Hoppa till innehållet

Asp (fisk)

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om fisken asp. För andra betydelser, se Asp.
Asp
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Nära hotad[2]
Aspius aspius (Linnaeus, 1758)[3]
Cyprinus aspius Linnaeus, 1758[4] [5]
Status i Finland: Nära hotad[6]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningKarpartade fiskar
Cypriniformes
FamiljKarpfiskar
Cyprinidae
SläkteLeuciscus
ArtAsp
L. aspius
Vetenskapligt namn
§ Leuciscus aspius
AuktorLinné, 1758
Synonymer
Aspius transcaucasius Warpachovski, 1896[4]
Aspius linnei Malm, 1877[4]
Aspius erytrostomus Kessler, 1877[4]
Aspius rapax Kessler, 1874[4]
Aspius aspius (Kessler, 1872)[7]
Alburnus iblioides Kessler, 1872[4]
Aspius vulgaris Leiblein, 1853[4]
Aspius rapax Agassiz, 1835[8]
Aspius aspius (Eichwald, 1831)[4]
Cyprinus taeniatus Eichwald, 1831[4]
Cyprinus rapax Pallas, 1814[8]
Cyprinus rapax Leske, 1774[4]
Leuciscus aspius (Linnaeus, 1758)[9]
Asp från Nordisk familjebok
Hitta fler artiklar om djur med
Aspleklokal i Funboån vid Funbo kyrka i Uppsala län.
Rommen kan variera i färg från genomskinlig till gulaktig och är vidhäftande.
Aspar på en utställning i Prag.

Asp (Leuciscus aspius, tidigare Aspius aspius synonym Cyprinus aspius, L. 1758),[4] i Småland kallad asping,[10] och i Östergötland och vid Vänern kallad stam[11] är en fiskart som tillhör familjen karpfiskar.[12][13][14] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[15] Enligt den finländska rödlistan[16] är arten nära hotad i Finland. Enligt den svenska rödlistan[5] är arten nära hotad i Sverige. Arten förekommer i Götaland och Svealand.[5] Artens livsmiljö är älvar och åar.[16] Inga underarter finns listade.[12] Namnet Asp kommer av fiskfjällens likhet med barken hos aspträdet.[11]

Aspen har en långsträckt kropp med en djupt kluven stjärtfena. Fenorna är rödgrå till rödbruna. Bröstfenorna är långa, lite spetsiga och är det som är lättast att känna igen aspen på när den är i vattnet. Munnen har ett tydligt underbett och saknar tänder.[17] Aspen kan bli mycket storväxt, de största exemplaren blir över 1 meter långa och kan väga över 12 kg. De fiskar som aspen kan förväxlas med är framförallt färna (Squalius cephalus) och id (Leuciscus idus).[18]

Aspen är Upplands landskapsfisk och är upptagen på ArtDatabankens Rödlista över arter som är hotade av utrotning som nära hotad (NT). Aspen finns även upptagen på Bernkonventionens lista över hotade arter samt EU:s habitatdirektiv. För att försöka rädda arten i Sverige håller ett åtgärdsprogram på att tas fram av Fiskeriverket. Fiskeförbud efter asp råder därför under perioden april–maj i alla vattendrag som mynnar i Hjälmaren, Vänern och Mälaren.[19]

Utbredningsområde

[redigera | redigera wikitext]

Aspens utbredningsområde sträcker sig över Europa och ner mot mellersta östern. Den förekommer i södra Norge och södra Finland.[11]

I Sverige finns asp huvudsakligen i de stora sjöarna Vänern, Hjälmaren och Mälaren eller vattendrag som mynnar i dessa. Mindre bestånd finns i sjösystemet Roxen, Boren Edsån och Glan. Mindre bestånd finns även i Emån, Dalälven och Göta älv.[20] Beståndens status i Emån och Dalälven är osäkra och kan vara utrotade. Den finns en leklokal i Edsån i Rotebro där aspen kan ses leka varje vår. Asp har även påträffats i sjön Ärlången i Östergötland

Födoval

[redigera | redigera wikitext]

Aspen skiljer sig från de övriga svenska karpfiskarna genom att vara en utpräglad rovfisk. För unga aspar består födan troligen av plankton och senare av mindre djur som maskar och snäckor innan aspen övergår till fiskdiet. Troligen föredrar aspen mindre fiskar som löja, mört och nors.

Reproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Aspen vandrar upp i vattendrag för att leka under april-maj. Leken startar när vattentemperaturen överstiger 6 °C, vilket i Uppland ofta sammanfaller med sista veckan i april. Leken sker på strömmande och forsande platser med stenig botten som ofta är rikligt beväxt med vattenmossa.

Fiskarna står sida vid sida under leken, ibland upp till tiotalet individer bredvid varandra. Aspen (osäkert om det är honor eller hanar) kan ibland ses hålla ett revir som den kraftigt försvarar genom utfall mot fiskar som kommer för nära. Om en asp av motsatt kön kommer in i reviret vidtar ett annat beteende. Hannen och honan simmar bredvid varandra varefter de följer med strömmen en bit samtidigt som rommen och mjölken avges.

Huvuddelen av leken är över efter ungefär en vecka beroende på väder och vattentempertur. Rommen, som är genomskinlig till svagt mjölkigt-gulaktig och vidhäftande, läggs i strömmen och fäster på stenar och vattenväxter. Rommen kläcks oftast inom två veckor men detta varierar beroende på vattentemperatur.

Hot

[redigera | redigera wikitext]

De största hoten mot aspen är habitatdegradering och anläggandet av dammar. Omfattande uträtningar och rensningar i de vattendrag där aspen leker har förstört lek- och uppväxtområden. Vandringshinder som till exempel dammar i de vattendrag som aspen leker i om våren hindrar aspen från att nå gamla lekområden. Troligen har flera bestånd av asp utrotats genom att dammar anlagts. Anläggs en damm nära vattendragets mynning hindrar det aspen från att nå leklokaler uppströms (strömsträckor) vilket kan göra att beståndet dör ut om inga lämpliga leklokaler finns nedströms det nya dämmet. Detta gäller även andra vandrande fiskarter som ål, öring, lax och nejonögon. I Örebro och Uppsala har omlöp och fisktrappor anlagts för att tillåta att asp och andra fiskar ska kunna vandra upp i vattendragen.

Fiske på leklokalerna dödar eller stressar aspen under den känsliga leken, vilket lett till ovan nämnda förbud. Andelen asp som fångas i sjöarna är okänt men kan troligen påverka bestånden negativt.[17] Fiske i och nära vattendragens mynningsområden bör undvikas i anslutning till leken.

Historisk betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Aspen har sedan länge fångats som matfisk, ben av asp har bland annat påträffats i Birka. Olof Rudbeck den äldre beskriver i slutet av 1600-talet att aspen främst fångades om våren. Lars Salvius anger 1741 att asp fångades under våren strax efter islossningen i Fyrisån och att aspfiske på liknande sätt bedrevs i Sagån. Johan Fischerström beskrev att aspen särskilt fångades i Fyrisån, Arbogaån och Svartån om våren i samband med att den lekte, både med nät, katsor, ryssjor och notar och med krok. Fischerström anger även att fiske av asp med not bedrevs även strax efter islossningen. Tiburtz Tiburtius beskriver 1772 aspfiske i sjön Roxen. Sven Nilsson berättar vid mitten av 1800-talet att aspen fångades dels under lektiden om våren och dels under hösten med nät och not, samt att mete av asp förekom under sommartid. Från 1800-talet finns flera andra beskrivningar av aspfiske i Öster- och Västergötland. I Göta älv, där aspen också förekommer verkar den dock inte alls ha fiskats, den har också saknat dialektalt namn här.[11]

I äldre beskrivningar är det dock ibland osäkert vilken fisk som åsyftas, som flera andra fiskarter även kallats asp. Bland på många håll vissa sikarter kallats asp, särskilt aspsiken. I Skåne, Västergötland och Östergötland har även färna kallats asp. Även i andra länder har asp varit en uppskattad matfisk, den tyske zoologen Alfred Brehm beskrive att asp även där fångades under lektiden med nät men även under andra tider med krok.[11]

I kokböckerna har aspen vanligen rekommenderats att tillagas som andra karpfiskar, och ansågs välsmakande. Vilhelm Lilljeborg ansåg den som en av de mest välsmakande karpfiskarna. Charles Emil Hagdahl nämner aspen kort och säger att den kan serveras på smörgås och inte bör koka för länge. Hemmets kokbok rekommenderar att aspen ugnssteks hel. Under 1900-talet förlorade den dock sin betydelse som matfisk och används mest som agn och kattmat. I Bonniers kokbok nämns kort att aspen har liten betydelse som matfisk men kan tillagas som braxen.[11]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Ingvar Svanberg, "'Då Aspen leker, stiger han upp här i Upsala åen.' Etnobiologiska noteringar om Aspius aspius (Linnæus 1758)" Årsboken Uppland 2006, s. 95-110.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Freyhof, J. & Kottelat, M. 2008 Leuciscus aspius . Från: IUCN 2008. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 5 augusti 2023.
  2. ^ [https://artfakta.se/artinformation/taxa/leuciscus-aspius-100013/detaljer ”Asp Leuciscus aspius - Artfakta SLU”]. https://artfakta.se/artinformation/taxa/leuciscus-aspius-100013/detaljer. Läst 4 augusti 2023. 
  3. ^ Anonymous (1999) Systematic list of Estonian fishes., World Wide Web Electronic Publication, 14 January 2000.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] Kottelat, M. (1997) European freshwater fishes., Biologia 52, Suppl. 5:1-271.
  5. ^ [a b c] Gärdenfors Ulf, red (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010 = The 2010 red list of Swedish species. Uppsala: Artdatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. Libris 11818177. ISBN 978-91-88506-35-1. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/om-oss/publikationer/bocker/2010-rodlistade-arter-i-sverige-2010/. Läst 11 januari 2014  Arkiverad 26 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Risto Väinölä (2019). ”Finsk rödlistning av asp – Aspius aspius” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.53304. Läst 22 mars 2022. 
  7. ^ Stiassny, M.L.J. (1997) The medium is the message: freshwater biodiversity in peril., In J. Cracraff and F. Frifo (eds.) The living planet in crisis: biodiversity science and policy. Columbia University Press. (In press).
  8. ^ [a b] Eschmeyer, W.N. (ed.) (1999) Catalog of fishes. Updated database version of November 1999., Catalog databases as made available to FishBase in November 1999.
  9. ^ Cuvier, M.B. and M.A. Valenciennes (1844) Histoire naturelle des poissons. Tome 17. Suite du livre dix-huitième. Cyprinoïdes., Hist. Nat. Poiss., July, v. 17: i-xxiii + 1-497 + 2 pp., Chez V. Levrault, Paris.
  10. ^ Asping i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  11. ^ [a b c d e f] "'Då Aspen leker, stiger han upp här i Upsala åen.' Etnobiologiska noteringar om Aspius aspius (Linnæus 1758)", Ingvar Svanberg i Årsboken Uppland 2006, s. 95-110.
  12. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (7 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/aspius+aspius/match/1. Läst 24 september 2012. 
  13. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  14. ^ Dyntaxa Aspius aspius
  15. ^ 2008 Aspius aspius Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  16. ^ [a b] (på finska/engelska) Suomen lajien uhanalaisuus 2010= / The 2010 red list of Finnish species. Helsinki: Ympäristöministeriö. 2010. Libris 12130085. ISBN 978-952-11-3805-8. http://www.ym.fi/fi-FI/Ajankohtaista/Julkaisut/Erillisjulkaisut/Suomen_lajien_uhanalaisuus__Punainen_kir%284709%29. Läst 15 oktober 2015  Arkiverad 9 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ [a b] ArtDatabankens faktablad om asp[död länk]
  18. ^ Curry-Lindahl, K : Våra fiskar. Norsted & söner. Stockholm 1985.
  19. ^ ”Fiskeriverkets författningssamling”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927202704/http://www.fiskeriverket.se/download/18.63071b7e10f4d1e2bd380007890/1993-32-keu.pdf. Läst 21 juni 2007. 
  20. ^ Naturhistoriska riksmuseets samlingar Arkiverad 11 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Katalogdata
​​​​​ • EoL: 225105​ • GBIF: 2360181​​​​ • ITIS: 639538​​​​ • WoRMS: 154290​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Plazi: 03F61185-AE45-B609-41D9-F5C3C205F960​​​​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Asp_(fisk)&oldid=55506479”