion) 10 november 2008 kl. 19.50 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Rudolf Diesel

[redigera wikitext]

Historia: Rudolf Diesel levde från 1858 till 1913. Rudolf var en tysk ingenjör. Rudolfs motivation till att konstruera dieselmotorn var främst för att de motorer som användes på hans tid inte var tillräckligt effektiva, deras utvinnande av förbränningskraften var alldeles för låg. Rudolf ansåg att om man konstruerade en motor som kunde komprimera luften innan man tillsatte bränsle skulle förbränningen vara mycket effektivare. 85.225.140.35 6 januari 2010 kl. 21.05 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Extremt bristfälligt källbelagd

[redigera wikitext]

För att vara ett så vanligt och tekniskt väldokumenterat begrepp är artikeln häpnadsväckande illa källbelagd, och det sedan många år tillbaka. Stora stycken har inga källor alls. Vad gör vi? - Tournesol (diskussion) 8 december 2016 kl. 10.36 (CET)[svara]

Externa länkar ändrade

[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Dieselmotor. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 16 juli 2017 kl. 02.58 (CEST)[svara]

Teoretisk princip

[redigera wikitext]

Den här delen känns ytterst tveksam. En explosion ÄR en förbränning som är så pass snabb att den ger upphov till en tryckvåg. Om en förbränningsmotor inte hade gett upphov till en tryckvåg så hade en expansionskammare inte fungerat. Jag har ingen källa att hänvisa till men jag misstänker anledningen att ordet explosionsmotor har ersatts av förbränningsmotor i allmänt tal beror på att det inte låter så bra med en "motor som exploderar" och har ingenting att göra med att det inte skulle ske en explosion varje gång bränslet antänds för det är nämligen exakt vad som händer.

"Den tidigare benämningen explosionsmotor har efterhand ersatts av det mer korrekta uttrycket förbränningsmotor, då det inte är en explosion som sker, utan en snabb förbränning."

Hugo Lundqvist (diskussion) 5 september 2017 kl. 23.06 (CEST)[svara]

Nej, det behövs ingen tryckvåg för att explosionsmotor ska fungera. Det räcker med att förbränningen ger ett övertryck för att pressa ner kolven. I teorin kan förbränningen ske hur långsamt som helst, men det ger förstås en väldigt långsam motor. Termerna explosionsmotor och förbränningsmotor är inte heller synonyma. En gasturbin är en förbränningsmotor, men det är ingen explosionsmotor. /ℇsquilo 6 september 2017 kl. 06.52 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade

[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Dieselmotor. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 31 maj 2018 kl. 02.02 (CEST)[svara]