Signe Tillisch
Signe Tillisch är en äppelsort vars ursprung är omtvistat. Den danske pomologen C. Matthiesen skriver att äpplet härrör från en kärnsådd gjord år 1866 av Tillisch i Bjerre vid Horsens på Jylland i Danmark. Sorten är namngiven efter hans dotter. Trädet välte i en storm år 1975. [1][2][källa behövs] Å andra sidan framförde den svenske pomologen Carl G. Dahl att sorten drogs upp genom kärnsådd av länsgreve A. Rantzau i Rosenvold i Danmark.[3] Moderträdet påstods fortfarande finnas kvar i trädgården under 1980-talet. Enligt Dahl skulle sorten ha spridits från Matthiesens plantskola i Korsör på Själland med början 1889.
Äpplet är av typen kalvill. Äpplet är stort och dess skal är av en mestadels grön- eller gulaktig färg. Köttet är saftigt, sött, och svagt syrligt. Normal skördetid i zon 1 (Alnarp) är 4 oktober.[källa behövs] Äpplet mognar i november och håller sig därefter någon månad. Sorten är mycket känslig för skorv och i viss mån även fruktträdskräfta och mjöldagg.[4][5] Pedersen anger i Danmarks frugtsorter att C-vitaminhalten är 16 mg per 100 gram fruktkött.[6] Äpplet finns i handeln september-december.[7] Äpplen som pollineras av Signe Tillisch är bland annat Cortland, Cox Orange, Filippa, Gul Richard, Ingrid Marie, James Grieve, Katja, Lobo, Ringstad, Stenbock, Transparente blanche och Åkerö. I Sverige odlas Signe Tillisch gynnsammast i zon I–IV.[3] Sorten har S-allelerna S8S34 och pollineras av sorter som ej har dessa.[8]
Sorten började att säljas i Sverige år 1893 av Alnarps Trädgårdar.[9]
Referenser
redigera- ^ Æblets krønike, Jørgen Bech-Andersen.
- ^ Dansk Frugt, Matthiesen, 1913-1924.
- ^ [a b] ”Signe Tillisch”. Äppelappen. Nordiska museet. Arkiverad från originalet den 3 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150603170819/http://appelappen.nordiskamuseet.se/start/#/tab/apple/20. Läst 14 oktober 2014.
- ^ Obstsorten Atlas, Stuttgart, 1989
- ^ Pometet.dk aeblenögle.
- ^ Pedersen: Danmarks frugtsorter.
- ^ Äppelriket hemsida.
- ^ Pometet äpplenyckel
- ^ Plantskolekataloger, Alnarps Trädgårdar.