Ärkebiskop av Uppsala
| Ärkebiskopen av Uppsala | |
 Ärkebiskopens vapen | |
| Uppsala stift Ärkebiskopens kansli | |
| Titel | Hans Högvördighet |
|---|---|
| Residens | Ärkebiskopsgården, Uppsala |
| Säte | Uppsala domkyrka |
| Nomineras av | de röstberättigade i ärkebiskopsvalet |
| Väljs av | Svenska kyrkans samtliga stiftsstyrelser och domkapitel, kyrkostyrelsen, samt diakonerna, prästerna och särskilda elektorer från Uppsala stift |
| Förste innehavare | Stefan |
| Inrättat | 1164 |
| Webbplats | svenskakyrkan.se/arkebiskopen |
Ärkebiskopen av Uppsala är Svenska kyrkans primas och främsta företrädare. Ärkebiskopen och biskopen av Uppsala leder tillsammans Uppsala stift. Ärkebiskopen ansvarar själv för Uppsala kontrakt och ledningen av domkapitlet. Ärkebiskopen är ordförande i Svenska kyrkans kyrkostyrelse, i biskopsmötet, Kyrkomötets läronämnd och är kyrkans ledande företrädare i förhållande till andra samfund, nationellt och internationellt, samt kyrkans främsta röst i samhällsdebatten. Ärkebiskopsämbetet har under 1900-talet allt mer utvecklats till en nationell ledningsfunktion för Svenska kyrkan.[1]
Det har funnits biskopar i Uppsala sedan tiden då den svenska kungen Inge den äldre regerade under 1100-talet. De styrdes av ärkebiskopen av Hamburg-Bremen tills Uppsala gjordes till ett ärkestift 1164. Ärkebiskopen i Lund (som då tillhörde Danmark) förklarades som primas i Sverige, vilket innebär att det var hans rätt att välja och viga Uppsalas ärkebiskop genom att ge honom en pallium. För att få självständighet reste Folke Johansson Ängel i 1274 till Rom och prästvigdes direkt av påven. Denna process utvecklades så att till sist ingen ärkebiskop av Uppsala var i Lund efter Olov Björnsson, år 1318. År 1457 tilläts ärkebiskopen Jöns Bengtsson påven att förklara sig som primat i Sverige. Uppsala (då en by) var ursprungligen belägen ett par kilometer norr om den nuvarande staden, i det som idag kallas Gamla Uppsala. År 1273 flyttades ärkestiftet tillsammans med relikerna av kung Erik den helige till köpingen Östra Aros, som från och med då heter Uppsala. År 1531 blev Laurentius Petri utvald till ärkebiskop av kung Gustav Vasa. Gustav Vasa tog denna rättighet från påven och gjorde därmed Sverige protestantiskt.
Sedan 1990 har Uppsala stift två biskopar; ärkebiskopen och stiftsbiskopen. Nya ärkebiskopar tas sedan 1990-talet emot vid en mottagningsgudstjänst i Uppsala domkyrka under stor samverkan av kyrkoledare från andra kyrkor.[2]
Lista över ärkebiskopar av Uppsala stift
[redigera | redigera wikitext]Katolska ärkebiskopar av Uppsala katolska ärkestift
[redigera | redigera wikitext]- Stefan 1164–1185
- Johannes 1185–1187
- Petrus 1187–1197
- Olof Lambatunga 1198–1206
- Valerius 1207–1219
- Olof Basatömer 1224–1234
- Jarler 1236–1255
- Laurentius 1257–1267
- Folke Johansson (Ängel) 1274–1277
- Jakob Israelsson 1278–1281
- Magnus Bosson 1285–1289
- Johan 1290–1291
- Nils Allesson 1295–1305
- Nils Kettilsson 1308–1314
- Olof Björnsson 1315–1332
- Peter Filipsson 1332–1341
- Heming Nilsson 1342–1351
- Peter Tyrgilsson 1351–1366
- Birger Gregersson 1367–1383
- Henrik Karlsson 1383–1408
- Jöns Gerekesson 1408–1422
- Johan Håkansson 1422–1432
- Olof Larsson 1432–1438
- Nils Ragvaldsson 1438–1448
- Jöns Bengtsson (Oxenstierna) 1448–1467
- Jakob Ulfsson 1469–1515
- Gustaf Trolle 1515–1521
- Johannes Magnus 1523–1531 (i exil i Rom från 1526)
- (Olaus Magnus) 1544–1557 (i exil i Rom)
Evangelisk-lutherska ärkebiskopar i Uppsala stift
[redigera | redigera wikitext]- Laurentius Petri Nericius 1531–1573
- Laurentius Petri Gothus 1574–1579
- Andreas Laurentii Björnram 1583–1591
- Abraham Angermannus 1594–1599
- Nicolaus Olai Bothniensis 1599–1600
- Olaus Martini 1601–1609
- Petrus Kenicius 1609–1636
- Laurentius Paulinus Gothus 1637–1646
- Johannes Canuti Lenaeus 1647–1669
- Laurentius Stigzelius 1670–1676
- Johannes Baazius d.y. 1677–1681
- Olof Svebilius 1681–1700
- Erik Benzelius den äldre 1700–1709
- Haquin Spegel 1711–1714
- Mattias Steuchius 1714–1730
- Johannes Steuchius 1730–1742
- Erik Benzelius den yngre 1742–1743
- Jakob Benzelius 1744–1747
- Henric Benzelius 1747–1758
- Samuel Troilius 1758–1764
- Magnus Beronius 1764–1775
- Carl Fredrik Mennander 1775–1786
- Uno von Troil 1786–1803
- Jacob Axelsson Lindblom 1805–1819
- Carl von Rosenstein 1819–1836
- Johan Olof Wallin 1837–1839
- Carl Fredrik af Wingård 1839–1851
- Hans Olof Holmström 1852–1855
- Henrik Reuterdahl 1856–1870
- Anton Niklas Sundberg 1870–1900
- Johan August Ekman 1900–1913
- Nathan Söderblom 1914–1931
- Erling Eidem 1931–1950
- Yngve Brilioth 1950–1958
- Gunnar Hultgren 1958–1967
- Ruben Josefson 1967–1972
- Olof Sundby 1972–1983
- Bertil Werkström 1983–1993
- Gunnar Weman 1993–1997
- K.G. Hammar 1997–2006
- Anders Wejryd 2006–2014
- Antje Jackelén 2014–2022
- Martin Modéus 2022–
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hansson, Klas (2014). Svenska kyrkans primas. Ärkebiskopsämbetet i förändring 1914–1990. Studia Historico-Ecclestiastica Upsaliensis 47. Uppsala. ISBN 978-91-554-8897-0
- ^ Hansson, Docent Klas (2017). Mottagning av ärkebiskop. Från tillträde i enkelhet till offentlig pompa. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1143192/FULLTEXT01.pdf