David Amija
| David Amija | |
| Född | 1652[1] |
|---|---|
| Död | 1706[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Affärsman |
| Maka | Elisabeth von Zabeland |
| Barn | Antoinetta Maria Amya (f. 1687)[2] Elisabet Amya (f. 1692) |
| Föräldrar | David Amya[2] Antoinetta Hertzen[2] |
| Släktingar | Sebastian Tham |
| Redigera Wikidata | |
David Amija, född 1652, död 1706, var en svensk affärsman och rådman i Göteborg.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]David Amija var son till klädeshandlaren i Göteborg, David Amija (1616-1674), och sonson till rådman Johan Amija (död 1641). Han blev tidigt den främsta exportören av svensk järnmalm via Göteborg med en verksamhet tre gånger större än någon av sina konkurrenter.[3] Han bedrev även en omfattande skeppsredarverksamhet[4] samt beck- och tjärhandel. Amija blev korrespondentkommissarie i Kommerskollegium 1674, bisittare i köp- och handelsgillet vid dess omorganisation genom magistraten 1681, valdes till riksdagsman 1682 men avsade sig uppdraget. Han blev rådman i Göteborg 1691. 1704 startade han tillsammans med Hans Coopman en klädesmanufaktur i Göteborg, vilket kom att namnge stadsdelen Stampen i Göteborg.[5]
Amija gifte sig den 13 juni 1682 med Elisabeth von Saveland, dotter till handlanden Johan von Saweland. Vidare var Amija svåger till och affärskompanjon med Henrik Jakob Hildebrand.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] David Amija, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5744, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 4/6 1881, s. 2.
- ^ Johansson, Johan (1891). Noraskogs arkiv: Berghistoriska samlingar och anteckningar. I. Haeggströms boktr. https://books.google.se/books?id=aLEXAAAAYAAJ&pg=PA22&dq=david+amija&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjz8IvSv4jyAhUHt4sKHYPbDKoQ6AEwAHoECAoQAg#v=onepage&q=david%20amija&f=false. Läst 29 juli 2021
- ^ Moberg, Carl Petersson (5 januari 2020). ”Därför heter stadens torg som de gör”. gp.se. http://www.gp.se/1.22141225. Läst 29 juli 2021.