Chongqing
| Chongqing | |||||
| |||||
| |||||
| Förkortning: 渝 (pinyin: Yú) | |||||
| |||||
| Position: | 29°33′52.48800″N 106°32′55.75200″Ö / 29.5645800000°N 106.5488200000°Ö | ||||
| Yta: | 82 402,95[1] km² 26:e störst i Kina | ||||
| Folkmängd: | 28 846 170[1] (1 november 2010) | ||||
| Befolknings- täthet: |
350 inv./km² | ||||
| BNP:* | 22 909 ¥/inv. (2009) | ||||
| Större kinesiska nationaliteter: | |||||
| Borgmästare: | Hu Henghua | ||||
| Parti- sekreterare: |
Yuan Jiajun | ||||
| Officiell webbplats | |||||
 Chongqings läge i Kina. | |||||
| *Källa för BNP: http://thechinaperspective.com/topics/city/chongqing/ | |||||
Chongqing (uttal: [ʈʂʰʊŋtɕʰiŋ]), tidigare känd som Chungking, är en stad i Kinas centrala inland, belägen där Jialingfloden rinner ut i Yangtzefloden. Stadskommunen som är en administrativ enhet (storstadsområde) direkt under centralregeringen i Peking, har en yta på cirka 82 400 km² och en folkmängd på cirka 29 miljoner invånare vid folkräkningen 2010. Det centrala storstadsområdet hade cirka 7,5 miljoner invånare 2010.[1] Stadskommunen utpekas ofta som "världens största stad", vilket rimmar illa med vad som normalt kallas stad i väst eftersom dess areal är jämförbar med länder som Tjeckien, Serbien eller Panama.
I Chongqing finns Kinas första enskensbana, Chongqings monorail. Hela systemet är datorstyrt, och tågen går på sekunden, med digital nedräkningspanel vid varje avgång på varje station.
Chongqing kallas också "dimmiga staden" eller "bergstaden" och är en av få kinesiska storstäder utan omfattande cyklism.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Centrala Chongqing är beläget på en udde där Jialingfloden och Yangtzefloden möts. Den kuperade terrängen försvårar transporter och staden är en av få kinesiska storstäder utan omfattande cyklism.
Centrala Chongqing har fyra huvudområden: Jiefangbei, det äldsta, Jiangbei, det norra, Nanping, det södra, och Shapingba, det västra, tillika universitetsområde.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Chongqing har ett subtropiskt monsunklimat (Köppen Cfa) och har en årsmedeltemperatur på 18,24 Co. Staden är känd för sitt varma och fuktiga klimat och tillsammans med Nanjing och Wuhan räknas den som en av "Kinas tre masugnar".[2]
Följande klimatdata för Chongqing kommer från Shapingba-distriktet (1971–2000):[3]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Historia
[redigera | redigera wikitext]Chongqings historia går tillbaka till det forntida riket Ba, där nuvarande Chongqing var huvudstad och området blev en del av det kinesiska kulturområdet vid tiden före Qindynastin (221 f.Kr.–206 f.Kr.). Centralorten har haft många olika namn, varav Ba härad (kinesiska: 巴县?, pinyin: Bā xiàn) varit bland det vanligaste. Kring 320 f.Kr. fick häradssätet i Ba sin första stadsmur.[4]
Chongqing (kinesiska: 重庆?, pinyin: Chóngqìng) var ursprungligen namnet på en prefektur, där Ba härad var centralort.[5] Namnet betyder "dubbelt högtidlighållande" och prefekturen fick detta namn år 1189, då kejsar Guangzong av Songdynastin firade sin upphöjelse till kronprins (1171) och kejsare (1189).[6]
Under Yuandynastin (1271–1368) avskaffades prefekturen och ombildades till en krets (kinesiska: 路?, pinyin: lù), men prefekturen återupprättades under Mingdynastin (1368–1644). Under Ming och Qing-dynastierna blev Chongqing en del av Sichuan-provinsen och prefekturen omfattade området öster om Rongchang, söder om Wusheng, väster om Fuling och norr om Qinjiang.[5] Chongqing öppnades som fördragshamn 1891 enligt ett fördrag med Storbritannien och var då både känd som Chungking eller Pahsien.[4][7]
Efter kejsardömets fall 1911 inleddes en administrativ reform och Chongqing avskaffades som prefektur 1913, under Republiken Kina.[5] 1929 fick Chongqing en modern stadsförvaltning[8] och stora delar av stadsmurarna revs. Den ursprungliga stadskärnan utgjordes av de gamla häradena Ba och Jiangbei.[4]
Chongqing blev provisorisk huvudstad för Republiken Kina 1938, under andra världskriget efter japanernas ockupation av Nanjing. De japanska bombningarna, som varade i flera år, har gett staden rykte om vara "världens mest bombade". Nationalisternas och Chiang Kai-shek hade sitt högkvarter uppe i Södra Bergen och kan besökas. Den av kineserna respekterade amerikanske generalen Joseph Stilwells högkvarter finns kvar och kan besökas, liksom ett museum över Claire Chennaults styrka, de Flygande tigrarna.
År 1954 blev den en del av Sichuanprovinsen, vilket den var fram till 1997, då den lyftes upp till provinsnivå genom en sammanslagning av Chongqing City med grannarna Fuling, Wanxian och Qianjiang.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Chongqing är västra Kinas finansiella centrum, tillverknings-, transport- och kommunikationscentrum. Tillväxttakten är den snabbaste i världen med en årlig tillväxt på upp till 17% och 24% vid tillfällen. Det internationella företaget Chongqings storstadsområde är Kinas tredje största fordonstillverkare och landets största motorcykeltillverkare, men en årlig kapacitet på 1 miljon personbilar och 8,6 miljoner motorcyklar år 2007.[9]
ABB har två mindre tillverkningsenheter i Chongqing.
Politik
[redigera | redigera wikitext]Den politiska makten i Chongqing utövas officiellt av stadens folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och borgmästaren. Sedan 1997 befinner sig storstadsområdet Chongqing administrativt på provinsnivå, vilket betyder att borgmästaren i Chongqing är jämställd med guvernörerna i landets övriga provinser. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Stadens borgmästare sedan 2021 är Hu Henghua.
I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Chongqing och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än borgmästaren. Sedan 2022 heter partisekreteraren Yuan Jiajin.
Chongqing fick stor nationell och internationell uppmärksamhet då Bo Xilai var partisekreterare i staden 2007-2012, då Bo använde sin ställning för att under uppmärksammade former genomföra sociala reformer och slå ned på den organiserade brottsligheten med okonventionella metoder.[10] Bo gjorde sig också känd för den framträdande roll maoismen hade i hans politiska propaganda, vilket gjorde honom till en kontroversiell figur i kinesisk politik då han ansågs försöka vinna inträde i Politbyråns ständiga utskott, Kinas högsta politiska organ, under partikongressen hösten 2012. Bo föll dock i onåd med partiledningen och avsattes i mars 2012.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Vid folkräkningen år 2000 räknades en tredjedel av stadskommunens totala folkmängd som urban befolkning.[11]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Chongqings kommun är indelad i 19 stadsdistrikt samt 21 härad (varav 4 är autonoma):
| Kart | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||
| Nr | Namn | Kinesiska | Pinyin | Befolkning (2006) | Yta (km²) | Befolkningstäthet (/km²) |
| Distrikt i stadskärnan | ||||||
| 1 | Yuzhong | 渝中区 | Yúzhōng qū | 600 000 | 22 | 27 273 |
| 2 | Dadukou | 大渡口区 | Dàdùkǒu qū | 220 000 | 103 | 2 136 |
| 3 | Jiangbei | 江北区 | Jiāngběi qū | 500 000 | 221 | 2 262 |
| 4 | Shapingba | 沙坪坝区 | Shāpíngbà qū | 740 000 | 383 | 1 932 |
| 5 | Jiulongpo | 九龙坡区 | Jiǔlóngpō qū | 780 000 | 432 | 1 806 |
| 6 | Nan'an | 南岸区 | Nán'àn qū | 55 000 | 274 | 2 007 |
| 7 | Beibei | 北碚区 | Běibèi qū | 650 000 | 755 | 861 |
| 8 | Wansheng | 万盛区 | Wànshèng qū | 270 000 | 566 | 477 |
| 10 | Yubei | 渝北区 | Yúběi qū | 880 000 | 1 452 | 606 |
| 11 | Banan | 巴南区 | Bānán qū | 860 000 | 1 825 | 471 |
| Distrikt utanför stadskärnan | ||||||
| 9 | Shuangqiao | 双桥区 | Shuāngqiáo qū | 50 000 | 43 | 1 163 |
| 12 | Wanzhou | 万州区 | Wànzhōu qū | 1 710 000 | 3 457 | 495 |
| 13 | Fuling | 涪陵区 | Fúlíng qū | 1 120 000 | 2 946 | 380 |
| 14 | Qianjiang | 黔江区 | Qiánjiāng qū | 510 000 | 2 397 | 213 |
| 15 | Changshou | 长寿区 | Chángshòu qū | 880 000 | 1 415 | 622 |
| 16 | Hechuan | 合川区 | Héchuān qū | 1 510 000 | 2 356 | 641 |
| 17 | Yongchuan | 永川区 | Yǒngchuān qū | 1 080 000 | 1 576 | 685 |
| 18 | Jiangjin | 江津区 | Jiāngjīn qū | 1 460 000 | 3 200 | 456 |
| 19 | Nanchuan | 南川区 | Nánchuān qū | 650 000 | 2 602 | 250 |
| Härad | ||||||
| 20 | Qijiang | 綦江县 | Qíjiāng xiàn | 950 000 | 2 182 | 235 |
| 21 | Tongnan | 潼南县 | Tóngnán xiàn | 910 000 | 1 585 | 574 |
| 22 | Tongliang | 铜梁县 | Tóngliáng xiàn | 800 000 | 1 342 | 596 |
| 23 | Dazu | 大足县 | Dàzú xiàn | 930 000 | 1 390 | 669 |
| 24 | Rongchang | 荣昌县 | Róngchāng xiàn | 820 000 | 1 079 | 760 |
| 25 | Bishan | 璧山县 | Bìshān xiàn | 610 000 | 912 | 669 |
| 26 | Dianjiang | 垫江县 | Diànjiāng xiàn | 910 000 | 1 518 | 599 |
| 27 | Wulong | 武隆县 | Wǔlóng xiàn | 400 000 | 2 872 | 139 |
| 28 | Fengdu | 丰都县 | Fēngdū xiàn | 800 000 | 2 896 | 276 |
| 29 | Chengkou | 城口县 | Chéngkǒu xiàn | 230 000 | 3 286 | 70 |
| 30 | Liangping | 梁平县 | Liángpíng xiàn | 880 000 | 1 890 | 466 |
| 31 | Kai | 开县 | Kāi xiàn | 1 540 000 | 3 959 | 389 |
| 32 | Wuxi | 巫溪县 | Wūxī xiàn | 520 000 | 4 030 | 129 |
| 33 | Wushan | 巫山县 | Wūshān xiàn | 600 000 | 2 958 | 203 |
| 34 | Fengjie | 奉节县 | Fèngjié xiàn | 1 010 000 | 4 087 | 247 |
| 35 | Yunyang | 云阳县 | Yúnyáng xiàn | 1 300 000 | 3 634 | 358 |
| 36 | Zhong | 忠县 | Zhōng xiàn | 970 000 | 2 184 | 444 |
| Autonoma härad | ||||||
| 37 | Shizhu (för tujia-folket) | 石柱土家族 自治县 |
Shízhù tǔjiāzú zìzhìxiàn |
520 000 | 3 013 | 173 |
| 38 | Pengshui (för tujia- och miao-folken) |
彭水苗族土家族 自治县 |
Péngshuǐ miáozú tǔjiāzú zìzhìxiàn |
630 000 | 3 903 | 161 |
| 39 | Youyang (för tujia- och miao-folken) |
酉阳土家族苗族 自治县 |
Yǒuyáng tǔjiāzú miáozú zìzhìxiàn |
760 000 | 5 173 | 147 |
| 40 | Xiushan (för tujia- och miao-folken) |
秀山土家族苗族 自治县 |
Xiùshān tǔjiāzú miáozú zìzhìxiàn |
620 000 | 2 450 | 253 |
Orter
[redigera | redigera wikitext]Med en yta på över 82 000 kvadratkilometer omfattar Chongqings kommun inte bara den centrala staden med närmaste omgivningar, utan även en uppsjö av andra mindre eller mellanstora orter. Stadskommunens centrala storstadsområde (på engelska benämnt Metropolitan Developed Economic Circle)[1] består av nio distrikt som 2010 hade totalt 7 457 600 invånare på en yta av 5 473 km².[1] Chongqings centralort bestod vid folkräkningen 2000 av totalt 52 administrativa stadsdelar (jiedao) med totalt 2 708 011 invånare.[12] Andra stora orter som står under Chongqings administration är bland annat Fuling, Hechuan, Wanzhou och Yongchuan.
Turism
[redigera | redigera wikitext]Det finns många orörda byar och städer runt Chongqing, till väster en stor safaripark, i öster en nationalpark med en stor amfiteater byggd inne i en gammal vulkan, och gamla stadsdelar som ännu inte har förstörts av tiden, krig och byggherrar. Filmen "Tillbaka till 1942", spelades in i en närliggande liten stad som kan besökas, Longxing. Filmen handlar om den stora svältkatastrofen i Henan 1942, då omkring tre miljoner människor svalt ihjäl. Båtarna genom De tre ravinerna startar även i Chongqing.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] GeoHive; Chongqing City Arkiverad 12 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 1 juni 2013.
- ^ Damian Harper m.fl., China, 8 upplagan (Melbourne: Lonely Planet, 2002), s. 821.
- ^ 中国地面国际交换站气候标准值数据集 （1971–2000年）" (in Simplified Chinese). China Meteorological Administration. May 2011. Retrieved 2011-05-23.
- ^ [a b c] J. E. Spencer, "Changing Chungking: The Rebuilding of an Old Chinese City." Geographical Review 29, no. 1 (Jan. 1939): 46–60.
- ^ [a b c] Xia Zhengnong, red, Cihai, 1989 års upplaga (Shanghai: Shanghai cishu chubanshe, 1993), s. 97.
- ^ Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 235.
- ^ Henry George Wandesforde Woodhead, The China Year Book (Shanghai,: North China Daily News & Herald, 1934), s. 181.
- ^ 重庆市渝中区政府 历史沿革
- ^ The China Perspective - Chongqing
- ^ "Massrättegång i Kina mot brottssyndikat", Dagens Nyheter, 2009-10-12.
- ^ National Bureau of Statistics, China (på kinesiska) Arkiverad 22 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine., invånarantal vid folkräkningen 1 november 2000.
- ^ National Bureau of Statistics, China (på kinesiska), invånarantal i gatuområden (jiedao), mindre orter (zhen) och smådistrikt (xiang) vid folkräkningen 1 november 2000.
| ||||||||||||||||||||
