Diskussion:Bränslecell

Infoga FCV?

Diskussion om att infoga FVC här, förs på diskussion:FCV. // habj 28 oktober 2006 kl. 23.30 (CEST)

'FCV' fyller en funktion som sida till Lista över trebokstaviga akronymer EAA-HÖÖ. /Pieter Kuiper 16 juni 2007 kl. 10.09 (CEST)

Historik

Uppgifterna om vem som upptäckte bränslecellen skiljer sig kraftigt mot engelska wikipedias artikel om Fuel Cell. Swedan 1 mars 2007 kl. 14.11 (CET)

Jag har synkat den delen med tyska och engelska wikipedia. Jag misstänker att innehållet byggde på susning.nu:s innehåll, som cerkar lite si o så med. Artikeln behöver dock fyllas på. Får kanske ta en titt på en utökning de kommande dagarna. --Strangnet _{(d, b)} 1 mars 2007 kl. 20.59 (CET)

Bilden

Enligt de kemiska formlerna bildas vattnet vid katoden. På bilden är det vid anoden. Jag tror att bilden är felaktig.

Bilden är rätt eftersom den visar en fastoxidbränslecell där syrejoner står för elströmmen i elektrolyten (fastoxiden). Formlerna är också rätt och gäller exempelvis PEMFC där vätejoner står för elströmmen i elektrolyten (polymermembranet). Det så kallade felet är att bild och formler inte är samstämmiga, kanske på grund av att det inte beaktas att det finns ett flertal bränslecellkoncept. Stenallan (diskussion) 1 januari 2015 kl. 16.47 (CET)

Neutralitet

”Detta, eftersom biltypen har potential att på riktigt lösa trafikens miljöproblem, och erbjuda hållbar mobilitet i uttryckets rätta bemärkelse”

Detta avsnitt känns inte riktigt seriöst. Jämfört med vad? Får det att låta att det det enda alternativet. Glen Nivert 81.234.196.226 12 september 2020 kl. 17.10‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ja, det var inte särskilt neutralt. Det fanns ganska många liknande formuleringar, som vi kallar "påfågeltermer", eller formellare Wikipedia:Undvik försåtliga värdeomdömen- Jag har putsat lite, formulera gärna om ännu mer.--LittleGun (diskussion) 13 september 2020 kl. 04.58 (CEST)

Raderat påstående

I stycket om reversibla bränsleceller stod "Vilken bränslecell som helst kan i teorin reverseras". Jag strök den citerade meningen. Visserligen går det nog att köra strömmen baklänges i de olika bränslecellkoncepten men det är egentligen inte det som avses. Stycket handlar om att reaktanterna återskapas vilket kan gå för vätgas och syrgas. Men ännu så länge inte för bränsleceller som använder exempelvis kolväten som bränsle. Det skulle vara bra men vi är inte där ännu.

I seriekopplade bränsleceller kan en cell reverseras om den är svagare än övriga celler och inte orkar hålla spänningen vid högt strömuttag. Då kan den svaga cellen slå om. Men det var inte den sortens reversering som avses med RFC. --Stenallan (diskussion) 22 oktober 2020 kl. 18.19 (CEST)

Stenallan: Ok. Men meningen påstod inte att "vi är där nu". Den påstod att i teorin kan vilken bränslecell som helst reverseras. Det verkar även du hålla med om?--LittleGun (diskussion) 22 oktober 2020 kl. 22.06 (CEST)

LittleGun Jag ställer mig mycket skeptisk till utsagan "Vilken bränslecell som helst kan i teorin reverseras". Påstående gäller ju alla bränseceller, inte enbart regenerativa. Och skulle utsagan avse endast regenerativa bränsleceller så är just den texten där som tårta på tårta och då kan den strykas. Men något bränslecellkoncept utöver väte/syre (och kanske några till) kanske går att få omvändbara i framtiden. Kolväten är energirika produkter så att skapa flytande sådana ur koldioxid, vatten och el (eventuellt. plus solljus) vore lockande. Styckets referens ”Reversible Fuel Cell (RFC) Kit” anger bara vätgas och syrgas som reaktanter, inte några kolvätern och inte ens metanol. --Stenallan (diskussion) 27 oktober 2020 kl. 23.39 (CET)