Blåbär

	Blåbär
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Ljungordningen; Ericales
Familj	Ljungväxter; Ericaceae
Släkte	Blåbärssläktet; Vaccinium
Art	Blåbär; V. myrtillus
Vetenskapligt namn
	§ Vaccinium myrtillus
Auktor	L.
Synonymer
	Myrtillus nigra Gilib

Blåbär (Vaccinium myrtillus L) är ett flerårigt ris med ätbara bär som är vanliga i det nordiska köket.

Beskrivning

Blåbärsris är cirka 30 cm högt, undantagsvis ända upp till 70 cm. Det fäller löven på hösten. Stjälken är hård och vedartad. Därför klassas blåbärsris ibland som dvärgträd. I Sverige blommar blåbärsris maj — juni. Bären, som heter blåbär likt växten, är mogna i juli söderut; i augusti norrut. På småländska höglandet mognar de några veckor senare än i övriga Götaland. Karta över blomningstider i Norden: .

Bären är normalt överdragna med en tunn vaxhinna, som skyddar dem mot fukt och uttorkning och ger dem en matt, ljusblå färg. Fullmogna blåbär har ett saftigt fruktkött, som trots växtens namn är mörkt vinrött. Smaken är söt med obetydlig syra. I svenska köket används bären bland annat i söta kakor, sylt och saft, och även som varm dryck i form av blåbärssoppa.

Blåbär innehåller antioxidanter, bland annat 8 mg askorbinsyra per 100 g (rekommenderat dagsbehov 75 – 100 mg).^[1] Näringsinnehållet i bären är ringa, och som överlevnadskost är det huvudsakligen vätskeinnehållet som är av värde.

Kromosomtal 2n = 24.

Hybrider

Mycket sällsynt förekommer en hybrid med lingon (Vaccinium vitis-idaea): (blingon, även kallad blågon, Vaccinium × intermedium Ruthe.^[2] Hybriden har vintergröna blad och violetta bär.^[3]

Blommande blåbärsris.
Blåbärsris i höstfärger.

Habitat

Blåbärsris växer vilt i större delen av Europa och det finns även i några delar av Asien. Det täcker stora ytor av moskogar. Blåbär är en av de allra vanligaste växterna i Sverige och täcker ca 11 % av landets skogsmarksareal ^[4]

Utbredningskartor

Norden
- I Jotunheimen upp till 1 700 m ö h. I norra Norge till ca 1 000 m ö h
Norra halvklotet
- Ungefärlig gräns inlagd för Vaccinium oreophilum i Nordamerika
Blomningstid i Norden

Biotop

Blåbär trivs bäst i barrskog och är en typisk skuggväxt, där bladen vrider sig i riktning mot det starkaste ljuset. På torrare mark blir riset mindre högt och bären torrare och mindre välsmakande.

Genetiska defekter

Vissa bär saknar anlaget för vaxöverdraget (eproinosum), och är därför blanka och svartblå. Sådana bär brukade kallas skomakarbär och ansågs giftiga eller oätliga, eftersom man trodde att djur urinerat på dem.^[5] I själva verket är de fullgoda. Varför skomakare förknippats med vaxlösa blåbär kan bero på att skomakaren gjorde skorna blanka och fina.

Sällsynt förekommer vita blåbär, Vaccinium f. leucocarpum som helt saknar anlaget för den blå färgen (eucocarbum). Om visst blåanlag dock finns, men är svagt, blir bären gröna och rosa.

Förväxlingsarter

Amerikanskt blåbär (Vaccinium corymbosum, på amerikansk engelska blueberry, och Vaccinium angustifolium) vilka är andra arter inom släktet. På amerikansk engelska heter det europeiska blåbäret bilberry.
Blåbär förväxlas ibland med odon, men det finns väsentliga skillnader mellan dem. Bland annat är odonets trubbiga blad blådaggiga på undersidan och de tämligen smaklösa bärens saft är färglös, medan hos blåbär undersidan på de spetsiga bladen är grön och saften från bären är violett. Odonet har vidare trinda gråbruna grenar, medan blåbärets är gröna och kantiga. Odon är dessutom ofta mera högvuxet än blåbär och förekommer vanligen på fuktigare mark.
Bär av getrams, som är giftiga.

Användning

Blåbärsplockning med hjälp av en bärplockare

Blåbär är populära att ätas direkt utan tillagning, eller användas till exempelvis sylt, paj, saft, marmelad, kräm, tesurrogat, blåbärsvin och soppa. Färska blåbär har kort hållbarhet, men i frystorkad form är hållbarheten mycket god.

Teknisk användning

Bären kan användas inom textilfärgning för färgning av ylle. Betat med alun ger de en lila eller rödaktig färg.^{[källa behövs]} Blåbär har också använts för färgning av faner.^{[källa behövs]} Blåbärsrisets innehåll av garvämnen har hantverksmässigt använts för läderbearbetning.^{[källa behövs]} I gamla timrade hus smetade man ofta lera på innerväggarna (lerklining), som sedan vitkalkades. Därefter dekorerade man genom att spräcka blåbär mot väggen så att bärsaften gav en färgfläck i kalken.^{[källa behövs]}

Folkmedicin

Nyplockade blåbär, rensade, sköljda och färdiga att servera.

Blåbär är bra mot munhåle- och svalg inflammationer.^{[källa behövs]} Preparat med blåbärsantocyaniner används invärtes vid kapillärblödningar. ^[6] Ämnen i bladen är blodsockersänkande, och preparat av blåbärblad kan användas för behandling av mild diabetes.^{[källa behövs]} Aktiva ämnen är organiska syror (bensoe-, äppel-, bärnstens-, kinasyra), triterpensyror (ursol-oleanolsyra), garvämnen av katekintyp: neomyrtillin.^[6] Bären har vitamin P-effekt och hjälper mot diarré.^{[källa behövs]} Aktiva ämnen är organiska syror (äppel-, citron-, kinasyra), garvämnen av tannintyp, antocyaninpigment (cyanin, delphinidin, malvidin, petunidin) samt retinol (A-vitamin) och askorbinsyra (C-vitamin). På apotek kunde man förr köpa Baccæ Myrtill som ansågs vara febernedsättande.

Blåbär som nyckelart

Blåbär är en viktig växt för andra arters överlevnad, alltså en så kallad nyckelart. Riset betas av bland annat rådjur och älg, medan bären äts av en mängd olika fågelarter och björn. Tjäderkycklingar kan också hitta fjärilslarver på grenarna, vilket för dem är en mycket näringsrik föda. Blommornas nektar utnyttjas av humlor och fjärilar. Blåbär har alltså en stor betydelse för den biologiska mångfalden i skogen^[7].

Etymologi

Vaccinium: Vergilius kallade en växt vaccinium, vilket antas ha inspirerat Linné att välja detta som släktnamn.
Artepitetet myrtillus är latin för liten myrten.

Bygdemål

Namn	Trakt	Referens	Folktro
Klyngon, klyngen	Skåne	^[8]
Slyngon	?
Om svarta, vaxlösa bär
Årmslekber	Västerbotten		Ormar har slickat bort vaxhinnan på svarta blåbär (Åm är en förvrängning av ordet orm i flera norrländska landskap.)
Häraslickebär	Ångermanland		Harar har slickat bort vaxhinnan på svarta blåbär
Skomakarbär	Allmänt
—	?		Kor eller rävar har urinerat på bären

Uttryck

Uttrycket blåbär som används på nybörjare eller amatörer inom sport härstammar från 60-talet. Mindre duktiga åkare i Vasaloppet stannade gärna vid stationerna med blåbärssoppa och spillde lite vid varje tillfälle så vid målgång såg de till slut ut som "blåbär". ^[9]^{[bättre källa behövs]} Uttrycket har även äldre anor. I bondesamhället var alla vuxna upptagna med skörden medan barnen fick andra sysslor. En syssla som inte krävde muskelkraft eller erfarenhet var att plocka bär i skogen. Skördetid och bärtid sammanföll varför de yngsta och minst erfarnas arbetskraft togs till vara genom att låta dem plocka blåbär, därav uttrycket att en oerfaren är ett "blåbär".^{[källa behövs]}

Se även

Referenser

Kardell, Eriksson: Skogsskötselmetodernas inverkan på blåbär och lingon. Sveriges Lantbruksuniversitet.
"Kvävets effekter på förekomsten av blåbär, lingon och kruståtel", Fakta Skog nr 13, 2002
Strengbom, Nordin: "Gödsling orsakar långvariga förändringar av skogsmarksvegetationen". Fakta Skog nr 7, 2008
Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem, Naturvårdsverket, rapport 5066. 2000

Noter

^ ”Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2012-01-26”. Livsmedelsverket. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120818030008/http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx. Läst 16 augusti 2012.
^ Tutin et al., 1972, Flora Europaea, vol.3, sid 13. {{ISBN 052108489X}}.
^ Bo Mossberg, Lennart Stenberg (2003). Den nya nordiska floran. ISBN 91-46-17584-9
^ ”Skogsdata 2020 - Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från SLU Riksskogstaxeringen”. SLU Institutionen för skoglig resurshushållning. 27 maj 2020. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogsdata_2020_webb.pdf. Läst 16 september 2020.
^ ”blåbär - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171014104654/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bl%C3%A5b%C3%A4r. Läst 30 maj 2019.
^ [a b] Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983
^ Grönare skog av Johnny de Dong, Marie Larsson-Stern och Hans Liedholm. Skogsstyrelsens Förlag 1999
^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 330 [1], Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120508013550/http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wennerholm/article14769143.ab. Läst 10 maj 2012.

Externa länkar

Den Virtuella Floran
Blåbär i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Blåbär.
Bilder & media

[1] ”Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2012-01-26”. Livsmedelsverket. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120818030008/http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx. Läst 16 augusti 2012.

[2] Tutin et al., 1972, Flora Europaea, vol.3, sid 13. {{ISBN 052108489X}}.

[3] Bo Mossberg, Lennart Stenberg (2003). Den nya nordiska floran. ISBN 91-46-17584-9

[4] ”Skogsdata 2020 - Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från SLU Riksskogstaxeringen”. SLU Institutionen för skoglig resurshushållning. 27 maj 2020. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogsdata_2020_webb.pdf. Läst 16 september 2020.

[NE-5] ”blåbär - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171014104654/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bl%C3%A5b%C3%A4r. Läst 30 maj 2019.

[A-6] [a b] Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983

[7] Grönare skog av Johnny de Dong, Marie Larsson-Stern och Hans Liedholm. Skogsstyrelsens Förlag 1999

[8] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 330 [1], Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[9] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120508013550/http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wennerholm/article14769143.ab. Läst 10 maj 2012.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]