Älvsborg (stadsdel)
- För andra betydelser, se Älvsborg (olika betydelser).
Älvsborg, nr 55 | |
Stadsdel | |
Saltholmens brygga varifrån båtarna går ut till Göteborgs södra skärgård.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Göteborg |
Stad (tätort) | Göteborg |
Stadsområde | Sydväst |
Koordinater | 57°40′13.93″N 11°51′29.82″Ö / 57.6705361°N 11.8582833°Ö |
Area | 1 210 hektar |
Statistikkod | stadsdelsnummer 55 |
Älvsborg är en stadsdel[1] med nummer 55 i Göteborg. Stadsdelsgrannar är: i norr nr 27 Rödjan (på andra sidan Älvsborgsfjorden, vattengräns), nr 26 Nya Varvet och nr 25 Sandarna; i öster nr 58 Järnbrott; i sydost nr 60 Rud; i söder nr 61 Tynnered och nr 56 Fiskebäck samt i nordväst nr 64 Arendal (vattengräns).[2] Området inkorporerades med Göteborg, dels den 1 januari 1868 (del av Älvsborgs Kungsladugård med lägenheterna Majorna och Kungsladugård) samt den 1 januari 1945 (del av Västra Frölunda socken).[3] Stadsdelen har en areal på 1 210 hektar.[4]
Namnet Älvsborg är belagt från 1366 med namnformen Eluesborgh, med syftning på "borgen vid älvens mynning" (Göta älv), alltså Älvsborg.[5]
Byggnadsminnen
[redigera | redigera wikitext]Inom stadsdelen finns det två byggnadsminnen (BM) och ett statligt byggnadsminne SBM:
- Nobis
- Nya Varvet
- Oscar II:s fort inom Älvsborgs fästning
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Stadsdelar i Göteborgs kommun
- Stadsplanering i Göteborg
- Stadsplanering i Sverige
- Älvsborgs municipalsamhälle
- Älvsborg (stadsdelsnämndsområde)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.), s. 10
- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1959, red. Alvar Westman, Göteborgs stads statistiska byrå 1959, s. 8
- ^ Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd, Bergendahls Boktryckeri, Göteborg 1975, s. 98-99
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Första häftet, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1925, s. 51f
|